Prop.
1992/93:123
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anne Wibble
I propositionen föreslås att en ekonomisk reglering mellan staten och
kommunsektorn skall göras år 1993 till följd av ett antal beslutade och
föreslagna åtgärder som direkt påverkar kommunsektorns ekonomi.
De åtgärder som omfattas är slopat schablonavdrag m.m., införande av
en allmän sjukförsäkringsavgift, reduktion av vissa pensionsförmåner,
ändrad tidpunkt för utbetalning av pensioner, införande av en karensdag,
sänkning av ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen, sänkning av
arbetsgivaravgifterna och den särskilda löneskatten samt ändrade regler
för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen.
Det belopp som föreslås regleras uppgår netto till 10,16 miljarder
kronor. Beloppet skall återföras från kommunsektorn till staten. För
kommuner och landsting sker regleringen genom att kommunal-
skattemedlen minskas med ett visst belopp per invånare i kommunen
respektive landstinget. För de kyrkliga kommunerna sker regleringen
genom att skattemedelsfordran vid ingången av år 1993 minskas med en
viss procent.
Vissa följdändringar föreslås när det gäller övergången till det nya
utbetalningssystemet för kommunalskattemedel för kommuner och
landsting.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 123
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:000) om slutavräkning av
kommunalskattemedel för år 1991 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §’ Från summorna av de skattemedel som sammanlagt skall betalas ut
till kommuner respektive landsting för år 1991 med stöd av lagen
(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-
hets utdebitering av skatt, m.m., i dess lydelse före den 1 januari 1993,
skall sedan avräkning skett enligt 4 § nämnda lag ytterligare avräkningar
göras för såväl kommuner som landsting enligt följande:
1. med summan av de prelimi-
nära skattemedel som kommunerna
respektive landstingen får enligt 4
§ andra stycket lagen med särskil-
da bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m., i dess lydelse efter
den 1 januari 1993, minskat med
de medel som kommunerna respek-
tive landstingen uppburit i förskott
inklusive tillägget för befolknings-
ökning enligt 4 § tredje och fjärde
styckena nämnda lag, i dess lydel-
se före den 1 januari 1993,
1. med de preliminära skatte-
medel som kommunerna respektive
landstingen får enligt 4 § andra
stycket lagen med särskilda be-
stämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av
skatt, m.m., i dess lydelse från och
med den 1 januari 1993, minskade
dels med de medel som kommun-
erna respektive landstingen skulle
ha uppburit i förskott inklusive
tillägget för befolkningsökning
enligt 4 § tredje och fjärde styc-
kena nämnda lag, i dess lydelse
före den 1 januari 1993, dels med
1 137 miljoner kronor för kommun-
erna och 712 miljoner kronor för
landstingen.
ett landsting med 1,07 kronor per
2. för kommuner som inte ingår
skattekrona och för övriga kommuner med 0,65 kronor per skattekrona,
beräknat på antalet skattekronor som fastställts vid 1992 års taxering
enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och det antal skattekronor
som skulle ha tillskjutits för år 1993 om lagen (1988:491) om skatte-
utjämningsbidrag hade gällt, varvid de garanterade skattekrafter skall
användas som har fastställts för år 1992,
3. för landstigen med 0,42 kr per
skattekrona, beräknat på antalet
skattekronor som fastställts vid
1992 års taxering enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen och det antal skatte-
kronor som skall tillskjutas för år
3. för landstingen med 0,42 kronor
per skattekrona, beräknat på antalet
skattekronor som fastställts vid
1992 års taxering enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen och det antal skatte-
kronor som skall tillskjutas för år
1 Nuvarande lydelse enligt prop. 1992/93:36 om vissa frågor om den kommunala
ekonomin
1993 enligt lagen (1992:67) om 1993 enligt lagen (1992:67) om Prop. 1992/93:123
skatteutjämningsbidrag till lands- skatteutjämningsbidrag till lands-
ting, ting,
4. för kommunerna med 11 370 miljoner kronor och för landstingen
med 520 miljoner kronor.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Vid utbetalning av kommunal- eller landstingsskattemedel enligt 4 §
lagen (1965:269 ) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m., skall för inkomståret 1993
kommunalskattemedlen minskas med 752 kronor per invånare i kommun-
en den 1 november 1992 och landstingsskattemedlen med 400 kronor
per invånare i landstinget den 1 november 1992.
För en kommun som inte ingår i ett landsting skall kommunalskatte-
medlen minskas med 1 152 kronor per invånare i kommunen den 1
november 1992.
2 § Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets
fordran enligt 4 a § fjärde stycket lagen med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall fordran
vid ingången av år 1993 minskas med 1,7 procent.
Prop. 1992/93:123
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Prop. 1992/93:123
Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af
Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könbeig, Odell,
Lundgren, Unckel och P. Westerberg.
Föredragande: statsrådet Wibble
I årets kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150 del II, bet.
1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) förespråkades bl.a. att den s.k.
finansieringsprincipen fortsättningsvis bör tillämpas när det gäller
förhållandet mellan staten och kommunsektorn. Riksdagen har biträtt
denna princip. Principen innebär att kommuner och landsting inte bör
åläggas nya uppgifter utan att de samtidigt får möjlighet att finansiera
dessa med annat än höjda skatter. Om statsmakterna fattar beslut som gör
att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare bör statsmakterna
på motsvarande sätt minska de statliga bidragen. På liknande sätt bör
hänsyn också tas till statliga åtgärder som inte direkt tar sikte på, men
som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Ett
exempel är åtgärder som påverkar det kommunala skatteunderlaget.
Riksdagen beslutade, med anledning av nämnda proposition, att
schablonavdraget vid inkomst av tjänst skall slopas och ersättas med en
avdragsbegränsning från och med år 1993. Riksdagen godkände också att
den ökning av kommunsektorns skatteinkomster som följer av nämnda
förändring skall återföras till staten.
I proposition 1992/93:36 om vissa frågor om den kommunala
ekonomin förespråkas en metod för ekonomisk reglering mellan staten
och kommunsektorn under år 1993. Metoden bör användas för att reglera
effekten av att schablonavdraget tas bort samt effekterna av vissa andra
förslag av betydelse för den kommunala sektorns ekonomi. Propositionen
har ännu inte behandlats av riksdagen.
I proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska
ekonomin föreslås en rad åtgärder. Vissa av dessa får sådana effekter att
en ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn bör göras. Det
gäller förslagen om sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt särskild
löneskatt. Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen.
Regeringen har lagt och kommer inom kort att lägga fram ytterligare Prop. 1992/93:123
förslag som påverkar kommunsektorn och som likaledes bör regleras.
Det gäller dels förslag till ändringar i pensionssystemet
(prop. 1992/93:116), dels förslag till ändringar i sjukförsäkringen och
dels förslag till ändringar när det gäller avgifter inom äldre- och
handikappomsorgen (prop. 1992/93:129).
I det följande tar jag upp den ekonomiska reglering som bör gälla år
1993. Som jag närmare redogjort för i prop. 1992/93:36 avser jag att
återkomma till regeringen med förslag för år 1994 och framåt.
o
Jag redogör i det följande för vilka åtgärder som bör föranleda en
ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn samt vilka belopp
regleringen bör omfatta. Den reglering som föranleds av åtgärderna inom
skattesystemet, sjukförsäkringen och pensionssystemet omfattar inte de
kyrkliga kommunerna eftersom effekterna på skatteunderlaget slår igenom
på skatteinkomsterna först år 1995 for dessa kommuner.
Mitt förslag: Medel skall återföras till staten motsvarande den
ökning av kommunsektorns skatteinkomster som följer av att
— schablonavdraget slopas och ersätts med avdragsbegränsning
fr.o.m. år 1993 och
— tidpunkten för utbetalning av pension ändras fr.o.m. den 1 juli
1993.
Medel skall återföras till kommunsektorn motsvarande den
minskning av kommunsektorns skatteinkomster som följer av att
— en karensdag införs den 1 april 1993,
— ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen sänks den 1 april 1993,
— vissa pensionsförmåner reduceras till 98% fr.o.m. år 1993 och
— en allmän sjukförsäkringsavgift införs fr.o.m. år 1993.
Sammantaget skall 1,84 miljarder kronor återföras från kommuner
och landsting till staten år 1993.
Skälen för mitt förslag:
Skattesystemet
Riksdagen har tidigare godkänt att kommunsektorns ökade skatteinkom-
ster till följd av att schablonavdraget slopas m.m. skall återföras till
staten.
Regeringen har den 22 oktober 1992 till lagrådet överlämnat ett förslag Prop. 1992/93:123
om en ny allmän sjukförsäkringsavgift. Förslaget innebär bl.a. att en
avgift till sjukförsäkringen införs fr.o.m. inkomståret 1993. Avgiften
skall utgöra en viss procent på förvärvsinkomster upp till 7,5 basbelopp.
Avgiften blir avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Kommunsektorns
skatteinkomster kommer därmed att minska. En återföring av motsvaran-
de belopp bör därför ske.
Den sammantagna förändringen av skatteinkomsterna för kommuner
och landsting år 1993 till följd av dessa förändringar beräknas bli en
ökning med 3,78 miljarder kronor.
Sjukförsäkringen
Regeringen har den 20 oktober 1992 överlämnat ett förslag till lagrådet
om att införa en karensdag i sjukförsäkringen.
Den minskning av skatteinkomsterna som följer av att en karensdag
införs skall kompenseras. Motsvarande princip bör gälla i fråga om det
i prop. 1992/93:50 aviserade förslaget om sänkta ersättningsnivåer i
sjukförsäkringen. Förslagen om att införa en karensdag och att sänka
ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen avses träda i kraft den 1 april
1993.
Helårseffekten för kommunsektorns skatteinkomster av karensdagen
och de sänkta ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen beräknas till en
minskning på 1,44 miljarder kronor. För år 1993 beräknas effekten bli
1,08 miljarder kronor. Vid beräkningen har tagits hänsyn till att sjukfrån-
varon har minskat under senare tid.
Pensionssystemet
De förändringar av kommunsektorns skatteinkomster som följer av
förändringar i pensionssystemet bör regleras på samma sätt som de
förändringar jag tidigare har nämnt.
Förslaget om att vid utbetalningen reducera vissa pensionsförmåner till
98% (prop. 1992/93:116) avses träda i kraft den 1 januari 1993. Det
medför minskade skatteinkomster för kommunsektorn.
Förslaget om ändrad pensioneringstidpunkt innebär att tidpunkten för
pensionering skall inträda vid utgången av det kvartal, i stället för den
månad, då pensionsåldern uppnås. Förslaget avses träda i kraft den 1 juli
1993. Förslaget leder till ökade skatteinkomster.
Åtgärderna beräknas sammantagna leda till att skatteinkomsterna
minskar med 0,86 miljarder kronor år 1993.
För att mildra effekten för de sämst ställda pensionärerna tillförs denna
grupp 500 miljoner kronor.
Mitt förslag: Medel motsvarande den minskning av kommun-
sektorns kostnader som följer av sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt
särskild löneskatt skall återföras till staten. Kostnadsminskningen
beräknas med utgångspunkt i hela den kommunala verksamheten
exklusive s.k. affarsdrivande verksamhet.
För år 1993 skall 7,5 miljarder kronor föras från kommunsektorn
till staten.
Skälen för mitt förslag: I prop. 1992/93:50 föreslås att arbetsgivar-
avgifterna skall sänkas med 4,3 procentenheter. Vidare föreslås att den
särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster och på pensionskost-
nader skall sänkas med 4,16 procentenheter. Förändringarna avses träda
i kraft den 1 januari 1993.
Syftet med den föreslagna sänkningen av arbetsgivaravgifterna m.m.
(prop. 1992/93:50) är att öka konkurrenskraften för näringslivet.
Sänkningen görs generell för att undvika snedvridning i kon-
kurrensförutsättningarna mellan verksamhet i privat respektive offentlig
regi.
Det finansiella utrymmet för kommunsektorn bör således inte öka till
följd av att arbetsgivaravgifterna och den särskilda löneskatten sänks (jfr.
prop. 1992/93:50 s. 13). Sänkningen bör därför regleras för hela den
kommunala verksamheten på så sätt att den kostnadsminskning som
sänkningen ger upphov till återförs till staten. Undantag bör dock göras
för vissa verksamheter.
Den kommunala verksamheten kan grovt sett delas in i sådan verksam-
het som helt eller till stor del finansieras med skattemedel och sådan
verksamhet som helt eller till stor del finansieras med avgifter eller
motsvarande (s.k. affärsdrivande verksamhet). Till den förra hör
exempelvis skola, barnomsorg och äldreomsorg. Till den senare hör
exempelvis energiförsörjning och bostäder.
Den skattefinansierade verksamheten bedrivs främst i egen regi men
viss entreprenadverksamhet förekommer också. Affärsverksamheten
bedrivs till stor del i form av bolag eller andra kommunala företag. En
mindre del bedrivs i egen regi i förvaltningsform eller på entreprenad.
Det finns också exempel på affärsverksamhet som drivs helt i privat regi.
Den skattefinansierade verksamheten kan inte sägas vara utsatt för
någon egentlig konkurrens. Kommunen agerar i första hand som
producent och i vissa fall som köpare av tjänster. Affärsverksamheten
däremot kan mer eller mindre betraktas som konkurrensutsatt eftersom
kommunala och privata producenter kan verka på samma marknad. I
denna verksamhet är priset ett viktigt styrmedel.
Jag föreslår att en neutralisering av sänkningen av arbetsgivaravgifterna
och den särskilda löneskatten sker för den i huvudsak skattefinansierade
verksamheten, oavsett i vilken regi denna bedrivs. Verksamhetsformen
saknar i detta fell betydelse eftersom sänkningen av arbetsgivaravgifterna,
och därmed också av kostnaderna, sker generellt. Den kostnadsminskning
som följer av sänkningen bör således återföras till staten.
För den affärsdrivande verksamheten bör ingen reglering ske. I stället
förutsätts att sänkningen av arbetsgivaravgifterna och den särskilda
löneskatten slår igenom i form av lägre avgifter på de producerade
tjänsterna. Exempelvis bör hyrorna i de kommunala bostadsföretagen
påverkas.
Det belopp som skall återföras till staten år 1993 bör motsvara den
kostnadsminskning inom den skattefinanserade verksamheten som
kommunsektorn kan beräknas få detta år till följd av att arbetsgivar-
avgifterna och den särskilda löneskatten sänks. Beräkningen av kost-
nadsminskningen baseras på lönesumman i den kommunala sektorn år
1991, exklusive den del som avser affärsverksamhet. Lönesumman
räknas upp till 1993 års nivå. Ett tillägg görs med ett uppskattat belopp
som skall motsvara löneandelen av entreprenaderna. Därvid erhålls
lönebasen för beräkning av kostnadsminskningen. Effekten av den sänkta
särskilda löneskatten på pensionskostnader beräknas utifrån uppgifter om
kommunsektorns pensionskostnader.
Den sammanlagda kostnadsminskningen för kommunsektorn kan utifrån
dessa underlag beräknas till 7,5 miljarder kronor.
Prop. 1992/93:123
Mitt förslag: Medel skall återföras till staten motsvarande den
förändring som följer av att kommunerna i stället för staten får
uppbära avgifter för vård i sjukhem och andra vårdinrättningar som
kommunerna övertagit från landstingen.
Medel skall återföras till staten motsvarande den kostnadsminsk-
ning som uppstår för kommuner och landsting till följd av att vården
vid kommunernas särskilda boendeformer för service och omvårdnad
skall likställas med öppen vård i fråga om kostnadsansvaret för
läkemedel och läkarvård, kostnadsfria förbrukningsartiklar samt
resor.
För år 1993 skall 0,70 miljarder kronor återföras från kommu-
nerna till staten och 0,12 miljarder kronor återföras från landstingen
till staten.
Skälen för mitt förslag och min bedömning: I prop. 1992/93:129 om
avgifter inom äldre- och handikappomsorgen läggs vissa förslag som
påverkar de ekonomiska relationerna mellan staten, kommunerna och
landstingen. Bl.a. föreslås att kommunerna får uppbära avgifter för vård
i sjukhem och andra vårdinrättningar som kommunerna övertagit från
landstingen. Avgifterna får tas ut enligt samma grunder som övriga
kommunala avgifter för boende, service och omvårdnad. Avgifterna tas
f.n. ut av försäkringskassan och Riksförsäkringsverket genom ett avdrag
på utgående pensionsförmåner.
Vidare föreslås att vården vid kommunernas särskilda boendeformer för Prop. 1992/93:123
service och omvårdnad skall likställas med öppen vård i fråga om
kostnadsansvaret för läkemedel och läkarvård, kostnadsfria förbruknings-
artiklar samt resor. Detta innebär vissa omfördelningar av kostnadsansva-
ret mellan staten, kommunerna och landstingen.
Förändringarna föreslås träda i kraft fr.o.m. 1 januari 1993.
Effekterna av dessa förändringar innebär att 0,70 miljarder kronor bör
föras från kommunerna till staten och att 0,12 miljarder bör föras från
landstingen till staten.
I propositionen föreslås vidare att nuvarande särreglering av avgifter
som avser helinackordering i särskilda boendeformer för service och
omvårdnad upphävs. Avgifterna skall bestämmas så att den enskilde
förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov. Avgifterna skall
dessutom vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnad.
Som närmare framgår av propositionen om avgifter inom äldre- och
handikappomsorgen innebär detta att det för kommunerna skapas ett ökat
utrymme för avgiftsuttag. Regleringen av de ekonomiska konsekvenserna
av kommunernas ökade möjligheter att ta ut avgifter behandlas inte i
detta sammanhang.
Sammanställning av ekonomiska effekter för kommunsektorn år 1993 av
beslutade och föreslagna förändringar (miljarder kronor)
|
Schablonavdrag |
+5,68 |
|
Allmän sjukförsäkringsavgift |
-1,90 |
|
Sjukförsäkringsförmåner |
-1,08 |
|
Pensionsnivå |
-0,91 |
|
Utbetalningstidpunkt pensioner |
+0,05 |
|
Arbetsgivaravgift |
+7,33 |
|
Särskild löneskatt på pensionskostnader |
+0,17 |
|
Äldre- och handikappomsorg |
+0,82 |
|
Summa att reglera |
+ 10,16 |
|
varav kommuner |
+ 6,52 |
|
landsting |
+3,47 |
|
kyrkan |
+0,17 |
10
Prop. 1992/93:123
Mitt förslag: Vid utbetalning av kommunalskattemedel för inkomst-
året 1993 skall, för kommunerna, kommunalskattemedlen minskas
med 752 kronor per invånare i kommunen den 1 november år 1992.
Vid utbetalning av landstingsskattemedel för inkomståret 1993
skall, för landstingen, landstingsskattemedlen minskas med 400
kronor per invånare i landstinget den 1 november år 1992.
För de landstingsfria kommunerna skall, vid utbetalning av kom-
munalskattemedel för inkomståret 1993, dessa minskas med 1 152
kronor per invånare i kommunen den 1 november år 1992.
För de kyrkliga kommunerna skall skattemedelsfordran vid
ingången av år 1993 minskas med 1,7%.
Skälen för mitt förslag: I proposition 1992/93:36 om vissa frågor om
den kommunala ekonomin förordas en metod för ekonomiska regleringar
mellan staten och kommunsektorn för år 1993 som innebär att kommu-
nal- respektive landstingsskattemedlen minskas med ett visst belopp per
invånare i kommuner och landsting.
Metoden för ekonomisk reglering för kommuner och landsting år 1993
bör vara densamma för samtliga åtgärder där en reglering bör ske. Den
metod jag föreslår är enkel och kommer inte att föranleda någon särskild
redovisning eller uppföljning. Metoden är också neutral såtillvida att den
inte skapar några incitament t.ex. vid valet mellan egen regi eller
entreprenad under år 1993.
Jag har övervägt andra metoder för ekonomisk reglering när det gäller
sänkningen av arbetsgivaravgifterna, t.ex. att basera regleringen på
lönesumman eller antalet anställda per kommun. Ett antal problem är
emellertid förknippade med sådana metoder. Jag anser därför att den
förespråkade metodens fördelar i form av enkelhet och neutralitet väger
tyngre än nackdelarna.
De föreslagna förändringarna inom äldre- och handikappomsorgen
innebär att ansvarsfördelningen mellan staten och kommunsektorn ändras.
Jag anser i princip att den ekonomiska regleringen i sådana fall bör ske
i form av en förändring av statsbidragsramen. Av praktiska skäl föreslår
jag emellertid att regleringen år 1993 när det gäller äldre- och handikap-
pomsorgen görs enligt samma metod som jag föreslår för övriga
regleringar i denna proposition.
Även för de kyrkliga kommunerna skall för år 1993 en reglering göras
motsvarande de sänkta arbetsgivaravgifterna och den sänkta särskilda
löneskatten. Eftersom uppgiftsfördelningen mellan församlingar och
kyrkliga samfälligheter varierar anser jag att regleringen skall omfatta
samtliga kyrkliga kommuner. En reglering i form av ett visst belopp per
invånare är mindre lämplig för de kyrkliga kommunerna. Jag föreslår
därför att regleringen görs så att den skattemedelsfordran som de
kyrkliga kommunerna har vid ingången av år 1993 minskas med 1,7%.
11
Mitt förslag: Den minskning av slutavräkningen för år 1991 som
föranleds av ökade utbetalningar av kommunalskattemedel till följd
av att utbetalningssystemet läggs om (nivåförändringen) skall justeras
ner med hänsyn till de åtgärder som påverkar det kommunala
skatteunderlaget år 1993 och som föreslås regleras i denna proposi-
tion. Nedjusteringen skall uppgå till 1 137 miljoner kronor för
kommunerna och 712 miljoner kronor for landstingen.
Skälen för mitt förslag: Regeringen har i prop. 1992/93:36 föreslagit
en lagreglering av övergången till ett nytt system for utbetalning av -
skattemedel till kommuner och landsting. Förslaget, som ännu inte har
behandlats av riksdagen, innebär att den merbelastning för staten som
uppstår vid övergången skall regleras genom att slutavräkningen av
skattemedel avseende år 1991 enligt det gamla systemet minskas enligt
vissa grunder (prop. 1992/93:36 s.43-45). Minskningen skall göras
kollektivt för kommuner respektive landsting. Bl.a. skall en minskning
göras på grund av de ökade utbetalningar av skattemedel som år 1993
följer av att utbetalningssystemet läggs om (nivåförändringen).
Nivåförändringen beräknas som skillnaden mellan preliminära kom-
munal- och landstingsskattemedel för år 1993 enligt det nya utbetalnings-
systemet och motsvarande skattemedel (förskott inklusive uppräkning på
grund av befolkningsökning) enligt det gamla systemet. Nivåförändringen
är bl.a. beroende av de åtgärder som påverkar skatteunderlaget och som
jag tagit upp i detta ärende. För att det inte skall bli en dubbel reglering
måste reduktionen av slutavräkningen på grund av nivåförändringen
justeras ned motsvarande de nämnda regleringarna.
Beträffande de landstingsfria kommunerna bör den justering jag nu har
föreslagit helt och hållet regleras i den kollektiva avräkningen för
kommunerna.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:000) om slutavräkning av kommunal-
skattemedel år 1991,
2. lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år
1993.
Lagförslagen avser i och för sig sådana frågor som faller inom
Lagrådets granskningsområde. Förslagen är emellertid av sådan be-
skaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
12
Prop. 1992/93:123
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta lagförslagen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-
ganden har lagt fram.
13
Prop. 1992/93:123
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Propositionens lagförslag 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 29 oktober 1992 5
1 Inledning 5
2 Åtgärder som bör föranleda en ekonomisk reglering mellan
staten och kommunsektorn under år 1993 6
2.1 Ändringar i skattesystemet, sjukförsäkringen och
pensionssystemet 6
2.2 Sänkning av arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt 8
2.3 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen 9
2.4 Sammanfattning av kommunalekonomiska effekter 10
3 Ekonomisk reglering år 1993 11
3.1 Metoder för ekonomisk reglering år 1993 11
3.2 Följdändringar vid övergången år 1993 till ett nytt
system för utbetalning av skattemedel till kommuner
och landsting 12
4 Upprättade lagförslag 12
5 Hemställan 13
6 Beslut 13
14
gotab 42201. Stockholm 1992