Prop.
1992/93:134
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bi-
fogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 november 1992.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bo Könberg
I propositionen föreslås en höjning av inkomstavdraget för kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT). KBT:t minskas med 35 % av den
del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 750 kronor
för den som är gift och 1 000 kronor för annan. För årsinkomst som
överstiger ett och ett halvt basbelopp minskas KBT: t med 40 % av in-
komsten.
Vidare redovisas ändrade regler för statsbidrag för KBT under år
1993. En kommun skall fr.o.m. den 1 mars 1993 få statsbidrag med
70 % av sina kostnader för KBT inom den statsbidragsberättigade delen
av KBT (150 - 2 800 kronor per månad) under förutsättning att kom-
munen enligt sina grunder för KBT ersätter minst 85 % av pensionärens
kostnader inom detta intervall. Statsbidrag utges inte för sådana delar av
pensionärens bostadskostnad som överstiger 95 % av bostadskostnaden
i det angivna intervallet.
I propositionen föreslås slutligen att pensionstillskottet höjs till 55,5 %
av det särskilda basbeloppet om det utges som tillägg till folkpension i
form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepen-
sion eller änkepension och till 105,5 % av samma belopp om det utges
som tillägg till folkpension i form av förtidspension.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 134
Prop. 1992/93:134
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop.
1992/93:7
Föreslagen lydelse
Hustrutillägg minskas med sextio
procent och kommunalt bostads-
tillägg med trettiofem procent av
den del av den pensionsberätti-
gades årsinkomst som överstiger
750 kr för den som är gift och
1 000 kr för annan.
Hustrutillägg minskas med sextio
procent och kommunalt bostads-
tillägg med trettiofem procent av
den del av den pensionsberätti-
gades årsinkomst som överstiger
750 kr för den som är gift och
1 000 kr för annan. Till den del
årsinkomsten överstiger ett och ett
halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring minskas dock bostadstill-
lägget med fyrtio procent av in-
komsten.
Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bo-
stadstillägg föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å
hustrutillägget.
Om hustrutillägg med tillämpning av 1 § tredje stycket skall utges med
viss andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till
årsinkomst beräknas på ett oavkortat hustrutillägg och andelsberäkning
enligt 1 § tredje stycket göras först på det belopp som framkommer efter
denna minskning.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993.
1 Lagen omtryckt 1976:1014.
Prop. 1992/93:134
Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensions-
tillskott skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1992/93:116’
Pensionstillskottet till ålderspen-
sion, omställningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepen-
sion är femtiofyra procent av det
särskilda basbeloppet enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring, om inte annat följer av
bestämmelserna i andra och tredje
styckena.
§
Pensionstillskottet till ålderspen-
sion, omställningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepen-
sion är femtiofem och en halv
procent av det särskilda basbe-
loppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra och tredje styck-
ena.
För den som har böljat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare
än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet
det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procent-
talet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas
eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid
utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som
framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i mot-
svarande mån. Pensionstillskottet till halv respektive en fjärdedels ål-
derspension är hälften av respektive en fjärdedel av det pensionstillskott
som angetts i första eller andra stycket. För den som har två tredjedelar
av hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension eller har
änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelser-
na till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-
säkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension, är
pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som angetts
i första stycket.
2 a
Pensionstillskottet till förtidspen-
sion är etthundrafyra procent av
det särskilda basbeloppet enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, om inte annat
följer av bestämmelserna i andra
stycket.
§
Pensionstillskottet till förtidspen-
sion är etthundrafem och en halv
procent av det särskilda basbe-
loppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
om inte annat följer av bestäm-
melserna i andra stycket.
För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtids-
pension är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott
1 Se även prop. 1992/93:7.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:134
som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter
det att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån
som förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om
allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1992/93:127
Prop. 1992/93:134
2 kap.
6 §
För den som inte haft inkomst
av aktiv näringsverksamhet eller
annan inkomst av tjänst än folk-
pension och pensionstillskott en-
ligt 2 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller allmän till-
läggspension som föranlett avräk-
ning av sådant pensionstillskott
gäller i stället för vad som sägs i
4 § första stycket 1 följande.
Skyldighet att lämna självdeklara-
tion föreligger endast om den
uppburna pensionen överstiger för
gift skattskyldig som inte under
någon del av året uppburit pension
med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension
1,325 särskilt basbelopp enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring och för annan
skattskyldig 7,5 särskilt bas-
belopp.
För den som inte haft inkomst
av aktiv näringsverksamhet eller
annan inkomst av tjänst än folk-
pension och pensionstillskott en-
ligt 2 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller allmän till-
läggspension som föranlett avräk-
ning av sådant pensionstillskott
gäller i stället för vad som sägs i
4 § första stycket 1 följande.
Skyldighet att lämna självdeklara-
tion föreligger endast om den
uppburna pensionen överstiger för
gift skattskyldig som inte under
någon del av året uppburit pension
med belopp som tillkommer gift
vars make saknar folkpension
1,340 särskilt basbelopp enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring och för annan
skattskyldig 1,515 särskilt bas-
belopp.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.
4 Förslag till Prop. 1992/93:134
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 48 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1992/93:127
till 48 §
1. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakt-
tas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.
Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldi-
ges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en fem-
tedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas
även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pen-
sionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Har folkpension
enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum
angiven livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje
stycket första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med
ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning
inte skett.
För gift skattskyldig, som
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, uppgår det
särskilda grundavdraget till 1,325
särskilt basbelopp enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring. För övriga skattskyl-
diga uppgår avdraget till 7,5 sär-
skilt basbelopp. För gift skattskyl-
dig, som under viss del av be-
skattningsåret uppburit folkpen-
sion med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpen-
sion och under återstoden av året
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
saknar folkpension, uppgår avdra-
get till 7,5 särskilt basbelopp.
För gift skattskyldig, som
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, uppgår det
särskilda grundavdraget till 1,340
särskilt basbelopp enligt 1 kap.
6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring. För övriga skattskyl-
diga uppgår avdraget till 1,515
särskilt basbelopp. För gift skatt-
skyldig, som under viss del av be-
skattningsåret uppburit folkpen-
sion med belopp som tillkommer
gift vars make uppbär folkpen-
sion och under återstoden av året
uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make
saknar folkpension, uppgår avdra-
get till 1,515 särskilt basbelopp.
Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga
a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och
utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-
skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som
enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt
b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret
uppburit folkpension i form av förtidspension, halv eller en fjärdedels
ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som avlidit: upp-
buren folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § eller
2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har livränta som
avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för bestämmelsen
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:134
i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen b om det är
till fördel för den skattskyldige.
Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av
uppburen pension som överstiger det for den skattskyldige enligt andra
stycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan
pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det
särskilda grundavdraget.
För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar
folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 pro-
cent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyl-
dige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.
Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid
rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige
skulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa be-
stämmelser i stället hade tillämpats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.
Prop. 1992/93:134
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1992
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Laurén,
Hörnlund, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren
Föredragande: statsrådet Könberg
Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en inkomstprövad förmån som kan
utges till den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtids-
pension, omställningspension eller särskild efterlevandepension och som
är folkbokförd inom kommunen eller till där folkbokförd hustru som
uppbär hustrutillägg.
Det kommunala bostadstillägget utbetalas enligt grunder som den en-
skilda kommunen själv bestämmer. Det varierar därför storleksmässigt
kommunerna emellan. Inkomstprövningen sker dock enligt regler som
finns fastställda i lag. Vidare krävs att KBT utges med lägst det belopp
som uppfyller kriterierna för statsbidrag.
I förordningen (1979:830) om statsbidrag för KBT föreskrivs att stats-
bidrag utges under förutsättning att KBT, före inkomstprövning och
oberoende av bostadens storlek, täcker minst 80 % av den del av den
månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 och 1 900 kronor för
en ensam pensionstagare samt mellan 80 och 2 050 kronor för makar.
Kommunen erhåller statsbidrag med 25 % av sina kostnader för KBT
inom de nämnda kostnadsgränsema. Kommunerna har möjlighet att låta
KBT utges även för högre bostadskostnader än 1 900 resp. 2 050 kronor
per månad, men dessa merkostnader ingår inte i underlaget för stats-
bidrag. Statsbidrag lämnas inte heller för kostnader för KBT som inte är
knutna till bostadskostnaden. Statsbidrag kan också utges för KBT till
personer som bor på ålderdomshem eller sjukhem under förutsättning att
KBT:t inte täcker bostadskostnader som utgör en del av en avgift för
vars bestämmande endast pensionärens inkomst får läggas till grund. I
prop. 1992/93:26 har lagts förslag om nytt avgiftssystem för dessa boen-
deformer.
KBT är inkomstprövat. Reglerna för inkomstprövning innebär att för-
månen minskas med viss andel av den försäkrades inkomster vid sidan
av folkpension och pensionstillskott. Även förmögenhet beaktas vid
inkomstprövningen. Om den årliga sidoinkomsten överstiger 1 000 kro-
nor för en ensamstående pensionär resp. 1 500 kronor för ett pensio-
närspar minskas KBT:t med 35 % av den del av sidoinkomsten som
överstiger de nämnda summorna.
Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som en pensionär kan
antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Som inkomst räknas
dock inte allmänt barnbidrag, folkpension eller ATP till den del pension-
en föranlett minskning av pensionstillskottet. För en pensionär som
uppbär folkpension i form av ålderspension tas vid inkomstprövningen
inte heller hänsyn till inkomster av anställning eller intäkt av aktiv nä-
ringsverksamhet.
Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt föreskrif-
ter som utfärdas av Riksförsäkringsverket (RFFS 1979:5, omtryckt
1989:16). Enligt dessa regler beaktas vid beräkning av avkastning av
förmögenhet tillgångar som aktier, obligationer, banktillgodohavanden,
kontanter utöver kontanter avsedda för hushåll och löpande utgifter,
fordringar, andelar i ekonomiska föreningar och näringsfastigheter. För
dessa tillgångar beräknas avkastningen till 5 % av det beräknade värdet.
Till förmögenhetens avkastning skall läggas 10 % av det belopp varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift 60 000 kronor (för makar
således tillsammans 120 000 kronor, och för en ensamstående 75 000
kronor). Vid inkomstprövningen tas inte hänsyn till förmögenhet eller
avkastning av förmögenhet i form av privatbostadsfastighet eller privat-
bostad.
För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra
hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögen-
heten hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Till ålderspension som uppbärs för tid före den månad då den pen-
sionsberättigade fyller 65 år kan inte KBT eller hustrutillägg utges.
I mars år 1992 betalades KBT ut till 550 279 pensionärer med i
genomsnitt ca 1 200 kronor per månad.
Den 1 januari 1991 infördes en ny socialförsäkringsförmån, särskilt
kommunalt bostadstillägg (SKBT) som komplement till KBT. SKBT
kompenserar de pensionärer som har låg eller ingen ATP för höga boen-
dekostnader upp till Socialstyrelsens norm för skälig högsta boendekost-
nad. SKBT fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den pensionsberättiga-
des allmänna pension och övriga inkomster enligt reglerna för beräk-
ning av årsinkomst vid prövning av KBT och å andra sidan social-
bidragsnormen i den pensionsberättigades kommun. Kostnaderna för
SKBT bestrids av kommunerna med bidrag från staten med 40 % av
kostnaderna.
I mars år 1992 betalades det ut SKBT till 30 081 pensionärer med i
genomsnitt 370 kronor per månad.
En särskild parlamentarisk kommitté har genomfört en översyn av sys-
temet med KBT och SKBT för att åstadkomma enhetligare och enklare
regler för bostadsstödet till pensionärer. Kommittén avlämnade under
våren 1992 sitt betänkande (SOU 1992:21) Bostadsstöd till pensionärer.
Utredningen föreslog bl.a. ett förstatligande av KBT fr.o.m. den 1 juli
Prop. 1992/93:134
1993. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har emellertid i
proposition 1992/93:36 om vissa frågor om den kommunala ekonomin
bedömt att ett förstatligande av KBT inte kan ske under år 1993.
Regeringen har vidare i proposition 1992/93:50 om åtgärder för att
stabilisera den svenska ekonomin aviserat olika åtgärder på pensions-
området i syfte att minska kostnaderna för det allmänna pensions-
systemet. Propositionen bygger på den överenskommelse som träffats
mellan regeringen och det socialdemokratiska arbetarepartiet. Regering-
en har i proposition 1992/93:116 om ersättningsnivåer för vissa pen-
sionsförmåner m.m. föreslagit bl.a. införande av ett särskilt basbelopp,
som utgörs av det ordinarie basbeloppet minskat med två procent och
som skall användas när pensionerna beräknas. Härigenom uppnås en
generell reducering av pensionsutbetalningama. För att mildra effekterna
för de pensionärer som har det sämst ställt tillförs denna grupp 500 mil-
joner kronor som skall användas för riktade åtgärder.
Folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställningspen-
sion och särskild efterlevandepension kan kompletteras med pensions-
tillskott om den försäkrade har låg ATP eller ingen ATP alls. Pensions-
tillskott till ålderspension och efterlevandepension uppgår f.n. till högst
54 % av basbeloppet. Tillskottet till hel förtidspension utgör högst
104 % av basbeloppet. Pensionstillskott utbetalas med samma belopp till
gift och ogift pensionstagare.
Pensionstillskott till halv ålderspension eller till förtidspension eller
särskild efterlevandepension som utgår med två tredjedelar eller hälften
av hel pension utgör motsvarande andel av helt pensionstillskott. Om
ålderspension på grund av förtida eller uppskjutet uttag har minskats
eller ökats med visst procenttal minskas eller ökas pensionstillskottet i
motsvarande mån.
Pensionstillskott är inkomstprövat mot tilläggspension i alla former och
avräkning mot utbetalad ATP sker krona för krona. Detta innebär att
den som har en ATP som motsvarar eller är större än pensionstillskottet
inte har rätt till sådant tillskott.
Prop. 1992/93:134
De kommunala bostadstilläggen (KBT) har, som tidigare anförts (av-
snitt 1), varit föremål för en statlig utredning, som avlämnat sitt betänk-
ande under våren 1992. I betänkandet föreslogs omfattande förändringar
av bostadsstödet till pensionärer, både vad avser inkomstberäkningen
och ersättningsnivåerna. Den principiellt viktigaste förändringen som
kommittén föreslog var dock, att bostadsstödet skulle förstatligas och att
enhetliga regler för bostadsstödet skulle tillämpas i riket. Från många
håll har framförts krav på ett förstatligande - framför allt mot bakgrund
av de stora skillnader i ersättningsnivåerna som föreligger mellan olika
kommuner.
Som jag anfört har regeringen bedömt att ett förstatligande av KBT
inte kan ske under år 1993. Avsikten är att ett förstatligande skall ske
10
fr.o.m. år 1995. De förändringar i pensionssystemet som regeringen
nyligen föreslagit i kostnadsminskande syfte innebär minskade pensioner
(prop. 1992/93:116). Sådana minskningar är svårast att bära för de
pensionärer som har det sämst ställt. Regeringen har därför som jag
nämnt aviserat att 500 miljoner kronor skall avsättas för särskilda åt-
gärder för dessa grupper. Vid en bedömning av hur dessa medel skall få
bästa möjliga effekt har jag funnit, att viss del av dessa medel bör av-
sättas för förstärkningar av KBT. Jag kommer därför i det följande att
föreslå vissa förändringar i reglerna för KBT under år 1993.
Förändringarna har till syfte dels att fördela de tillgängliga medlen på
ett rättvist sätt, dels att i största möjliga mån minska skillnaderna i KBT
mellan olika kommuner. På så sätt underlättas samtidigt ett framtida
förstatligande av bostadsstödet, vilket är den slutliga ambitionen på det
här området. Några viktiga principer bör därvid slås fast för bostads-
stödets utformning. En sådan princip är att åstadkomma en väsentligt
större enhetlighet över landet av bostadsstödet till pensionärerna. Vidare
bör stödet vara så utformat, att pensionären vid valet av bostad har ett
ekonomiskt incitament, dvs. förbättrar sin ekonomi genom att välja en
billigare bostad. En typ av egenavgift med detta syfte bör därför införas
i KBT-systemet. Detta kan lämpligen lösas på så sätt, att statsbidrag inte
utges till sådana delar av bostadsstödet som överstiger 95 % av bostads-
kostnaden.
Prop. 1992/93:134
Mitt förslag: Det kommunala bostadstillägget minskas med 35 %
av den del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger
750 kronor för den som är gift och 1 000 för annan. För in-
komster överstigande ett och ett halvt basbelopp minskas bostads-
tillägget dock med 40 % av årsinkomsten.
Den nya bestämmelsen skall träda i kraft den 1 mars 1993.
Skälen för mitt förslag: KBT är en inkomstprövad pensionsförmån.
Reglerna för inkomstprövning innebär att förmånen minskas med den
försäkrades inkomster vid sidan av folkpension och pensionstillskott.
Även förmögenhet beaktas vid inkomstprövningen. Om den årliga in-
komsten överstiger 750 kronor för den som är gift och 1 000 kronor för
annan minskas KBT:t med 35 % på inkomstdelar över denna summa.
Inkomstavdraget har stor betydelse när det gäller att avgöra vid vilka
inkomster bostadsstöd kan beviljas. I en situation där försäkringens
kostnader måste minskas, anser jag det naturligt, att detta också påver-
kar inkomstnivån för en behovsprövad pensionsförmån som KBT.
Jag föreslår därför, att inkomstavdraget höjs för att ytterligare för-
stärka den fördelningspolitiska effekten av KBT:t. Höjningen bör ske på
så sätt, att inkomstavdraget uppgår till 35 % för KBT-inkomster upp till
vad som motsvarar ett och ett halvt basbelopp. För inkomster däröver
bör inkomstavdraget uppgå till 40 %.
11
Förslaget föranleder ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och Prop. 1992/93:134
kommunalt bostadstillägg till folkpension. Den nya bestämmelsen bör
träda i kraft den 1 mars 1993.
Mitt förslag: En kommun skall erhålla statsbidrag med 70 % av
sina kostnader för den statsbidragsberättigade delen av KBT under
förutsättning att kommunen enligt sina grunder för KBT ersätter
minst 85 % av pensionärens bostadskostnader inom intervallet 150
- 2 800 kr/månad. Statsbidrag utges inte för sådana delar av pen-
sionärens kostnad som överstiger 95 % av bostadskostnaden.
Statsbidraget utbetalas månadsvis med en tolftedel vaije månad.
På motsvarande sätt skall en kommun, utöver ordinarie statsbidrag
på 40 % till särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
(SKBT), erhålla statsbidrag med 60 % av kommunens kostnader
för SKBT.
Dessa regler bör träda i kraft den 1 mars 1993.
Skälen för mitt förslag: Under förra riksmötet beslutade riksdagen
om ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunerna (prop.
1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Härvid
förutsattes bl.a. att bostadsstödet till pensionärer skulle överföras till
statligt huvudmannaskap fr.o.m. den 1 januari 1993. För att ekonomiskt
reglera denna förändring minskades den totala statsbidragsramen till
kommunerna med ett belopp motsvarande kommunernas statsbidragsbe-
rättigade nettokostnad för KBT under året. Detta belopp beräknades till
4 860 miljoner kronor för år 1993.
Enligt gällande regler får kommunerna statsbidrag med 25 % av sina
statsbidragsberättigade kostnader för KBT. Som förutsättning för att
statsbidrag skall lämnas gäller att bostadstilläggen enligt kommunens
grunder, oberoende av bostadens storlek, täcker minst 80 % av vaije del
av den månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kronor men inte
1 900 kronor för en ogift pensionär och 2 050 kronor för ett pensionärs-
par. Statsbidrag lämnas inte för kommunens kostnader utanför de an-
givna intervallen. Statsbidrag för ett visst år utanordnas med en tolftedel
den 18 vaije månad. Statsbidrag lämnas vidare till en kommun med
40 % av kommunens kostnader för SKBT. Statsbidraget för SKBT ut-
anordnas samtidigt som statsbidraget för KBT.
Ett förstatligande av bostadsstödet till pensionärerna bedöms, som jag
anfört, inte kunna ske under år 1993. Till följd av den reglering jag
redovisat måste reglerna för statsbidrag kompletteras för år 1993. Det
belopp som lyfts av kommunerna för år 1993 måste således återföras till
kommunerna. Regeringen har i proposition 1992/93:116 om ersättnings-
nivåer för vissa pensionsförmåner m.m. beskrivit hur denna reglering är
avsedd att ske. De regler jag här redovisar kommer att gälla fr.o.m. den
12
1 mars 1993 och kommer därmed att ersätta de regler som beskrivs i
prop. 1992/93:116.
I propositionen 1992/93:116 om ersättningsnivåer för vissa pensions-
förmåner m.m. har jag föreslagit en sänkning av ersättningsnivåerna
med två procentenheter. För att mildra effekterna av denna sänkning för
de pensionärer som har det sämst ställt föreslogs att särskilda medel
skulle avsättas för åtgärder för att stärka dessa gruppers ekonomi. De
fördelningspolitiskt mest rättvisa effekterna av ett sådant tillskott får
man enligt min uppfattning genom att förbättra de kommunala bo-
stadstilläggen och höja pensionstillskotten. Jag avser därför föreslå rege-
ringen att de särskilda medlen används för dels förändringar och för-
bättringar av KBT-systemet, dels höjda pensionstillskott. Jag återkom-
mer strax till pensionstillskotten.
De förändringar jag föreslår beträffande KBT-systemet avser för det
första en höjning av den högsta bostadskostnad per månad som be-
rättigar till statsbidrag för KBT. Vidare föreslår jag en ökning av den
egenavgift per månad som pensionären skall betala för sin bostad. Detta
avser såväl det grundbelopp pensionären måste svara för i sitt boende
som den procentsats av bostadskostnaden inom det statsbidragsgrund-
ande intervallet som pensionären själv måste svara för. Denna ökning
kompenseras av att kommunerna för rätt till statsbidrag för KBT måste
täcka minst 85 % av den månatliga bostadskostnaden inom samma inter-
vall. Statsbidrag utges inte för sådana delar av pensionärens bo-
stadskostnad som överstiger 95 % av bostadskostnaden i det nedan an-
givna intervallet.
Den högsta månatliga bostadskostnad som berättigar till statsbidrag
enligt nuvarande regler, det s.k. taket i systemet, utgör i dag 1 900
kronor för en ensam pensionär resp. 2 050 kronor för ett pensionärspar.
Detta tak bör höjas till 2 800 kronor och vara det samma för såväl en-
samma pensionärer som för pensionärspar. Samtidigt bör det grund-
belopp pensionären skall svara för per månad, det s.k. golvet i systemet,
höjas. Beloppet, som för närvarande uppgår till 80 kronor, har varit det
samma sedan år 1981. En höjning av beloppet i förhållande till
penningvärdesförändringen skulle föranleda en höjning av beloppet till
200 kronor. En så kraftig höjning av beloppet i ett enda steg bedömer
jag emellertid inte vara rimlig. Jag föreslår därför att beloppet nu höjs
till 150 kronor. De minskningar av kostnaderna för KBT som det höjda
golvet innebär bidrar till att göra det möjligt att höja taket i systemet på
det sätt jag angett. Detta bedömer jag som önskvärt i ett läge med allt
högre boendekostnader.
Enligt nuvarande grunder for KBT i ett antal kommuner ersätts 100 %
av pensionärens bostadskostnader upp till det tak for bostadskostnadens
storlek som finns i den aktuella kommunen. En sådan regel får till följd
att pensionärens inkomster inte påverkas av ett byte till en annan bostad,
så länge han håller sig inom de ramar som fastställts enligt kommunens
grunder. Enligt min mening är det önskvärt att ett byte av bostad för en
pensionär skall medföra effekter på pensionärens ekonomi. Framför allt
är det angeläget att ett byte till en billigare bostad skall kunna påverka
Prop. 1992/93:134
13
pensionärens inkomster positivt. Samtidigt får inte ändrade regler leda
till att en pensionär tvingas lämna sin bostad. En rimlig avvägning be-
dömer jag vara att KBT enligt kommunens grunder begränsas till att
täcka 95 % av den månatliga bostadskostnaden. Det är emellertid den
enskilda kommunen som beslutar om vilka grunder för KBT som skall
gälla i kommunen. I syfte att åstadkomma en utveckling i den riktning
jag angivit, bör statsbidragsreglerna anpassas till denna inriktning.
Statsbidrag bör således lämnas till kommunerna med 70 % av kommu-
nens kostnader för KBT inom den statsbidragsberättigande delen av KBT
under förutsättning att kommunen enligt sina grunder täcker minst 85 %
av vaije del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 150 men
inte 2 800 kr för en ensam pensionär eller ett pensionärspar. Statsbidrag
bör inte utges för sådan del av kostnaden som överstiger 95 % av pen-
sionärens bostadskostnad. Procentsatsen för statsbidraget är så beräknad
att statsbidraget motsvarar statens kostnader för KBT enligt nu gällande
regler, återläggning av de 4 860 miljoner kronor som tidigare lyfts av
kommunerna samt de särskilda medel som avsatts för åtgärder på KBT-
området för de pensionärer som har det sämst ställt. Den kostnad som
skall betalas av kommunerna motsvarar dels den kostnad kommunerna
har enligt nuvarande regelsystem, dels ytterligare 600 miljoner kronor
som tas ur det utrymme om 700 - 900 miljoner kronor för ökat avgifts-
uttag som kommunerna ges genom förslagen i proposition 1992/93:129
om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Statsbidraget utbetalas
månadsvis med en tolftedel vaije månad.
Det finns idag kommuner enligt vars grunder en KBT-tagares stats-
bidragsgrundande bostadskostnad täcks till 85 - 95 %. För att säker-
ställa att pensionärerna i dessa kommuner inte drabbas av minskade
KBT till följd av de ändrade statsbidragsreglerna bör det i statsbidrags-
förordningen införas en bestämmelse av innebörd att kommuner med
sådana bidragsgrunder förhindras att sänka nivåerna för sina KBT.
De förändringar i KBT-systemet som jag föreslår beräknas minska
kostnaderna för särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
(SKBT) enligt lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till
folkpension med ca 140 miljoner kronor för år räknat.
Statens kostnader för KBT och SKBT under år 1993 beräknas mot
bakgrund av de förändringar i regelsystemet jag föreslagit öka med
200 miljoner kronor. På anslaget för budgetåret 1992/93 kommer ut-
giften att öka med 2 500 miljoner kronor.
Med hänsyn till att kommunerna behöver viss tid för att kunna anpassa
sina KBT-grunder till de nya förutsättningar för statsbidrag som jag
beskrivit bör de nya reglerna träda i kraft den 1 mars 1993.
Prop. 1992/93:134
14
Prop. 1992/93:134
Mitt förslag: Pensionstillskott skall fr.o.m. den 1 januari 1993
enligt huvudregeln utgöra 55,5 % av det särskilda basbeloppet
enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring om det
utges som tillägg till folkpension i form av ålderspension, om-
ställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension
och 105,5 % av det särskilda basbeloppet om det utges som till-
lägg till folkpension i form av förtidspension. Ändringen av pen-
sionstillskottet föranleder ändringar i det särskilda grundavdraget.
Skälen för mitt förslag: Pensionstillskott utges enligt lagen (1969:205)
om pensionstillskott. Pensionstillskotten har till syfte att ge en pensionär
med ingen eller liten ATP en viss lägsta garanterad nivå på sina pen-
sionsförmåner. Tillskottet avräknas därför krona för krona mot utbetald
ATP. Pensionstillskottet är således riktat till de pensionärer som har de
lägsta pensionerna.
Som jag tidigare nämnt har regeringen avsatt särskilda medel för att
förstärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt. En del
av de särskilda medlen är som jag beskrivit avsedda att användas för
förbättringar i KBT-systemet. Återstoden bör användas för en höjning av
pensionstillskottet. En sådan åtgärd är direkt riktad mot den grupp pen-
sionärer som har de lägsta pensionerna. Jag föreslår därför att pensions-
tillskotten höjs från 54 till 55,5 % av det särskilda basbelopp som före-
slås i proposition 1992/93:116 om tillskottet utgör ett tillägg till folk-
pension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efter-
levandepension eller änkepension och från 104 till 105,5 % av samma
basbelopp om det utgör ett tillägg till folkpension i form av förtidspen-
sion.
Mitt förslag beräknas medföra en ökning av kostnaderna för pensions-
tillskott med 300 miljoner kronor för år räknat. Detta innebär, om höj-
ningen av pensionstillskotten genomförs per den 1 januari 1993, en
kostnadsökning under budgetåret 1992/93 för anslaget D 2. Förtidspen-
sioner med 29 miljoner kronor, för anslaget D 6. Ålderspensioner med
119 miljoner kronor och för anslaget D 9. Efterlevandepensioner till
vuxna med 2 miljoner kronor utöver statsbudgetens anslagsbelopp. Jag
återkommer i samband med 1993 års budgetproposition om medels-
behovet för budgetåret 1993/94.
Förslaget förutsätter ändringar i 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om
pensionstillskott. Andringar i dessa paragrafer föreslås även i prop.
1992/93:7 och prop. 1992/93:116 per den 1 januari 1993 och i prop.
1992/93:31 per den 1 juli 1993. Förslaget föranleder konsekvens-
ändringar vad beträffar det särskilda grundavdraget i dels lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, dels kommunal-
skattelagen (1928:370). De nya bestämmelserna bör träda i kraft den
1 januari 1993.
15
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-
rättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,
2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
I lagförslag 2 har inte beaktats den ändrade lydelse som föreslagits i
prop. 1992/93:7.
Lagförslag 3 och 4 har upprättats i samråd med statsrådet Lundgren.
Dessa förslag faller i och för sig inom Lagrådets granskningsområde.
Förslagen är emellertid av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
dels att
1. anta lagförslagen,
dels att
2. godkänna vad jag anfört om statsbidrag till kommunalt bo-
stadstillägg till folkpension för tid fr.o.m. den 1 mars 1993,
dels att
3. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten for budgetåret 1992/93 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 2 500 000 000 kronor,
4. till Förtidspensioner på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags-
anslag på 29 000 000 kronor,
5. till Ålderspensioner på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags-
anslag på 119 000 000 kronor,
6. till Efterlevandepensioner till vuxna på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag på 2 000 000 kronor.
Ärendet bör behandlas av riksdagen under år 1992.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-
draganden lagt fram.
Prop. 1992/93:134
gotab 42320, Stockholm 1992
16