Prop.
1992/93:152
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 21 december 1992 för de åtgärder och de ändamål
som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Börje Hörnlund
I propositionen föreslås att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag. Bolagi-
seringen bör genomföras den 1 juli 1993 i form av en koncern med ett moder-
bolag och ett antal dotterbolag. Staten föreslås bli den ende ägaren i aktiebo-
lagen, direkt genom ägarskap i moderbolaget och indirekt genom moderbo-
lagets innehav av samtliga aktier i dotterbolagen. Styrelsen i moderbolaget
utses av regeringen. Koncernen skall erbjuda arbetsmarknadsutbildning av
hög kvalitet i hela landet. De till AMU-gruppens verksamhet hörande till-
gångarna tillförs bolagen och bolagen övertar de skulder och övriga förplik-
telser som åvilar myndigheten. I propositionen redovisas översiktligt rege-
ringens överväganden beträffande koncernens kapitalstruktur.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 152
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkcts
granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha följande lydelse.
1
Riksrcvisionsverkct får granska den verksamhet som bedrivs i följande ak-
tiebolag och stiftelser.
Aktiebolag Aktiebolag
Prop. 1992/93:152
V.T.I. Utveckling Aktiebolag, V.T.I. Utveckling Aktiebolag,
Värdepapperscentralcn VPC Aktie- Värdcpappcrscentralcn VPC Aktie-
bolag. bolag, AMU-Gruppen AB och de
dotterbolag sor>i ingår i AMU-grup-
pen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
‘Senaste lydelse 1992:611.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1992
Prop. 1992/93:152
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell
Föredragande: statsrådet Hörnlund
Riksdagen uttalade våren 1992 att AMU-gruppen bör ombildas till aktiebo-
lag (bet. 1991/92:AU11, rskr. 1991/92:252), och att regeringen snarast bör
återkomma med förslag till riksdagen i frågan.
Genom regeringsbeslut den 25 juni 1992 bemyndigades chefen för Arbets-
marknadsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att lämna för-
slag till organisation i bolagsform samt förbereda och, sedan riksdagen fattat
beslut i frågan, vidta de åtgärder som behövs för ombildning av AMU-grup-
pen till aktiebolag. En kommitté med tre ledamöter tillkallades den 6 juli
1992. Kommittén har den 11 november 1992 avlämnat betänkandet Ett hav
av möjligheter (SOU 1992:123) som bl.a. innehåller förslag till AMU-grup-
pens organisation i aktiebolagsform. För att inhämta synpunkter på be-
tänkandet har Arbetsmarknadsdepartementet anordnat en s.k. hearing. Ett
antal inbjudna myndigheter och organisationer har i samband med hear-
ingen erbjudits tillfälle att framföra sina synpunkter på betänkandet i de de-
lar och de förslag som berör ombildningen av AMU-gruppen till aktiebolag.
Av inbjudna myndigheter och organisationer deltog följande vid hearingen:
Statens arbetsgivarverk, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), AMU-styrelsen,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). Dessutom
deltog Statsanställdas Förbund och Lärarnas riksförbund samt en personal-
företrädare i AMU-styrelsens styrelse.
Överläggning enligt 2 § avtal om medbestämmande vid beredningen av re-
geringsärenden (MBA-R) har ägt rum den 15 december 1992.
AMU-gruppen utgörs av en central myndighet, AMU-styrelsen, och 23 läns-
myndigheter. För Kristianstads och Malmöhus län finns en gemensam myn-
dighet. AMU-gruppcns främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsut-
bildning på uppdrag av Arbetsmarknadsverket. Därutöver får gruppen an-
ordna utbildning för andra uppdragsgivare, t.ex. företag och kommuner.
Myndigheterna inom gruppen får också sälja andra tjänster och produkter
som följer av utbildningsverksamheten. AMU-gruppcns verksamhet skall fi-
nansieras genom intäkter och varje AMU-myndighet har ansvar för det eko-
nomiska resultatet av sin verksamhet. Full kostnadstäckning skall uppnås,
inkl, statens avkastningskrav. För AMU-gruppens verksamhet gäller förord-
ningen (1988:1076) med instruktion för AMU-gruppen.
Före år 1986 anordnades arbetsmarknadsutbildningen under dubbelt hu-
vudmannaskap från AMS och Skolöverstyrelsen. Den 1 januari 1986 bilda-
des AMU-gruppen som en fristående organisation. Detta innebar också att
Arbetsmarknadsverkets roll förändrades. Verkets ansvar är nu att upp-
handla arbetsmarknadsutbildning från den utbildningsanordnarc som, i
varje enskilt fall, bäst motsvarar kraven.
Prop. 1992/93:152
AMU-styrelsen har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1991/92. Årsre-
dovisningen omfattar ett årsbokslut och en resultatredovisning. Enligt Riks-
revisionsverkets bedömning är årsredovisningen rättvisande. Jag återkom-
mer i mina överväganden och förslag till frågan om AMU-gruppens över-
skott. AMU-gruppens balans- och resultaträkningar för budgetåret 1991/92
bifogas som bilaga.
AMU-gruppcns försäljning av arbetsmarknadsutbildning uppgick under
budgetåret 1991/92 till 1 450 000 kursdeltagarveckor, vilket är en ökning med
40 % jämfört med föregående budgetår. AMU-gruppcns andel av Arbets-
marknadsverkets köp har under samma period minskat från 64 till 49 %.
AMU-gruppcns försäljning av utbildning i företag ökade under budgetåret
1991/92 med 60 %, beräknat på intäkterna. Detta förklaras främst av försälj-
ningen till försäkringskassorna av utbildning i rehabiliterande syfte.
AMU-gruppens rörelseintäkter för budgetåret 1991/92 uppgick till 4 410
miljoner kronor, varav arbetsmarknadsutbildningen svarade för 3 753 miljo-
ner kronor eller 85 %. Utbildning i företag svarade för 387 miljoner kronor,
eller 9 % av rörelseintäkterna. För budgetåret 1990/91 redovisades totala rö-
relseintäkter på 3 075 miljoner kronor. Motsvarande intäkter för budgetåren
1986/87 - 1989/90 uppgick till mellan ca 2 100 och ca 2 500 miljoner kronor.
De senaste åren har således skett en väsentlig ökning av AMU-gruppens
verksamhet. Detta har till stor del genomförts med tidsbegränsade anställ-
ningar av ytterligare personal. Antalet anställda, omräknat till heltidsan-
ställda, uppgick den 30 juni 1992 till ca 6 700, varav 2 000 personer med tids-
begränsad anställning.
AMU-gruppen redovisar samlade tillgångar per den 30 juni 1992 till ett
värde av 1 445 miljoner kronor.
Inför perioden 1991/92- 1993/94 ladesbl.a. följande mål fast av riksdagen.
AMU-gruppen skall genomföra utvecklingsarbete för att ytterligare höja
kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen. Myndigheten skall vidareutveckla
uppföljningen, liksom vidta åtgärder för utvärdering, av kvaliteten. Vidare
skall AMU-gruppen vidta åtgärder för att ytterligare förbättra effektiviteten Prop. 1992/93:152
och flexibiliteten i verksamheten vad avser anpassning av insatser och resur-
ser till en förändrad utbildningsvolym. AMU-styrelsen har i sin resultatredo-
visning för budgetåret 1991/92 berört målsättningarna avseende kvaliteten.
Mätningar av kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen har genomförts
med hjälp av enkäter där kursdeltagarna fått ange sin bedömning av kvalite-
ten på en poängskala från 1 till 100. Det genomsnittliga resultatet uppgick
till 75 poäng. Svarsfrekvensen var 64 %.
Av dem som under budgetåret avslutade arbetsmarknadsutbildning an-
ordnad av AMU-gruppen fullföljde 85 % utbildningen, medan 12 % avbröt
utbildningen av annan orsak än att dc erhållit arbete. Härvid redovisas vä-
sentliga skillnader mellan länen.
Mitt förslag: AMU-gruppen upphör som myndighet och verksamhe-
ten överförs till aktiebolagsform den 1 juli 1993. En koncern skall där-
vid bildas. Koncernen skall bestå av ett moderbolag, AMU-gruppen
AB, och ett antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget skall
ägas av svenska staten. Moderbolaget skall äga samtliga aktier i dot-
terbolagen. I moderbolaget skall styrelseledamöterna, inkl, styrel-
seordföranden, utses av regeringen. I dotterbolagen skall samtliga
styrelseledamöter utses av moderbolaget. Koncernen skall erbjuda
arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.
Yttranden över betänkandet: AMU-styrelsen och LO tillstyrker, och TCO
accepterar, förslaget. AMU-styrelsen, LO och TCO betonar att koncernen
även på längre sikt bör ägas av staten. Vidare bör koncernen ha en arbets-
marknadspolitisk uppgift. LO anser att bolagiseringen ställer ökade och tyd-
ligare krav på aktörerna. Arbetsmarknadsverket och AMU-gruppen måste
bli mer kompetenta i sin roll som upphandlare resp, leverantör av utbild-
ning. SACO anser att ett beslut om ombildning till bolag innebär ett vägval,
om inte marknadsstyrning av verksamheten eftersträvas bör inte heller en
bolagisering genomföras. AMS uttrycker oro över vilka konsekvenser bola-
giseringen kommer att ha för förutsättningarna för en fungerande arbets-
marknadsutbildning. AMS anser att konkurrenssituationen för närvarande
inte är tillfredsställande och att det därför på kort sikt vore olyckligt om prin-
cipen om lägsta möjliga pris överges. Kommittén har enligt AMS inte till-
räckligt analyserat marknaden vad avser utbildningsanordnarna. Vidare har
kommittén överskattat möjligheterna till en snabb volymökning av försälj-
ningen till företag. Under förutsättning av att bolagiseringen genomförs till-
styrker AMS dock den föreslagna koncernstrukturen. Personalföreträdaren
i AMU-styrelsens styrelse påpekar att det finns en oro bland personalen för Prop. 1992/93:152
vilka effekter bolagiseringen, och en ökad marknadsinriktning till följd av
detta, kan komma att ha för arbetsmarknadsutbildningen.
Skälen för mitt förslag: AMU-styrelsen föreslog i anslagsframställningen
för budgetåret 1992/93 att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag. Erfaren-
heterna av de gångna åren som uppdragsmyndighet visar enligt AMU-styrel-
sen att myndighetsformen inte är lämplig. Argument för en övergång till bo-
lagsformen är enligt AMU-styrelsen bl.a. att AMU-gruppens verksamhet är
affärsmässig och konkurrensutsatt. AMU-styrelsen har i skrivelse den 28 ok-
tober 1991 lämnat förslag till organisation i bolagsform och till bolagsord-
ning.
Som jag inledningsvis har nämnt uttalade riksdagen våren 1992 att AMU-
gruppen bör ombildas till aktiebolag (bet. 1991/92:AU11, rskr. 1991/92:252),
och att regeringen snarast bör återkomma med förslag i frågan.
Enligt min mening är aktiebolagsformen en ändamålsenlig associations-
form för konkurrensutsatt verksamhet. En överföring av AMU-gruppens
verksamhet till aktiebolag innebär att affärsmässigheten i relationen mellan
Arbetsmarknadsverket och AMU-gruppen skall gälla fullt ut. Vidare läggs
grunden för konkurrensneutralitet mellan AMU-gruppen och andra utbild-
ningsanordnare.
Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag gjort en översyn
av konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna och
bl.a. föreslagit vilka principer som bör gälla för bedömningar av när en af-
färsverksamhet bör bedrivas i bolagsform. Enligt förslaget bör bolagisering
prövas för uppdragsverksamhet av tillräcklig omfattning som med framgång
verkar i en fungerande konkurrens. En förutsättning är att affärsmöjlighe-
terna är goda och att det inte finns lämplighetsskäl som talar emot bolagise-
ring. RRV bedömer att AMU-gruppen uppfyller de angivna kriterierna för
bolagisering.
Jag anser att en sammanhållen organisation, som kan erbjuda arbetsmark-
nadsutbildning i hela landet, tills vidare behövs för att klara kraven på bredd
och flexibilitet i arbetsmarknadsutbildningen. Jag föreslår därför att en kon-
cern bildas. Koncernen utgörs av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och
ett antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget bör ägas av svenska
staten. Moderbolaget bör äga samtliga aktier i dotterbolagen. Vid bolags-
bildningen bör en utgångspunkt vara nuvarande länsorganisation. Om be-
hov föreligger bör dock förändringar i detta avseende kunna göras redan vid
bildandet av bolagen.
Styrelsen för moderbolaget bör utses av regeringen. Att utse styrelser för
dotterbolagen blir moderbolagets uppgift. Att de anställda får styrelserepre-
sentation i bolagen följer av lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för
de privatanställda.
Bolagen skall erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela
landet. Koncernen bör dessutom kunna erbjuda företagsutbildning. Jag vill
i detta sammanhang ta upp frågan om bolagens roll på marknaden. Koncer-
nens ansvar att erbjuda arbetsmarknadsutbildning i hela landet är som jag
tidigare nämnt en förutsättning för att klara kraven på arbetsmarknadsut-
bildningen. I övrigt bör koncernen så långt möjligt verka under samma vill-
kor som andra icke statligt ägda utbildningsföretag. Att ytterligare reglera
verksamheten i bolagen, t.ex. vad avser prissättningen inom arbetsmark-
nadsutbildningen, strider mot syftet med en övergång från myndighetsfor-
men till aktiebolagsformen. Inte heller kan det ligga i koncernens intresse
att i prishöjande syfte på ett otillbörligt sätt utnyttja en eventuell monopol-
ställning. Liksom kommittén anser jag att en förutsättning för bolagisering
är att bolagen verkar på marknadens villkor. Statens inflytande utövas i rol-
len som ägare och i rollen som beställare av arbetsmarknadsutbildning.
Staten bör som ägare av bolagen utöva en aktiv ägarroll och ansvara för
att företaget fortsätter att utvecklas. En bolagisering ställer självfallet stora
krav på Arbetsmarknadsverkets roll som upphandlare av arbetsmarknadsut-
bildning. Verket skall enligt min mening i sin upphandling agera professio-
nellt och affärsmässigt och därigenom aktivt bidra till att en väl fungerande
marknad utvecklas. Fler aktörer än i dag bör kunna erbjuda arbetsmark-
nadsutbildning. Detta förutsätter att AMS aktivt och målmedvetet förstär-
ker sin upphandlingskompetens. Ett sådant utvecklingsarbete pågår. Där-
igenom kan också bättre än i dag säkerställas att en väl fungerande arbets-
marknadsutbildning kan erhållas till konkurrenskraftiga priser, satta på
marknaden.
Jag vill här nämna RRV:s granskning av den särskilt anordnade utbild-
ningen, ”Effektivitetsproblem i arbetsmarknadsutbildningen”, F 1992:15.
Granskningen visar på att åtgärder kan och måste vidtas för att förstärka
upphandlingskompetensen inom Arbetsmarknadsverket i syfte att uppnå en
bättre hushållning av de resurser som satsas på utbildning. Enligt RRV:s
iakttagelser föreligger brister bl.a. vad avser affärsmässigheten vid länsar-
betsnämnderna då man ofta underlåtit att ta in anbud från fler än en utbild-
ningsanordnare.
Jag bedömer mot denna bakgrund att koncernen inledningsvis kommer
att vara ett helägt statligt bolag. Därefter bör dock prövas om bolaget skall
privatiseras, dvs. aktierna helt eller delvis överlåtas till andra intressenter.
En eventuell förändring i detta avseende bör emellertid underställas riksda-
gens prövning.
Prop. 1992/93:152
Mitt förslag: De till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångarna
och skulderna överförs till bolagen. I fråga om tillgångarna överförs
dessa till bokfört värde per den 30 juni 1993 med därpå följande kvitt-
ningsemission. Bolagen övertar AMU-gruppens pensionsskuld. Re-
geringen ges riksdagens bemyndigande att besluta om de åtgärder
som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.
Kommitténs förslag: Kommittén diskuterar två modeller för överförande
av tillgångar och skulder från staten till de nybildade bolagen, dels kontant-
emission, dels apportemission. Den förstnämnda metoden rekommenderas.
Dessutom föreslår kommittén att koncernen erhåller ett villkorat aktieägar-
tillskott. Vidare föreslås att pensionsskulden avseende enbart pensionsrätt
som har intjänats under anställningstiden i AMU-gruppen överförs till bola-
gen.
Yttranden över betänkandet: AMU-styrelsen anser att föreslaget eget ka-
pital om 215 miljoner kronor är för litet. Vidare avstyrker AMU-styrelsen
förslaget om ett villkorat aktieägartillskott. SACO anser att pensionsskulden
som överförs till bolagen skall avse statens samtliga pensionsförpliktelser för
de anställda.
Skälen för mitt förslag: De till AMU-gruppens verksamhet hörande till-
gångarna och skulderna överförs till bolagen. I fråga om tillgångarna över-
förs dessa till bokfört värde per den 30 juni 1993 med därpå följande kvitt-
ningsemission. Förfarandet med emission genom kvittning förutsätter att
moderbolaget och dotterbolagen redan är bildade den 1 juli 1993. Det är en
uppgift för regeringen att fastställa aktiekapitalets storlek och kapitalstruk-
turen i övrigt när verksamheten övergår i aktiebolagsform. Jag anser att en
utgångspunkt vid bolagsbildningen bör vara att koncernen får en finansiell
ställning som innebär att verksamheten kan bedrivas utan ytterligare kapital-
tillskott från statens sida. I likhet med kommittén anser jag att koncernen
måste kunna bära den omstrukturering som kan bli nödvändig till följd av
en eventuellt vikande efterfrågan, sin konsolidering och affärsmässiga ut-
veckling. Kostnaderna för avvecklingen av AMU-gruppen som myndighet
kommer att belasta koncernen.
Under de förutsättningar som jag nämner i det följande beräknar jag att
det sammanlagda aktiekapitalet och koncernens rörelsekapital kommer att
täckas av nettotillgångarna i AMU-gruppens balansräkning per den 30 juni
1993.
Ett mål avseende soliditeten i koncernen bör vara att den under en längre
period genomsnittligt inte skall understiga 20 %. Aktiekapitalet i koncernen
bör vid bolagsstarten uppgå till ca 100 miljoner kronor. Koncernens verk-
samhet skall ge marknadsmässig avkastning på insatt kapital.
AMU-gruppen redovisar för budgetåret 1991/92, efter statens avkast-
ningskrav, ett överskott på 424,7 miljoner kronor. Överskottet motsvarar ca
10 % av omsättningen. I redovisade rörelsekostnader för budgetåret ingår
kostnaden för retroaktiv utbetalning av vinstbaserad resultatlön, totalt 107,1
miljoner kronor. Förhandlingsgruppen har granskat det av AMU-gruppen
träffade avtalet om vinstbaserad resultatlön och har med utgångspunkt i sitt
förslag till stabiliseringsavtal framfört viss kritik. När det gäller disposition
av AMU-gruppens överskott avser jag att återkomma med förslag till rege-
ringen.
I det statliga pensionssystemet har arbetgivaren staten betalningsansvaret
för pensioner till aktiva pensionstagare. Detta innebär att pensionsutfästel-
ser inte skuldförs eller periodiseras i myndigheternas balansräkningar och
att pensionskostnader belastar statens budget först i samband med pensions-
utbetalningen. I den privata sektorn däremot görs normalt, i takt med att
pensionsskulden uppstår, löpande avsättningar av de medel som krävs för
framtida pensionsutbetalningar. AMU-gruppens pensionsskuld avseende
statens samtliga pensionsförpliktelser för anställda per den 1 januari 1993
bör överföras på koncernen. Pensionsskulden skall redovisas som en lång-
Prop. 1992/93:152
fristig skuld i koncernens balansräkning. Pensionsskulden har beräknats till
300 - 400 miljoner kronor för anställda per den 31 december 1992.
En överföring av pensionsskulden medför att löneskatt skall betalas för
överförd pensionsskuld i stället för att utfalla i takt med att pensionsutbetal-
ningarna görs. Denna skatt beräknar jag till ca 80 miljoner kronor. Skatten
skall i enlighet med beslutade riktlinjer i 1992 års kompletteringsproposition
(prop. 1991/92:150 bil. 1, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:252) erläggas av
bolaget.
Bildandet av bolaget föranleder stämpelskatt. Denna skall erläggas av bo-
laget.
Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och moderbola-
get inom koncernen. I avtalet anges vilka tillgångar, skulder och andra för-
pliktelser samt rättigheter som överförs till koncernen. Avtalet avses att
tecknas före halvårsskiftet 1993.
RRV bör granska den verksamhet som bedrivs i bolagen. Detta föranle-
der en ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkcts granskning av
statliga aktiebolag och stiftelser.
Prop. 1992/93:152
Min bedömning: Tjänsterna inom AMU-gruppen AB bör i första
hand tillsättas med personal från myndigheten. Målsättningen bör
vara att koncernen skall erbjuda flertalet av de anställda i myndighe-
ten anställning.
Kommitténs bedömning: Överensstämmer med min.
Yttrande över betänkandet: Personalföreträdaren i AMU-styrelsens sty-
relse anser att det finns en osäkerhet om situationen hos personalen, bl.a.
mot bakgrund av planerade neddragningar inom myndigheten under inneva-
rande budgetår och antaget behov av omstruktureringar under koncernens
första verksamhetsår.
Skälen för min bedömning: Tjänsterna inom koncernen bör i första hand
tillsättas med personal från myndigheten. Jag utgår från att koncernen kom-
mer att agera utifrån denna målsättning. Jag vill understryka att det är kon-
cernledningen som har att avgöra dimensioneringen av bolagen med ut-
gångspunkt från efterfrågans volym och innehåll.
De anställda vid AMU-gruppen omfattas av de kollektivavtal som gäller
på den statliga arbetsmarknaden. De som eventuellt inte erbjuds anställning
i de nya bolagen kommer således att omfattas av det statliga trygghetssyste-
met.
Det ankommer på moderbolaget att avgöra vilken arbetsgivarorganisation
som koncernen bör tillhöra och därmed vilka avtal om löne- och anställ-
ningsvillkor som kommer att gälla för arbetstagarna.
Prop. 1992/93:152
Min bedömning: Ombildningen av AMU-gruppen till aktiebolag för-
anleder inte behov av någon ytterligare lagreglerad tystnadsplikt i
fråga om skyddet för enskilds personliga förhållanden.
Kommitténs bedömning: Överensstämmer med min.
Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen anser att behov inte finns av
någon särskild lagreglerad tystnadsplikt i berört hänseende.
Skälen för min bedömning: Sekretesslagen gäller hos myndigheter men
inte hos enskilda. När AMU-gruppens verksamhet övergår i bolagsform
uppkommer därför frågan om det behövs någon ny bestämmelse om tyst-
nadsplikt som skall gälla hos bolagen och som syftar till att erbjuda ett skydd
motsvarande det som finns främst i 7 kap. 9 och 10 §§ sekretesslagen. Mot
bakgrund av att varken kommittén eller någon av dem som beretts tillfälle
att lämna synpunkter på betänkandet har förespråkat en sådan lösning avser
jag inte att förslå någon ny lagstiftning i denna fråga. Jag vill emellertid
erinra om att den tystnadsplikt som finns enligt lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonal m.fl., och som innebär att den som tillhör
eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen bl.a. inte obehörigen får
röja vad han i sin verksamhet har erfarit om en enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, kommer att gälla när AMU-gruppen övergår
i bolagsform. Enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen gäller vidare att en myndig-
het - i detta sammanhang t.ex. länsarbetsnämnden - kan uppställa förbehåll
som inskränker enskilds rätt att lämna uppgifter vidare eller utnyttja dessa.
Det gäller om myndigheten finner att sådan risk föreligger för skada, men
eller annan olägenhet som enligt bestämmelserna om sekretess utgör hinder
att lämna uppgift till enskild kan undanröjas genom ett sådant förbehåll.
Mitt förslag: Koncernen skall inom totalförsvaret ha uppgifter som
motsvarar AMU-gruppens. Detta bör tas in i avtalet mellan staten och
AMU-gruppen AB.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.
Skälen för mitt förslag: AMU-gruppen ingår som en del av totalförsvarets
civila del inom funktionen Arbetskraft, för vilken AMS är ansvarig myndig-
het. AMU-gruppen har i dag en viktig roll inom funktionen, och bör därför
som aktiebolag ha motsvarande roll. Koncernen bör således ha ansvaret för
egen beredskapsplanläggning, beredskapsuppgifter och kunna delta i funk-
tionens övningar. Detta bör regleras i avtalet mellan staten och koncernen.
10
Prop. 1992/93:152
Min bedömning: De föreskrifter m.m. som gäller i fråga om förarut-
bildning som bedrivs yrkesmässigt bör gälla även för de nybildade bo-
lagen.
Kommittén: Kommittén har inte tagit ställning i denna fråga.
Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen har yttrat sig i enlighet med
min bedömning.
Skälen för min bedömning: Enligt Trafiksäkerhetsverkets förskrifter
(TSVFS 1987:2) gäller för yrkesförarutbildning vid AMU-myndighet - un-
der vissa angivna förutsättningar - de bestämmelser om förarprov m.m. som
enligt körkortsförordningen (1977:722) gäller för förarutbildning m.m. i
gymnasieskola. Innebörden härav är främst att förarprov inte behöver avläg-
gas inför särskilt förordnad tjänsteman hos Trafiksäkerhetsverket, utan i
stället kan avläggas inför lärare i förarutbildning hos en AMU-myndighet.
När verksamheten hos AMU-gruppen nu övergår till aktiebolag är det enligt
min uppfattning följdriktigt att de bestämmelser om förarprov m.m. som
gäller för andra enskilda som yrkesmässigt bedriver förarutbildning också
bör gälla för de nybildade bolagen. Bolagen inom AMU-gruppen kommer
således inte att utföra förarprov.
AMU-myndigheternas handlingar omfattas av offentlighetsprincipen. De
handlingar som inkommer eller upprättas när verksamhet bedrivs i bolags-
form omfattas däremot inte av denna princip. Enligt arkivlagen (1990:782)
skall en myndighets arkiv, sedan myndigheten upphört och dess verksamhet
inte har förts över till annan statlig myndighet, inom tre månader överlämnas
till arkivmyndighet. När verksamhet som tidigare bedrivits i en statlig myn-
dighet överförts till ett aktiebolag kan arkivmyndigheten, enligt vad jag har
erfarit, låna ut de delar av arkivet som det nya bolaget behöver ha tillgång
till. Det ankommer på Riksarkivet att utforma föreskrifter och villkor för lån
och deposition av arkivhandlingar hos bolagen. Ett samråd pågår nu mellan
AMU-styrelsen och Riksarkivet avseende arkivfrågor i samband med bola-
giseringen.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för Kulturdepartementet.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Arbetsmarknadsdepartemen-
tet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1987: 519) om Riksrevisions-
verkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Lagförslaget har upp-
rättats i samråd med chefen för Finansdepartementet.
11
Prop. 1992/93:152
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
dels
1. anta lagförslaget,
t/eZs
2. godkänna mitt förslag till ombildning av AMU-gruppen till ak-
tiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör som myndighet (av-
snitt 3.1),
3. godkänna vad jag anfört om ägarförhållandena inom aktiebola-
gen (avsnitt 3.1),
4. godkänna att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar
och skulder överförs till de nybildade aktiebolagen (avsnitt 3.2),
5. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvän-
diga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 3.2),
6. godkänna vad jag har anfört om aktiebolagens uppgift (avsnitt
3.1).
Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att
7. ta del av vad jag i övrigt har anfört.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de
åtgärder och ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
12
|
Miljoner kronor |
1992-06-30 |
|
TILLGÅNGAR | |
|
Omsättningstillgångar | |
|
Kassa och bank |
676,0 |
|
Kundfordringar |
244,2 |
|
Periodavgränsningsposter |
62,7 |
|
Övriga fordringar |
38,0 |
|
Förskott till leverantörer |
1,3 |
|
Övriga förskott |
0,2 |
|
Varulager och förråd |
49,4 |
|
Anläggningstillgångar | |
|
Långfristiga fordringar |
5,0 |
|
Maskiner och inventarier |
367,9 |
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
1 444,7 |
|
SKULDER OCH VERKSKAPITAL | |
|
Kortfristiga skulder | |
|
Leverantörskulder |
245,3 |
|
Personalens källskatt |
55,1 |
|
Skatteskulder |
12,7 |
|
Periodavgränsningsposter |
186,3 |
|
Övriga skulder |
20,6 |
|
Förskott från kunder |
39,5 |
|
Långfristiga skulder |
5,0 |
|
Verkskapital | |
|
Statskapital |
272,0 |
|
Övriga avsättningar1 |
45,2 |
|
Balanserat överskott |
138,3 |
|
Arets resultat |
424,7 |
|
SUMMA SKULDER OCH VERKSKAPITAL |
1 444,7 |
Prop. 1992/93:152
Bilaga
Varav statens avkastningskrav 42,0 miljoner kronor
13
Prop. 1992/93:152
Bilaga
|
Miljoner kronor | |
|
INTÄKTER Arbetsmarknadsutbildning Övrig utbildning Konsultuppdrag Övrigt |
3 752,9 386,8 34,5 236,0 |
|
SUMMA RÖRELSEINTÄKTER |
4 410,2 |
|
KOSTNADER | |
|
Arbetsmarknadsutbildning |
3 504,9 |
|
Övrig utbildning |
310,1 |
|
Konsultuppdrag |
34,3 |
|
Övrigt |
243,1 |
|
Internt AMU-gruppen |
-47,8 |
|
Ej fördelade kostnader |
-0,2 |
|
SUMMA RÖRELSEKOSTNADER |
4 044,5 |
|
RÖRELSERESULTAT |
365,7 |
|
Finansposter |
65,4 |
|
Extraordinära kostnader och intäkter |
-42,9 |
|
Äterföring av meravskrivningar1 |
36,4 |
|
ÅRETS RESULTAT |
424,7 |
1 Meravskrivningar ingår i rörelsekostnaderna
14
Prop. 1992/93:152
Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1
Propositionens lagförslag.................................... 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december
1992 ...................................................... 3
1 Inledning ............................................. 3
2 Bakgrund............................................. 3
2.1 Nuvarande organisation ............................ 3
2.2 Nuvarande verksamhet............................. 4
3 Överväganden och förslag............................... 5
3.1 En ny organisation................................. 5
3.2 Överföring av tillgångar och skulder.................. 7
3.3 Personalfrågor..................................... 9
3.4 Tystnadsplikt...................................... 10
3.5 Roll i totalförsvaret................................ 10
3.6 Förarprov m.m.................................... 11
3.7 Arkivfrågor....................................... 11
4 Upprättat lagförslag.................................... 11
5 Hemställan............................................ 12
6 Beslut................................................ 12
Bilaga AMU-gruppens balansräkning och resultaträkning....... 13
15
gotab 42633, Stockholm 1992