om avveckling av det premiegrundande
allemanssparandet, m.m.
Prop.
1992/93:149
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 17 december 1992 för de åtgärder som
framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen utgör i fråga om det pensionsanknutna premiegrundande
allemanssparandet en uppföljning till den proposition om avbrytande av
denna sparform (prop. 1992/93:133) som riksdagen nyligen bifallit.
I den här propositionen lämnas förslag om sådana ändringar i lagen
(1992:689) om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande som
föranleds av att sparformen avbrutits. Det föreslås att sparpremie skall
utgå i proportion till summan av de belopp som under tiden den
1 september-6 november 1992 har satts in på ett premiegrundande konto.
Någon sparpremie skall dock inte utgå för den del av summan som
överstiger 2 400 kronor. Sparpremien är 50 procent av den del av de
sammanlagda insättningarna som uppgår till högst 600 kronor och
25 procent av det belopp som överstiger 600 kronor.
För att rätt till sparpremie skall föreligga måste två villkor uppfyllas.
Dels skall - i enlighet med vad riksdagen beslutat vid avbrytandet av
sparformen - antalet fondandelar som fanns på det premiegrundande
kontot den 6 november 1992 behållas på kontot till dess att premien till-
förs kontot. Dels skall minst tolv månadsinsättningar ha gjorts på kontot
t.o.m. augusti 1994.
Sparpremien skall tillföras spararens konto senast vid utgången av år
1994. Sparpremien blir då tillgänglig för spararen.
1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 149
Vidare föreslås att fondbolag och andra institut som drabbas av Prop. 1992/93:149
kostnader som blir onödiga på grund av att sparandet avbryts i förtid
skall kunna få ersättning av staten.
Propositionen innehåller även en begäran om bemyndigande för
regeringen att sälja en mindre del av statens aktier i de två portföljför-
valtningsbolag som ingår i den riskkapitalbolagsstruktur som byggs upp
av medel ur de förutvarande löntagarfonderna.
I propositionen tas också upp en särskild fråga som rör försäkringsom-
rådet. Maximigränsen för kapitalförsäkring meddelad av understödsföre-
ning föreslås höjd till ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1993.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:689) om pensionsan-
knutet premiegrundande allemanssparande
dels att 6 och 7 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken till lagen och 1-5 §§ skall ha följande lydelse,
dels att lagen i dess helhet skall upphöra att gälla vid utgången av juni
1995.
Prop. 1992/93:149
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Lag om pensionsanknutet premie-
grundande allemanssparande
Lag om premiegrundande alle-
manssparande
Denna lag innehåller bestämmelser
om pensionsanknutet premiegrun-
dande allemanssparande.
I lagen betyder
1. premiegrundande allemans-
sparande'. sådant pensionsanknutet
premiegrundande sparande i en
allemansfond som enligt denna lag
kan ge rätt till en sparpremie,
Denna lag innehåller bestämmelser
om premiegrundande allemans-
sparande.
I lagen betyder
1. premiegrundande allemans-
sparande1. sådant sparande i en
allemansfond som enligt denna lag
kan ge rätt till en sparpremie,
2. sparperioden: perioden den 1 september 1992-den 31 augusti 1994,
3. premiegrundande konto: ett 3. premiegrundande konto: ett
konto som är knutet till en alle- konto som är knutet till en alle-
mansfond i vilken premiegrundan-
de allemanssparande sker.
mansfond i vilken premiegrundan-
de allemanssparande sker,
4. premieperioden: perioden från
och med den 1 september 1992
eller den senare dag då spararen
anmälde sig till det premiegrun-
dande allemanssparandet till och
med den 6 november 1992.
I fråga om premiegrundande allemanssparande gäller vad som före-
skrivs i lagen (1983:890) om allemanssparande med de avvikelser som
följer av denna lag.
2 §
Var och en som är folkbokförd i Vaije sparare får ha bara ett pre-
Sverige får delta i det premie- miegrundande konto,
grundande allemanssparandet.
Varje sparare får spara i bara en
allemansfond.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:149
Den som vill påbörja premie-
grundande allemanssparande skall
anmäla detta till ett fondbolag som
enligt överenskommelse med Riks-
gäldskontoret förmedlar sådant
sparande. Fondbolaget skall genast
underrätta Riksgäldskontoret om
anmälan.
3 §
Premiegrundande allemanssparan-
de får ske under sparperioden.
Sparandet skall uppgå till minst
2 400 kronor och vara fördelat på
minst tolv månadsinsättningar.
En sparare får överföra behållningen i det premiegrundande allemans-
sparandet till någon annan allemansfond som förmedlar sådant sparande,
bara om
1. den allemansfond där sparandet sker upphör, eller
2. spararen till följd av att han slutar sin anställning i ett visst bolag
eller inom en viss koncern saknar möjlighet att fullfölja sparandet i en
företagsanknuten allemansfond.
Det nya fondbolaget skall genast underrätta Riksgäldskontoret om över-
föringen.
Vid sparperiodens slut skall antalet
fondandelar på det premiegrundan-
de kontot vara minst 2 400 divide-
rat med den genomsnittliga an-
skaffningskostnaden för samtliga
andelar som anskaffats under spar-
perioden.
För att rätt till sparpremie skall
föreligga får vidare uttag från det
premiegrundande kontot under
tiden från sparperiodens slut till
den tidpunkt då sparpremien till
Sparande pä ett premiegrundande
konto ger under de förutsättningar
som anges i andra stycket rätt till
en sparpremie som beräknas i
proportion till summan av de be-
lopp som har satts in på kontot
under premieperioden. Någon
sparpremie utgår dock inte för den
del av summan som överstiger
2 400 kronor. Sparpremien är
50 procent av den del av de sam-
manlagda insättningarna som
uppgår till högst 600 kronor och
25 procent av den överskjutande
delen.
För att rätt till sparpremie skall
föreligga krävs att spararen under
sparperioden har gjort minst tolv
månadsinsättningar på det premie-
grundande kontot. Vidare krävs att
Nuvarande lydelse
förs kontot inte medföra att antalet
andelar på kontot understiger det
minsta antal som anges i första
stycket.
Föreslagen lydelse
spararen inte innan premien tillförs
kontot gör uttag frän kontot som
medför att antalet andelar pä kon-
tot understiger antalet andelar vid
premieperiodens slut. Antalet an-
delar behöver dock inte överstiga
det lägsta av följande antal, näm-
ligen
1. det antal som har förvärvats
under premieperioden, och
2. 2 400 dividerat med den
genomsnittliga anskaffningskost-
naden för samtliga andelar som
har förvärvats under premie-
perioden.
Prop. 1992/93:149
Om spararen uppfyller villkoren
för sparandet enligt 2-4 §§ skall till
hans premiegrundande konto senast
den 31 december 1994 föras en
sparpremie. Premien skall ha ett
värde på 1 200 kronor och utgöras
av andelar i den allemansfond i
vilken sparandet har skett.
Om spararen uppfyller villkoren
för sparandet enligt 4 § andra
stycket skall till hans premiegrun-
dande konto senast den 31 decem-
ber 1994 föras en sparpremie
beräknad enligt 4 § första stycket.
Premien skall utgöras av andelar i
den allemansfond i vilken sparan-
det har skett.
Avvecklingsstyrelsen enligt övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1857) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden skall samtidigt som sparpremien tillförs det
premiegrundande kontot, till allemansfonden överföra av avvecklings-
styrelsen förvaltade tillgångar till ett värde som svarar mot premien.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993.
1* Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 149
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1988:847) om skattelättna-
der för allemanssparande skall ha följande lydelse.
Prop. 1992/93:149
Nuvarande lydelse1
Föreslagen lydelse
1 §2
Skattelättnader enligt denna lag
medges för sparande enligt lagen
(1983:890) om allemanssparande
och lagen (1992:689) ompensions-
anknutet premiegrundande alle-
manssparande.
Skattelättnader enligt denna lag
medges for sparande enligt lagen
(1983:890) om allemanssparande
och lagen (1992:689) om premie-
grundande allemanssparande.
2 §3
Av realisationsvinst och utdelning på andel i allemansfond tas fyra
femtedelar upp som skattepliktig inkomst. Avdrag för realisationsförlust
på sådan andel grundas på fyra femtedelar av förlusten.
För utdelning enligt 18 § sista stycket lagen (1983:890) om allemans-
sparande skall gåvoskatt betalas i den mån skattskyldighet föreligger
enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Sparpremie enligt lagen
(1992:689) om pensionsanknutet
premiegrundande al lemanssparande
utgör inte skattepliktig inkomst. De
fondandelar som erhållits som en
sådan premie anses anskaffade för
sammanlagt 1 200 kronor. Skatte-
pliktig inkomst skall inte heller
anses uppkomma vid en sådan
överföring som avses i 3 § andra
stycket sistnämnda lag till den del
överföringen avser hela eller del av
underlaget för en sparpremie eller
andelar som erhållits som spar-
premie. Denna del av de överförda
medlen skall anses förvärvad till
det anskaffningsvärde som gällde
före överföringen. Om en avgift
betalats enligt 6 § samma lag skall
vid beräkning av realisationsvinst
bortses från de andelar som er-
hållits som sparpremie.
Sparpremie enligt lagen
(1992:689) om premiegrundande
allemanssparande utgör inte skatte-
pliktig inkomst. De fondandelar
som erhållits som en sådan premie
anses anskaffade för marknads-
värdet när andelarna förs till det
premiegrundande kontot.
'Lydelse enligt prop. 1992/93:50.
2Senaste lydelse 1992:691.
3Senaste lydelse 1992:691.
Prop. 1992/93:149
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993. Bestämmelserna i 2 § tredje
stycket tillämpas första gången vid 1995 års taxering.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden att det i övergångsbestämmelserna till lagen
(1991:1857) om ändring i nämnda lag skall föras in en ny punkt, 9, av
följande lydelse.
9. Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av regeringen, till rege-
ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer från avveck-
lingsstyrelsen överföra ett belopp uppgående till högst 100 miljoner
kronor, att användas för utbetalning av ersättning till fondbolag och andra
institut som medverkat i det pensionsanknutna premiegrundande
allemanssparandet.
Prop. 1992/93:149
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993.
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1972:262) om understödsföre-
ningar skall ha följande lydelse.
Prop. 1992/93:149
Lydelse enligt prop.
1992/93:89
6
Kapitalförsäkring får avse högst
15 OOO kronor för en medlem.
Föreligger särskilda skäl, kan
Finansinspektionen medge under-
stödsförening att meddela sådan
försäkring till högre belopp.
Föreslagen lydelse
Kapitalförsäkring får avse högst ett
belopp motsvarande ett basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring för en medlem. Om det
finns särskilda skäl, kan Finans-
inspektionen medge understöds-
förening att meddela sådan försäk-
ring till högre belopp.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993.
'Senaste lydelse 1979:1054.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992 Prop. 1992/93:149
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
1 Ärendet och dess beredning
Det pensionsanknutna premiegrundande allemanssparandet
Det pensionsanknutna premiegrundande allemanssparandet infördes som
ett led i utskiftningen av de förutvarande löntagarfondernas tillgångar
(prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92:339). För spar-
formen, som regleras i en särskild lag (SFS 1992:689), gäller i huvudsak
följande. Alla som är folkbokförda i Sverige har rätt att delta. Sparande
kan endast ske i en allemansfond. Det är förenat med en skattefri spar-
premie på 1 200 kronor för den som under perioden den 1 september
1992-den 31 augusti 1994 gör minst tolv månadsinsättningar om samman-
lagt minst 2 400 kronor. Sparpremien skall senast vid utgången av år
1994 tillföras spararens allemansfondskonto, om förutsättningarna för
erhållandet av premien är uppfyllda. När premien tillförts kontot skall
det lägsta tillåtna sparbeloppet och premien vara spärrade på kontot fram
till utgången av år 1997.
I en proposition som avlämnades till riksdagen den 6 november 1992
(prop. 1992/93:133) föreslog regeringen att det pensionsanknutna
premiegrundande allemanssparandet skulle avbrytas med verkan från
samma dag. Förslaget var en följd av den överenskommelse om åtgärder
för att stabilisera den svenska ekonomin som i september 1992 träffades
mellan regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet. I överens-
kommelsen ingick att utdelning av sparpremier skulle avbrytas under
förutsättning att det inte förelåg några rättsliga hinder mot detta. Sedan
professorn Ulf Bemitz och advokaten Bertil Södermark på regeringens
uppdrag studerat de rättsliga aspekterna vid ett eventuellt beslut om att
avbryta det premiegrundande sparandet och avgett ett utlåtande härom
den 26 oktober 1992, enades regeringen och Socialdemokratiska
arbetarepartiet om att sparandet borde avbrytas med verkan från den 6
november 1992.
Innebörden av förslaget i den propositionen är att insättningar som efter
den nämnda dagen görs på allemansfondskonton knutna till det premie-
grundande allemanssparandet inte skall berättiga till någon sparpremie.
Sparande som skett fram till avbrytandet skall däremot ge rätt till en
proportionell premie. I propositionen tas dock inte ställning till hur
10
premien närmare skall beräknas eller vilka villkor som i övrigt slutligen Prop. 1992/93:149
skall gälla beträffande rätten till sådan. Detsamma gäller beträffande flera
andra med avbrytandet sammanhängande frågor, t.ex. frågan om
kompensation från staten till fondbolagen.
Riksdagen har bifallit propositionen (bet. 1992/93:FiU9, rskr.
1992/93:135). I enlighet med vad som aviserades i denna tas nu upp de
frågor som behöver lösas med anledning av att det pensionsanknutna
premiegrundande allemanssparandet avbryts.
Aktier i portföljförvaltningsbolagen
Efter överenskommelse med chefen för Näringsdepartementet tar jag
vidare upp en fråga som hör till hans ansvarsområde och som i likhet
med det premiegrundande allemanssparandet har sitt ursprung i avveck-
lingen av löntagarfonderna. Denna fråga gäller aktierna i de två
portfölj förvaltande bolag som ingår i den uppbyggnad av en riskkapital-
bolagsverksamhet som behandlades i prop. 1992/93:41 Kapital för
tillväxt. Riksdagen har nyligen bifallit även denna proposition (bet.
1992/93:FiU3, rskr. 1992/93:25).
Kapitalförsäkring i understödsförening
En annan fråga som nu också tas upp rör försäkringsområdet, närmare
bestämt lagen om understödsföreningar. I december 1987 tillkallades med
stöd av regeringens bemyndigande en särskild utredare med uppdrag att
göra en allmän översyn av lagstiftningen om understödsföreningar.
Utredningen antog namnet Understödsföreningsutredningen (Fi 1988:01).
Utredningens betänkande (SOU 1990:101) Försäkringsföreningar har
remissbehandlats. Den fråga i betänkandet som här tas upp gäller högsta
tillåtna kapitalbelopp för försäkring meddelad av understödsförening.
Denna fråga fanns också med i en promemoria med utkast till lagråds-
remiss på försäkringsområdet som under våren 1992 utarbetades inom
Finansdepartementet. Promemorian har remissbehandlats. Samman-
ställningar av remissyttrandena över betänkandet och promemorian finns
tillgängliga i lagstiftningsärendet (Finansdepartementet, dnr 878/91 resp.
3682/91).
11
2 Sparpremien m.m.
Prop. 1992/93:149
Mitt forslag: Sparpremien skall beräknas i proportion till sum-
man av de belopp som under perioden den 1 september-6 novem-
ber 1992 har satts in på ett premiegrundande kontot. Någon
sparpremie skall dock inte utgå för den del av summan som
överstiger 2 400 kronor. Sparpremien är 50 procent av den del av
de sammanlagda insättningarna som uppgår till högst 600 kronor
och 25 procent av det belopp som överstiger 600 kronor.
Det vid avbrytandet av sparandet införda kravet att spararen till
dess att premien tillförs kontot behåller det antal fondandelar som
fanns på kontot den 6 november 1992 skall fortfarande gälla.
Liksom nu skall minst tolv månadsinsättningar göras under tiden
september 1992-augusti 1994.
Det premiegrundande allemanssparandet upplöses vid utgången
av år 1994, då sparpremiema tillförs spararnas premiegrundande
konton.
Skälen för mitt förslag: Som framgår av prop. 1992/93:133 innebär
avbrytandet av det premiegrundande allemanssparandet att insättningar
som görs på premiegrundande konto efter den 6 november 1992 inte kan
ligga till grund för beräkningen av sparpremien. Som framhållits i
propositionen skall sparande som skett t.o.m. nämnda dag ge rätt till en
proportionell sparpremie. I propositionen tas dock inte ställning till hur
sådan premie skall beräknas eller vilka villkor som i övrigt skall gälla för
att få premien.
Enligt de regler som riksdagen godkände när sparandet infördes skall
ett sparande på sammanlagt 2 400 kronor - fördelat på minst tolv
månadsinsättningar - ge rätt till en premie på 1 200 kronor. Detta
innebär att ett genomsnittligt belopp om 200 kronor per månad måste
sättas in, om det minsta antalet månadsinsättningar tillämpas. I och med
avbrytandet av sparandet har premiegrundande insättningar kunnat göras
bara under tre månader. Bl.a. med tanke på skälen mot retroaktiv
lagstiftning bör, med utgångspunkt i det nämnda genomsnittliga
sparbeloppet, insättningar under perioden den 1 september-6 november
1992 som sammanlagt uppgår till 600 kronor eller mindre berättiga till
en premie på halva sparbeloppet (50 %). Överstiger de sammanlagda
insättningarna 600 kronor bör premien på det överskjutande beloppet
reduceras med hänsyn till tidsfaktorn. Premie på det överskjutande
beloppet bör utgå med 3/12, dvs. 25 % av sparbeloppet. Det nu sagda
innebär att den som före avbrytandet hade satt in t.e.x. 1 000 kronor får
rätt till en sparpremie på 400 kronor (50 % av 600 -I- 25 % av 400). På
sådana insättningar som överstiger det ursprungligen bestämda sparbelop-
pet, dvs. 2 400 kronor, bör inte utgå någon premie. Den högsta
sparpremie som kan erhållas är således 750 kronor (50 % av 600 +
25 % av 1 800).
12
Enligt den nya paragraf (7 §) som riksdagen beslutat föra in i lagen om
pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande till följd av
avbrytandet av sparandet ställs krav som innebär att spararen - till dess
att premien tillförs det premiegrundande kontot - måste behålla det antal
fondandelar som han hade på kontot den 6 november 1992. Antalet
andelar på kontot behöver dock inte överstiga det lägsta av endera det
antal som tillförts kontot under den tid det varit knutet till det premie-
grundande sparandet eller 2 400 dividerat med den genomsnittliga
anskaffningskostnaden för samtliga andelar som har anskaffats under
samma tid. Detta krav bör fortfarande gälla för att rätt till sparpremie
skall föreligga.
I samband med införandet av det pensionsanknutna premiegrundande
allemanssparandet anfördes (prop. 1991/92:92 s. 18) att förslaget om
utskiftning av löntagarfondernas tillgångar i form av sparpremier bl.a.
hade som syfte att stimulera det enskilda sparandet. Därför uppställdes
som villkor för erhållande av premien att sparande skulle ske med viss
regelbundenhet. Det finns skäl att hålla kvar vid ett sådant grundkrav
även vid de ingrepp i sparformen som nu föreslås ske. Kravet på tolv
månadsinsättningar bör därför inte ändras. Detta innebär att den som vill
erhålla sparpremie måste fortsätta att göra insättningar även efter den
6 november 1992. Tolv månadsinsättningar måste ha uppnåtts före
utgången av augusti 1994.
Det har övervägts om krav skulle behöva ställas på viss minsta storlek
av insättningarna efter den 6 november 1992 och eventuell bindning av
sådana insättningar. Detta skulle dock innebära att strängare krav för
sparandet uppställdes än vad som framgår av propositionen om avbrytan-
de av det pensionsanknutna premiegrundande allemanssparandet. Sådana
krav kan vidare ytterligare komplicera den administrativa hanteringen av
sparformen för fondbolagen. Det får också antas att sparandet även utan
ytterligare villkor får ungefär samma omfattning som tidigare med tanke
på att kravet på tolv månadsinsättningar ligger fast.
Sparformen får i och med avbrytandet ett betydligt färre antal deltagare
än vad som förutsatts vid införandet av den; mellan 5 och 6 miljoner
sparare bedömdes komma att delta, vilket skall jämföras med de ca
1,4 miljoner som anslutit sig fram till avbrytandet. Dessutom reduceras
sparpremiema avsevärt. Det har upplysts att den genomsnittliga
insättningen på premiegrundande konto under september 1992 var 277
kronor. Med tillämpning av den nu föreslagna grunden för beräkning av
sparpremien kommer det totala premiebeloppet sannolikt inte att överstiga
500 miljoner kronor, vilket är knappt en tiondel av det ursprungligen
uppskattade beloppet.
Mot bakgrund av den kraftigt reducerade omfattning som sparformen
nu får både i fråga om antalet deltagare och det totala sparpremiebeloppet
bör den upplösas tidigare än vad som nu gäller. Premien bör göras
tillgänglig för spararen så snart den överförts till hans premiegrundande
konto. Överföringen av premien skall i enlighet med gällande regler ske
senast vid utgången av år 1994.
Prop. 1992/93:149
13
Det av riksdagen antagna förslaget om utskiftning av löntagarfondernas Prop. 1992/93:149
medel inrymmer att det premiegrundande allemanssparandet i framtiden,
dvs. före utgången av år 1997, kunde komma att kopplas till ett mera
långsiktigt individuellt pensionssparande. Den begränsade omfattning
sparformen får i och med avbrytandet gör att en koppling till ett lång-
siktigt pensionssparande inte längre ter sig lika angelägen. Jag avser
därför inte, såsom förutskickats vid införandet av det premiegrundande
allemanssparandet (se prop. 1991/92:92), att presentera alternativ till hur
sparandet kan fortsätta i andra, mer långsiktiga former. Stimulans av
pensionssparande får komma till stånd på annat sätt.
De ändringar i reglerna för det premiegrundande allemanssparandet
som föreslås föranleder vissa tekniska justeringar i lagen (1988:847) om
skattelättnader för allemanssparande och ungdomsbosparande. Sparpre-
mien skall liksom tidigare vara skattefri. De regler som medger en
uppskjuten beskattning vid vissa överföringar till ny fond bör slopas
eftersom sparformen upplöses redan år 1994 och sparbeloppen ofta är
små.
I prop. 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska
ekonomin har föreslagits vissa ändringar i den nyss nämnda lagen, bl.a.
att lagen får en ny rubrik i vilken orden "och ungdomsbosparande" tas
bort.
3 Utdelning till andra än sparare
Mitt förslag: Någon utdelning av medel ur de förutvarande lön-
tagarfondernas tillgångar till dem som inte deltagit i det premie-
grundande allemanssparandet skall inte ske.
Skälen för mitt förslag: De förutvarande löntagarfondernas tillgångar
skall enligt riksdagens beslut (prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU21,
rskr. 1991/92:339) användas till fyra ändamål, nämligen för att främja
forskningen, för att främja utvecklingen av små och medelstora företag,
som premie i det pensionsanknutna premiegrundande allemanssparandet
samt slutligen som utdelning till dem som av olika anledningar inte kan
eller inte vill delta i det premiegrundande sparandet.
Utdelning av fondtillgångar till dem som inte vill eller inte kan delta
i det premiegrundande sparandet har ansetts motiverad av rättviseskäl.
Hur denna utdelning skulle ske har emellertid inte bestämts. Möjligheten
att lösa utdelningsfrågan i samband med privatiseringen av den av
riksdagen beslutade riskkapitalbolagsverksamheten har förts på tal (bet.
1991/92: FiU21 s. 12, jfr prop. 1992/93:41 s. 8).
I propositionen om avbrytande av det pensionsanknutna premiegrundan-
de allemanssparandet (prop. 1992/93:133 s. 6) har gjorts bedömningen
att en utdelning av de förutvarande löntagarfondernas medel till dem som
inte deltagit i sparformen eller som inte skulle fa rätt till någon premie
14
var mindre sannolik. Denna bedömning byggde på att utdelningen av Prop. 1992/93:149
sparpremier skulle få en begränsad omfattning i och med avbrytandet av
sparandet. De förslag om ändrade villkor för sparformen som läggs fram
i detta ärende föranleder inte någon ändrad ståndpunkt. Av de drygt 1,4
miljoner personer som anslutit sig till det premiegrundande sparandet
kommer det stora flertalet att kunna få en sparpremie som uppgår till ett
par hundra kronor eller mindre, alltså förhållandevis små belopp jämfört
med den enhetliga sparpremie om 1 200 kronor som nu gällande lydelse
av lagen om pensionsanknutet premiegrundande sparande föreskriver.
Någon utdelning till dem som inte deltagit i sparandet bör alltså inte ske.
4 Ersättning till fondbolagen, m.m.
Mitt förslag: Staten skall ersätta fondbolagen för kostnader som
blivit onyttiga genom att det premiegrundande allemanssparandet
avbryts. Medel till sådan ersättning skall tas från de tillgångar
som förvaltas av avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94).
Skälen för mitt förslag: Enligt den överenskommelse som träffades
mellan företrädare för regeringen och Socialdemokratiska arbetarepartiet
i september 1992 skall vid ett avbrytande av det premiegrundande
allemanssparandet kompensation för eventuella förluster som åsamkas
berörda institutioner prövas.
Bemitz och Södermark har i sitt utlåtande behandlat frågan om ersätt-
ning till fondbolagen. Utredarna har på grundval av uppgifter från bl.a.
fondbolagen gjort en sammanställning av vilka slags kostnader som det
premiegrundande allemanssparandet medför för fondbolagen och dessas
ägare. En i samband därmed gjord kostnadsuppskattning ger vid handen
att merparten av kostnaderna hänför sig till information och marknads-
föring av sparformen samt öppnande av nya konton.
Beträffande kostnaderna för marknadsföring och information kan note-
ras att det i förarbetena (prop. 1991/92:92 s. 28) förutsatts att fond-
bolagen och bankerna, dvs. ägarna av flertalet fondbolag, skulle bära
huvudansvaret för att information om den nya sparformen och villkoren
för denna spreds till allmänheten.
Det är inte rimligt att fondbolagen och deras ägare skall behöva bära
alla de kostnader som blir onyttiga till följd av avbrytandet av det
premiegrundande sparandet. Staten bör i skälig utsträckning ersätta dem
för kostnader som betingas av deras medverkan i det premiegrundande
allemanssparandet och som bolagen genom det förtida upphörandet av
sparformen inte med fog kan belasta fondandelsägama med. Meningen
är dock inte att ersättningsanspråk skall kunna basera sig på eventuell
utebliven vinst på grund av att det premiegrundande sparandet avbryts i
förtid. Vid bestämmande av ersättningen bör tas hänsyn till att fond-
15
bolagen genom det premiegrundande sparandet fått ett stort antal nya Prop. 1992/93:149
sparare som kan förväntas tillföra bolagen inkomster i framtiden.
Ersättningsfrågorna bör lösas så snart som möjligt. Den ersättning som
lämnas bör vara slutlig och således inte medge några reservationer för
eventuella ytterligare anspråk sedan det premiegrundande allemanssparan-
det avslutats.
Det bör överlämnas åt regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att utifrån de grunder som nu angetts hantera frågan om
ersättning till fondbolagen.
Kompensationerna till fondbolagen och deras ägare bör ses som en
kostnad för avvecklingen av löntagarfonderna. Medel for utbetalning av
ersättning bör därför tas ur de förutvarande löntagarfondernas tillgångar,
som förvaltas av avvecklingsstyrelsen (Fond 92-94). Därför bör en
ändring göras i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om
ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-
fonden. För de ifrågavarande ersättningarna bör disponeras högst
100 miljoner kronor.
Genom att en sparare anmäler sig till det premiegrundande allemans-
sparandet uppkommer ett rättsförhållande mellan spararen och det fond-
bolag som förvaltar fonden. I Bemitz och Södermarks utlåtande tas även
upp frågan om fondbolagen på grund av detta avtalsmässiga förhållande
skulle kunna vara skyldiga att ersätta sparare för utebliven sparpremie.
Utredarna konstaterar att tillförandet av tillgångar från avvecklings-
styrelsen varit en förutsättning för fondbolagets skyldigheter gentemot
spararen. Fondbolaget kan enligt utredarna till sin befrielse åberopa att
denna förutsättning brustit. Jag delar denna bedömning.
5 Aktier i portföljförvaltningsbolagen
Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att sälja en mindre del av
statens aktier i portfölj förvaltningsbolagen Atle Förvaltnings AB
och Bure Förvaltnings AB.
Skälen för mitt förslag: Som tidigare anförts (se avsnitt 3) skall någon
utdelning av medel ur de förutvarande löntagarfondernas tillgångar till
dem som inte deltagit i det premiegrundande allemanssparandet inte ske.
Detta innebär att förutsättningar inte föreligger för att låta de personer
som inte deltagit i det premiegrundande allemanssparandet bli delägare
i de bolag som skall driva den riskkapitalverksamhet som beskrivs i den
av riksdagen nyligen behandlade propositionen Kapital för tillväxt (prop.
1992/93:41, bet. 1992/93:FiU3, rskr. 1992/93:25). Enligt riksdagens
beslut skall 25 procent av aktiekapitalet i riskkapitalbolagsstrukturen,
bestående av två s.k. portfölj förvaltningsbolag och sex direktinvesterande
riskkapitalbolag, behållas i statlig ägo under en tid, i avvaktan på besked
om huruvida det pensionsanknutna premiegrundande allemanssparandet
16
avbryts eller inte. Tanken med att behålla aktierna i statlig ägo var att Prop. 1992/93:149
dessa aktier skulle kunna utskiftas till de personer som inte deltog i det
premiegrundande sparandet.
Chefen för Näringsdepartementet avser att senare förelägga regeringen
förslag om hur statens ägardel i riskkapitalverksamheten på sikt bör
avvecklas. För att möjliggöra en notering av aktierna i de förut nämnda
portfölj förvaltningsbolagen (Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings
AB) förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att
genom försäljning avyttra en mindre del av statens aktier i dessa bolag.
6 Högsta medgivna kapitalbelopp för försäkring i
understödsförening
Mitt förslag: Det maximala beloppet för kapitalförsäkring med-
delad av understödsförening höjs från 15 000 kronor till ett
basbelopp, som för år 1993 uppgår till 34 400 kronor.
Understödsföreningsutredningens och promemorians förslag: Över-
ensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har inget att erinra mot förslaget.
Skälen för mitt förslag: En understödsförening kan meddela pensions-
försäkring, kapitalförsäkring eller sjukförsäkring. Allt efter arten av
verksamhet indelas understödsföreningarna i pensionskassor, sjukkassor,
begravningskassor samt sjuk- och begravningskassor.
Gällande bestämmelser om understödsföreningarnas verksamhet finns
i lagen (1972:262) om understödsföreningar. En understödsförening skall
vara registrerad hos Finansinspektionen och stå under tillsyn av denna.
Enligt 6 § nämnda lag får kapitalförsäkring inte meddelas till högre
belopp än 15 000 kronor för en medlem. Om särskilda skäl föreligger
kan Finansinspektionen medge understödsförening att meddela sådan
försäkring till högre belopp. Då bestämmelsen om dispens infördes år
1942 var det särskilt i två typfall som dispens ansågs kunna förekom-
ma. Det ena var kapitalförsäkring i samband med pension, om den
belöpande pensionen ersattes med ett kapitalunderstöd motsvarande lön
eller pension. Det andra gällde då kapitalunderstödet betalades ut i form
av försäkring för livsfall. Vidare har det ansetts att vid överlåtelse av
understödsförenings rörelse den övertagande föreningen i vissa fall bör
få överskrida maximibeloppet, för att en person som är försäkrad i såväl
den överlåtande som den övertagande föreningen skall ha möjlighet att
behålla båda sina försäkringar (Brita Wenner och Edmund Gabrielsson:
Den nya lagen om understödsföreningar s. 21).
Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund har i en framställning
till Finansdepartementet hemställt om en sådan ändring av 6 § lagen om
17
understödsföreningar att det högsta medgivna kapitalbeloppet ändras till Prop. 1992/93:149
ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Enligt min mening bör i avvaktan på att ställning tas till Understödsför-
eningsutredningens betänkande gällande beloppsgräns i 6 § höjas med
hänsyn till penningvärdets utveckling. Höjningen bör ske i överensstäm-
melse med vad riksförbundet begärt. Liksom nu bör Finansinspektionen
kunna medge dispens om det finns särskilda skäl.
7 Ikraftträdande m.m.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 mars 1993.
Jag föreslår att den särskilda sparformen premiegrundande allemans-
sparande skall avvecklas vid utgången av år 1994. Därför kan riksdagen
lämpligen redan nu besluta om att den särskilda lagen om sparformen
skall upphöra att gälla vid halvårsskiftet 1995. Om det skulle uppstå
komplikationer som fördröjer avvecklingen bör dessa rimligtvis ha retts
ut till dess.
8 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:689) om pensionsanknutet premie-
grundande allemanssparande,
2. lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för allemans-
sparande,
3. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
4. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.
9 Lagrådets hörande
Förslagen beträffande lagen (1988:847) om skattelättnader för allemans-
sparande och lagen (1972:262) om understödsföreningar fäller inom
Lagrådets granskningsområde. Förslagen är emellertid av sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från
Lagrådet behöver därför inte inhämtas över lagförslagen.
18
10 Specialmotivering
Upphävande av 6 och 7 §§
I den nuvarande 6 § finns bestämmelser om avgift vid uttag från
premiegrundande konto efter det att sparpremien har tillförts kontot.
Dessa bestämmelser förlorar sin aktualitet nu i och med att spararen får
förfoga över behållningen så snart premien har tillförts kontot. Paragra-
fen har därför kunnat tas bort.
Bestämmelser med innehåll som motsvarar den av riksdagen nyligen
beslutade nya 7 § har förts in i 1 och 4 §§. Förstnämnda paragraf har
därför kunnat tas bort.
Rubriken
Den ändrade lydelsen av rubriken föranleds av att någon koppling till ett
pensionssparande inte längre är aktuell.
1 §
Av samma skäl som anförts beträffande den ändrade lydelsen av lagens
rubrik har ordet pensionsanknuten i första stycket tagits bort och
definitionen av premiegrundande allemanssparande i andra stycket
justerats.
I andra stycket har vidare införts en definition av begreppet premie-
perioden. Detta ger besked om under vilken tid insättningar som skall
ligga till grund för beräkningen av sparpremier kunnat göras (jfr 4 §
första stycket).
2§
Av bestämmelsen i paragrafen är det numera bara regeln att varje sparare
får spara i bara en allemansfond som har någon praktisk betydelse.
Denna regel har behållits men har av tydlighetsskäl fått en ändrad
lydelse. Övriga bestämmelser har tagits bort.
3 §
Paragrafens första stycke har tagits bort. Vilka krav som gäller för att en
sparpremie skall kunna utgå framgår av 4 §. Kravet på tolv månadsin-
sättningar återfinns i andra stycket av den paragrafen.
4§
Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 2).
Sparpremien baseras på storleken av de insättningar som har gjorts på
ett premiegrundande konto från anslutningen till sparformen och t.o.m.
den 6 november 1992. Om de sammanlagda insättningarna under denna
Prop. 1992/93:149
19
period skulle överstiga 2 400 kronor så skall det överskjutande beloppet Prop. 1992/93:149
ej beaktas.
Eftersom sparpremien beräknas med ledning av gjorda insättningar kan
naturligtvis inträffa att behållningen på kontot den 6 november 1992, på
grund av att uttag skett, är lägre än summan av insättningarna. Detta för-
hållande påverkar emellertid inte sparpremiens belopp.
5 §
Ändringarna i första stycket innebär att den enligt 4 § första stycket
beräknade sparpremien skall tillföras det premiegrundande kontot under
förutsättning att kraven i 4 § andra stycket är uppfyllda. Det är andelar
i fonden till ett värde motsvarande sparpremiens belopp som skall
tillföras spararens premiegrundande konto. Förutom sparpremiebeloppet
är det då gällande andelsvärdet avgörande för hur många andelar som
skall tillföras kontot.
Angående överföringen av tillgångar från de av awecklingsstyrelsen
förvaltade medlen till resp, allemansfond hänvisas till vad som anförts i
propositionen 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar
m.m. (s. 34).
Ändringarna i övriga lagar har kommenterats i allmänmotiveringen.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för
allemanssparande förutsätter att riksdagen antar de ändringar i den lagen
som föreslagits i prop. 1992/93:50 innan förevarande lagförslag
behandlas. Lagförslaget i den nämnda propositionen innebär bl.a. att
lagens rubrik ändras.
11 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
dels anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1992:689) om pensionsanknutet premie-
grundande allemanssparande,
2. lag om ändring i lagen (1988:847) om skattelättnader för allemans-
sparande,
3. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
4. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
dels bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
att besluta om ersättning till de fondbolag som medverkat i det pensions-
anknutna premiegrundande allemanssparandet,
dels bemyndiga regeringen att sälja en mindre del av statens aktier i
Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB, varigenom statens
20
andel av aktiekapitalet i riskkapitalbolagsstrukturen reduceras med ca två Prop. 1992/93:149
procentenheter.
12 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för
de åtgärder han hemställt om.
21
Prop. 1992/93:149
Propositionens huvudsakliga innehåll ..................1
Propositionens lagförslag..........................3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 17 december 1992 .......................... 10
1 Ärendet och dess beredning.....................10
2 Sparpremien m.m...........................12
3 Utdelning till andra än sparare...................14
4 Ersättning till fondbolagen, m.m..................15
5 Aktier i portfölj förvaltningsbolagen................16
6 Högsta medgivna kapitalbelopp för försäkring i
understödsförening..........................17
7 Ikraftträdande m.m..........................18
8 Upprättade lagförslag ........................18
9 Lagrådets hörande ..........................18
10 Specialmotivering...........................19
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:689) om
pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande . . 19
10.2 Övriga lagförslag........................20
11 Hemställan...............................20
12 Beslut..................................21
22
gotab 42684, Stockholm 1993