Prop.
1992/93:108
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen föreslås regler om skattelättnader för de företag som i
samband med utskiftning av de förutvarande löntagarfondernas tillgångar
erhåller aktier i de s.k. portfölj förvaltningsbolagen respektive riskkapital-
bolagen. Lättnaderna utformas som ett uppskov med beskattningen.
Vinsten vid en framtida försäljning av aktierna beskattas fullt ut.
Avsikten är att utskiftning av aktier skall företas före årsskiftet 1992/93.
Bestämmelserna föreslås därför kunna tillämpas redan vid 1993 års
taxering.
I propositionen föreslås även vissa närmast tekniska justeringar i skat-
tereglerna till följd av den nya börslagstiftning som antogs av riksdagen
under våren 1992. Enligt den nya lagstiftningen ersätts monopolet för
Stockholms fondbörs med regler om etableringsfrihet. Auktorisation sker
på frivillig basis. Företag som oiganiserar regelbunden handel med finan-
siella instrument kan få auktorisation antingen som börs eller som mark-
nadsplats. Ändringarna i skattereglerna avser de hänvisningar som finns
till begrepp knutna till fondbörsen.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 108
1 Förslag till Prop. 1992/93:108
Härigenom föreskrivs följande.
Värdet av aktier som erhålls från Delegationen för utskiftning av vissa
medel ur förutvarande löntagarfonderna utgör inte skattepliktig intäkt av
näringsverksamhet. Anskaffningsutgiften för de mottagna aktierna anses
vara noll.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1992 och tillämpas första
gången vid 1993 års taxering.
Prop. 1992/93:108
Härigenom föreskrivs att punkt 14 av anvisningarna till 32 § kom-
munalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 32 §
14.1 Anskaffar ett fåmansföretag från annan än delägare eller delägare
närstående person egendom, som uteslutande eller så gott som uteslu-
tande är avsedd för privat bruk för företagsledare i företaget eller
företagsledare närstående person, skall ett belopp motsvarande anskaff-
ningskostnaden för egendomen tas upp som intäkt av tjänst hos företags-
ledaren. Vad nu sagts gäller inte anskaffning av bil som föranleder be-
skattning av bilförmån.
Avyttrar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person
egendom till företaget skall, om priset är högre än egendomens mark-
nadsvärde, det överskjutande beloppet beskattas hos överlåtaren som
intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt framgår att återstående del av vederlaget skall beaktas vid beräkning
av realisationsvinst samt att vid denna beräkning särskilda undantags-
regler gäller för fastighet och bostadsrätt. Avser avyttringen sådan egen-
dom som avses i 31 § nämnda lag gäller dock, oavsett hur priset för-
håller sig till marknadsvärdet, att hela vederlaget, utan avdrag för något
omkostnadsbelopp, skall beskattas hos överlåtaren som intäkt av tjänst,
såvida inte egendomen är eller kan väntas bli till nytta för företaget.
Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bo-
stadsrätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig in-
komstskatt men tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i
andra stycket av samma moment.
Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person
egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde,
skall ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som
intäkt av tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt
handelsbolag eller delägare närstående person förvärvar egendom från
handelsbolaget, om egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan
lägenhet som i och med förvärvet blir eller kan antas komma att bli
privatbostad enligt 5 § andra eller fjärde stycket eller tomtmark som
avses bli bebyggd med sådan bostad. Första meningen tillämpas inte när
det är företagsledaren som förvärvar egendomen och denne har beskattats
enligt första stycket vid företagets förvärv av egendomen. Har företagsle-
dare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag eller företagsle-
dare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning från företaget
'Senaste lydelse 1991:982.
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 108
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:108
för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller den honom
närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom intäkt
av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst.
Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått
vidkännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.
Har fåmansföretag lämnat företagsledare eller företagsledare närstående
person förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknads-
räntan, skall låntagaren beskattas för värdet av förmånen som intäkt av
tjänst. Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan å ena sidan
statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med
tillägg av en procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan. Såvitt
avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förmånens värde beräknas
till skillnaden mellan å ena sidan marknadsräntan i den aktuella valutan
vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en
procentenhet och å andra sidan den avtalade räntan.
Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare
närstående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper,
skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av
tjänst. Vad nu sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.
Som fåmansföretag räknas
a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa per-
soner har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i före-
taget; samt
b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på
verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person
genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt
har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och själv-
ständigt kan förfoga över dess resultat.
Som fåmansföretag räknas dock
inte aktiemarknadsbolag enligt
insiderlagen (1990:1342). Som
fåmansföretag räknas inte heller
bostadsföreningar och bostadsak-
tiebolag som avses i 2 § 7 mom.
första stycket lagen om statlig
inkomstskatt.
Som fåmansföretag räknas dock
inte aktiebolag vars aktier är note-
rade vid en svensk börs. Som
fåmansföretag räknas inte heller
bostadsföreningar och bostadsak-
tiebolag som avses i 2 § 7 mom.
första stycket lagen om statlig
inkomstskatt.
Som fåmansägt handelsbolag räknas
a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer
genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande infly-
tande; samt
b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar
som är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav,
avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten
över sådan verksamhetsgren.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:108
Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt
eller genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jäm-
förligt sätt innehar aktie eller andel i företaget.
Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall
anses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons
aktie- eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett
väsentligt inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses
i åttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella be-
stämmanderätten över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga
över dess resultat.
Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående
person räknas föräldrar, får- och morföräldrar, make, avkomling eller
avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt döds-
bo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare.
Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.
3 Förslag till Prop- 1992/93:108
Härigenom föreskrivs att 3 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
7 mom.1 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår
i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i lev-
nadskostnader.
Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag
eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teck-
ning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §
9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom
företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av
kapital.
Annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bostadsak-
tiebolag som avses i 2 § 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån
av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller del-
ägaren, även om den inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller
aktier, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattnings-
året belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bo-
laget, som inte enligt bestämmelserna i 3 mom. femte stycket är att
anse som kapitaltillskott.
Annan utdelning från svenskt
aktiebolag än som avses i 1 mom.
tredje stycket är skattefri om den
har uppburits i förhållande till
innehavda aktier och utgår i form
av aktier i ett annat svenskt ak-
tiebolag. Som förutsättningar gäller
följande. Det utdelande bolaget
skall ha aktier inregistrerade vid
Stockholms fondbörs. När utdel-
ning lämnas skall bolaget - direkt
eller indirekt - ha innehaft samt-
liga aktier i det andra bolaget
sedan ingången av närmast föregå-
ende beskattningsår eller sedan det
andra bolaget började bedriva
verksamhet av något slag. Samtliga
Annan utdelning från svenskt
aktiebolag än som avses i 1 mom.
tredje stycket är skattefri om den
har uppburits i förhållande till
innehavda aktier och utgår i form
av aktier i ett annat svenskt ak-
tiebolag. Som förutsättningar gäller
följande. Det utdelande bolaget
skall ha aktier inregistrerade vid en
svensk börs. När utdelning lämnas
skall bolaget - direkt eller indirekt
- ha innehaft samtliga aktier i det
andra bolaget sedan ingången av
närmast föregående beskattningsår
eller sedan det andra bolaget börja-
de bedriva verksamhet av något
slag. Samtliga aktier i det andra
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2Senaste lydelse 1991:412.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:108
aktier i det andra bolaget skall
delas ut. Den verksamhet som
därefter bedrivs eller skall bedrivas
i vartdera bolaget skall vara av
betydande omfattning i förhållande
till den verksamhet som bedrevs i
det utdelande bolaget. Utgör de
utdelade aktierna lager hos mot-
tagaren av utdelningen skall denne
som intäkt ta upp värdet av aktier-
na. Värdet skall bestämmas enligt
punkt 2 första och sjunde styckena
av anvisningarna till 24 § kom-
munalskattelagen (1928:370).
Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som inte
äger aktierna i det utdelande bolaget.
bolaget skall delas ut. Den verk-
samhet som därefter bedrivs eller
skall bedrivas i vartdera bolaget
skall vara av betydande omfattning
i förhållande till den verksamhet
som bedrevs i det utdelande bola-
get. Utgör de utdelade aktierna
lager hos mottagaren av utdel-
ningen skall denne som intäkt ta
upp värdet av aktierna. Värdet
skall bestämmas enligt punkt 2
första och sjunde styckena av
anvisningarna till 24 § kom-
munalskattelagen (1928:370).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.
Prop. 1992/93:108
Härigenom föreskrivs att 23 § B och 49 § lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
23
B.2 Aktier som noteras på in-
ländsk eller utländsk börs, andelar
i värdepappersfonder samt andra
värdepapper än aktier som omsätts
marknadsmässigt och är av det slag
som anges i 27 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
tas upp till 75 procent av det note-
rade värdet.
Aktier som, utan att vara börs-
noterade, är föremål för marknads-
mässig omsättning med regelbund-
na noteringar om avslut tas upp till
30 procent av det noterade värdet.
§
B. Aktier som är inregistrerade
vid inländsk börs eller noteras på
utländsk börs, andelar i värdepap-
persfonder samt andra värdepapper
än aktier som omsätts marknads-
mässigt och är av det slag som
anges i 27 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
tas upp till 75 procent av det note-
rade värdet.
Aktier som inte är av det slag
som avses i första stycket men som
är föremål för marknadsmässig
omsättning med regelbundna note-
ringar om avslut tas upp till 30
procent av det noterade värdet.
Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier
i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade
aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas
upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.
Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det
noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan
försäljning läggas till grund för värderingen.
Aktier som inte omfettas av bestämmelserna i första-tredje styckena
samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det
pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden,
varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på
värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslaget närings-
verksamhet beräknas - under förutsättning att egendomen är sådan som
avses i punkt 2 första stycket eller sjunde och åttonde styckena av an-
visningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhets-
skatt i dess lydelse intill utgången av år 1991 - tillgångarnas värde med
'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.
2Senaste lydelse 1991:1836.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1992/93:108
tillämpning av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den
ytterligare förutsättningen att de i 43 § andra stycket angivna kraven
iakttagits. I den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som
avses i första-tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses
motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna
i första-ljärde styckena.
Värdepapper som inte omlättas av bestämmelserna i första-tredje och
femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning
under normala förhållanden.
49 §3
Där någon i enlighet med lagen om försäkringsavtal blivit insatt såsom
förmånstagare, åligger det försäkringsgivaren att angående händelse, som
enligt denna lag medför skattskyldighets inträde, lämna kontrolluppgift
till den beskattningsmyndighet, vilken har att upptaga fråga om beskatt-
ning av försäkringsbeloppet, och därvid enligt närmare föreskrifter, som
meddelas av regeringen, jämväl uppgiva övriga förhållanden av betydelse
för skattens bestämmande.
Uppgiftsskyldighet föreligger
dock icke, därest försäkringsbelop-
pet eller, i fråga om belopp som
utfäller periodiskt, det sammanlag-
da årsbeloppet ej överstiger 13 000
kronor. Där fråga är om flera
försäkringar, skall vad nu sagts
hava avseende å försäkringarnas
sammanlagda belopp.
Uppgiftsskyldighet föreligger
dock icke, därest försäkringsbelop-
pet eller, i fråga om belopp som
utfäller periodiskt, det sammanlag-
da årsbeloppet ej överstiger 5 000
kronor. Där fråga är om flera
försäkringar, skall vad nu sagts
hava avseende å försäkringarnas
sammanlagda belopp.
Uppgift, varom i första stycket sägs, skall för vaije kalenderår lämnas
senast den 15 februari påföljande år. Har skattskyldighet inträtt till följd
av dödsfall, skall dock uppgift lämnas inom en månad efter det försäk-
ringsgivaren erhöll vetskap om dödsfället.
Vad i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning
i fall, som avses i 12 § sjätte stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas i de fall
skattskyldighet inträder efter utgången av år 1992.
3Senaste lydelse 1974:857.
Härigenom föreskrivs att punkt 2 av öveigångsbestämmelserna till
lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse.
Prop. 1992/93:108
Nuvarande lydelse
2. Aktier som avses i punkt 5
andra stycket av anvisningarna till
3 och 4 §§ är inte skattepliktiga.
Detsamma gäller för aktier som är
inregistrerade vid Stockholms fond-
börs om aktierna vid utgången av
år 1991 omfattades av bestämmel-
serna i andra eller femte stycket
nämnda anvisningspunkt.
Föreslagen lydelse
2. I stället för vad som sägs i
punkt 5 första stycket av anvis-
ningarna till 3 och 4 §§ gäller
följande. Aktier som är inregistre-
rade vid en svensk börs eller note-
rade vid utländsk börs, andelar i
värdepappersfonder samt andra
värdepapper än aktier som omsätts
marknadsmässigt och är av det
slag som anges i 27 § 1 mom. la-
gen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt tas upp till 75 procent av det
noterade värdet.
Andra stycket i nämnda anvis-
ningspunkt skall omfatta aktier som
inte är av det slag som nu nämnts
men som är föremål för marknads-
mässig omsättning med regelbund-
na noteringar om avslut. Sådana
aktier är inte skattepliktiga. Det-
samma gäller aktier som är in-
registrerade vid en svensk börs om
aktierna vid utgången av år 1991
omfattades av bestämmelserna i
andra eller femte stycket nämnda
anvisningspunkt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.
10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Riksdagen beslutade våren 1992 (bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92:339)
att 6 500 miljoner kronor ur de förutvarande löntagarfonderna skall föras
över till ett nytt riskkapitalbolag som skall erbjuda små och medelstora
företag olika former av riskvilligt kapital.
Riksdagen uppdrog åt regeringen att vidta behövliga åtgärder för att
bilda det nya bolaget. Vidare uppdrogs åt regeringen att återkomma med
förslag om hur bolaget på lämpligaste sätt kan privatiseras.
Regeringen har i propositionen 1992/93:41 Kapital för tillväxt redovisat
vilka åtgärder som vidtagits. I propositionen finns också ett förslag till
privatisering av verksamheten. Privatiseringen aktualiserar vissa skatte-
frågor som jag redovisar här.
I detta sammanhang behandlas vidare vissa ändringar i skattereglerna
till följd av den nya börslagstiftningen.
Regeringen beslutade den 8 oktober 1992 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över lagförslagen. De till Lagrådet remitterade lagförslagen är,
frånsett redaktionella ändringar, likalydande med de till propositionen
fogade lagförslagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lag-
rådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 1.
Mitt förslag: Tilldelning av aktier i portföljförvaltningsbolag och
riskkapitalbolag undantas från skatteplikt. Vinsten beskattas fullt ut
när aktierna avyttras genom att anskaffningsvärdet för aktierna be-
stäms till noll.
11
Skälen för mitt förslag: I prop. 1992/93:41 finns en redogörelse för Prop. 1992/93:108
uppbyggnaden av den nya riskkapitalverksamhet som skall skapas med
medel ur de förutvarande löntagarfonderna vilka för närvarande förvaltas
av avvecklingsstyrelsen. Organisationen är uppbyggd kring två s.k.
portfölj förvaltningsbolag och sex direktinvesterande bolag, s.k. riskkapi-
talbolag. Staten har nyligen bildat de två bolag som skall fungera som
portfölj förval tningsbolag. De sex riskkapitalbolagen skall inom kort
förvärvas. Regeringen har den 1 oktober 1992 beslutat att inrätta en
särskild delegation som bl.a. skall organisera den nämnda bolagsstruk-
turen.
Regeringen har nyligen beslutat att medel till ett sammanlagt värde av
6 500 miljoner kronor skall föras över från avvecklingsstyrelsen till
bolagen. Sedan riksdagen behandlat förslagen i prop. 1992/93:41 är
avsikten att delegationen skall handha privatiseringen av verksamheten.
En allmän strävan är att åstadkomma ett spritt ägande i de olika
bolagen. Enligt förslaget i prop. 1992/93:41 skall 75 % av aktierna föras
över till de företag som betalat vinstdelningsskatt. Företagen erhåller
aktierna efter ett särskilt anmälningsförfarande. De företag som betalt
mest vinstdelningsskatt (ca 150) kommer att erhålla aktier i portföljför-
val tningsbolagen. Övriga företag (knappt 16 000) erhåller aktier i
riskkapitalbolagen. Av aktierna i riskkapitalbolagen kommer ca 11 % i
respektive bolag att överföras till portfölj förvaltningsbolagen. Denna
överföring kommer att ske samtidigt som resterande aktier skiftas ut till
övriga företag. Utskiftningen kommer att handhas av den nyinrättade
delegationen.
Särskilda skatterättsliga regler finns för utskiftning från aktiebolag och
ekonomiska föreningar. I det här aktuella fallet är det inte fråga om
sådan utskiftning utan staten skall överlåta äganderätten till aktierna i ett
antal bolag.
En grundläggande förutsättning för att komma i fråga som mottagare
av denna tilldelning är att företaget varit skattskyldigt till vinstdel-
ningsskatt. Aktietilldelningen får därför anses utgöra en intäkt i närings-
verksamheten. Denna intäkt är enligt allmänna regler skattepliktig. Det
innebär enligt gällande rätt att ett belopp motsvarande marknadsvärdet på
aktien vid tidpunkten för tilldelningen skall tas upp till beskattning.
Överföringen av aktier är ett led i avvecklingen av löntagarfonderna.
Med hänsyn till den aktuella åtgärdens unika karaktär och till att före-
tagen inte erhåller några kontanta medel att betala en inkomstskatt med
bör det mottagande företaget inte beskattas i samband med aktietilldel-
ningen. I stället bör beskattningen ske vid en framtida avyttring av akti-
en. Ett sådant uppskov kräver att den skattemässiga anskaffningsutgiften
för aktien anses vara noll. Reavinsten kommer därigenom att beskattas
fullt ut. En annan konsekvens av den lösningen är att en eventuell värde-
nedgång på aktien aldrig kan ligga till grund för en avdragsgill reaförlust.
Utdelning på aktierna beskattas enligt allmänna regler. I fråga om
avsättning till skatteutjämningsreserv som beräknas på kapitalunderlaget
gäller den allmänna bestämmelsen att anskaffningsvärdet på aktien skall
anses vara noll.
12
Bestämmelserna om skattefrihet vid tilldelningen bör gälla även i de Prop. 1992/93:108
fäll det mottagande företaget bedriver sådan verksamhet att de tilldelade
aktierna kommer att utgöra omsättningstillgångar hos företaget. Av det
följer att även vid lagervärderingen bör ifrågavarande aktier anses
anskaffede utan kostnad.
Mitt förslag om skattelättnad bör tas in i en särskild lag. Avsikten är
att utskiftning av aktier skall företas före årsskiftet 1992/93. Bestäm-
melserna om skattelättnader bör därför kunna tillämpas redan vid 1993
års taxering. Några andra ingrepp i skattelagstiftningen anser jag inte
vara påkallade. Stämpelskatt enligt lagen (1984:405) om stämpelskatt på
aktier kommer att utgå enligt allmänna regler vid kapitaliseringen av
bolagen. Stämpelskatt tas ut med 2 % av de emitterade aktiernas nomi-
nella belopp när ett aktiebolag bildas eller när aktiekapitalet ökas. Vid
ökning av aktiekapitalet tas stämpelskatt ut även på eventuella överkur-
ser. Skatten erläggs av det emitterande bolaget.
Riksdagen antog våren 1992 en ny börslagstiftning som träder i kraft den
1 januari 1993. Den nya lagen (1992:543) om börs- och clearingverksam-
het anvisar två auktorisationsformer för företag som driver verksamhet
i syfte att åstadkommma regelbunden handel med finansiella instrument,
nämligen börs och auktoriserad marknadsplats.
Börser är föremål för mer långtgående krav än auktoriserade marknads-
platser. Medlemskretsen vid en börs får endast bestå av riksbanken,
värdepappersinstitut och utländska företag som i sitt hemland får delta i
börshandel. För deltagande i handeln vid en auktoriserad marknadsplats
ställs inte några krav i lagen på medlemskap.
Inregistrering av fondpapper kan endast ske vid börser. För inregistre-
rade fondpapper ställs vissa särskilda krav. Även andra fondpapper än
inregistrerade aktier får noteras och handlas vid en börs. Med hänsyn
härtill har behov inte ansetts föreligga av särskilda övergångsarrange-
mang för OTC- och O-listenoterade aktier.
Auktoriserade marknadsplatser medges större frihet än börser när det
gäller förutsättningarna för notering av fondpapper. De till inregistre-
ringssystemet hörande reglerna om börsprospekt och halvårsrapporter
gäller inte för en auktoriserad marknadsplats. Grundreglerna för de bägge
verksamhetsformerna är dock i många stycken gemensamma (jfr prop.
1991/92:113 s. 113 f).
De ändrade reglerna för börsverksamhet ställer vissa krav på juste-
ringar i skattereglerna.
I samband med införandet av den nya börslagstiftningen genomfördes
följdändringar i ett flertal författningar. Utgångspunkten var då att i de
fäll bestämmelserna enbart tar sikte på företag med auktorisation enligt
lagen om börs- och clearingsverksamhet används skrivningen "en börs
13
eller auktoriserad marknadsplats". Om även utländska företeelser utan Prop. 1992/93:108
sådan auktorisation omlättas uttrycks detta med "en svensk eller utländsk
börs" (jfr bl.a. prop. 1991/92:113 s. 213).
I mina förslag till justeringar i skattelagstiftningen anges uttryckligen
när förslaget enbart avser svensk börs. Det beror på att de föreslagna
justeringarna enbart omfattar de bestämmelser där de nya reglerna för
börsverksamhet annars kan innebära att skattebestämmelsen får en annan,
icke avsedd, innebörd.
Mitt förslag: Det generella undantaget från begreppet fåmansföretag
i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen skall gäl-
la sådana bolag som har aktier noterade vid svensk börs.
Bestämmelsen i 3 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt om del-
ning av aktiebolag i vissa fall föreslås gälla bolag som har aktier
inregistrerade vid svensk börs.
Skälen för mitt förslag: För fåmansföretag gäller i olika hänseenden
särskilda skatteregler. Begreppet fåmansföretag definieras i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Enligt en ut-
trycklig hänvisning räknas inte aktiemarknadsbolag enligt insiderlagen
(1990:1342) som fåmansföretag.
Med aktiemarknadsbolag har tidigare avsetts bolag vars aktier är
inregistrerade vid Stockholms fondbörs samt OTC-bolag. Övriga bolag
vars aktier omsätts på fondbörsen och för vilka inofficiella noteringar
föreligger (O-listebolag) har inte omfattats av definitionen. Genom en
ändring i insiderlagen får begreppet aktiemarknadsbolag vidgad inne-
börd. Begreppet omfattar samtliga bolag som har aktier noterade på en
börs eller auktoriserad marknadsplats. Ändringen träder i kraft den 1
januari 1993.
Min inställning är att undantaget från de särskilda fåmansföretagsreg-
lema för närvarande inte bör omfatta andra bolag än sådana som har
aktier noterade vid en börs. Ett bolag vars aktier noteras på en auk-
toriserad marknadsplats kommer således tills vidare inte att omfattas av
detta generella undantag. Om aktier som för närvarande är noterade på
O-listan noteras på en börs kommer även dessa aktier att omfattas av
undantaget vilket till viss del utvidgar den krets av företag som inte
räknas som fåmansföretag.
I 3 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt finns be-
stämmelser som medger att ett aktiebolag under vissa förutsättningar kan
dela upp verksamheten på mindre enheter utan omedelbara inkomstskat-
tekonsekvenser. En förutsättning för skattelättnad är att det bolag som
skall delas upp är ett svenskt aktiebolag som har aktier inregistrerade vid
Stockholms fondbörs. Någon utvidgning av tillämpningsområdet bör inte
ske i detta sammanhang. Ett krav på inregistrering bör således gälla även
för framtiden.
14
Prop. 1992/93:108
Mitt förslag: Undantaget från skatteplikt i förmögenhetshänseende
skall gälla aktier som inte är inregistrerade vid börs. Motsvarande
skall gälla i fråga om de särskilda värderingsreglerna i arvs- och
gåvoskattehänseende.
Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslöt förra hösten om en avveck-
ling av förmögenhetsskatten. Det har helt nyligen aviserats att det slutliga
avskaffandet av förmögenhetsskatten skall skjutas upp ett år. Förmögen-
hetsskatt kommer härigenom att tas ut även vid 1995 års taxering.
Särskilda regler gäller under avvecklingen enligt lagen (1991:1850) om
upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Enligt
punkt 2 av övergångsbestämmelserna är aktier som är föremål för sådan
notering som avses i punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 3 och
4 §§ - dvs. inte börsnoterade - undantagna från skatteplikt. Enligt en
särskild regel gäller att skattebefrielsen kvarstår för aktie vid senare
börsnotering om aktien den 31 december 1991 var noterad utanför bör-
sens A-listor eller var onoterad på det sätt som anges i andra stycket av
nyss nämnda anvisningspunkt.
För att en aktie enligt de gällande reglerna skall omfattas av begreppet
börsnoterad skall det vara fråga om aktier som är inregistrerade vid
fondbörsen, dvs. aktier på fondbörsens A-lista. OTC- respektive O-
listeaktier kan visserligen sägas vara noterade vid börsen men dessa
aktier fäller ändå inte in under begreppet börsnoterad i detta samman-
hang.
Bestämmelsen om skattefrihet i förmögenhetsskattehänseende gäller i
dag aktier som inte är börsnoterade men som ändå är föremål för mark-
nadsmässig omsättning med regelbunda noteringar om avslut, dvs. OTC-
aktier och O-listenoterade aktier. I arvs- och gåvoskattehänseende gäller
särskilda värderingsregler för dessa aktier (23 § B andra stycket lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt). Någon ändring i dessa hänseen-
den är inte avsedd. De ifrågavarande bestämmelserna bör därför ändras
så att med begreppet börsnoterad skall avses inregistrering vid en börs.
I de fall begreppet börsnoterad kvarstår kommer tillämpningsområdet
således att utvidgas i förhållande till dagens regler (jfr bl.a. 26 § tredje
stycket lagen om arvsskatt och gåvoskatt).
Förslaget om ändring i 49 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt avser en
höjning av gränsen för den uppgiftsskyldighet som föreligger för livför-
säkringsföretag i samband med att ett försäkringsbelopp på grund av ett
förmånstagarförordnande skall beskattas. Skälet till ändringen är att
grundavdraget vid gåva höjts från 2 000 till 10 000 kronor.
15
I enlighet vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättats
förslag till
1. lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fall,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Lagrådet har granskat förslagen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de lagförslag som
upprättats.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Prop. 1992/93:108
16
LAGRÅDET
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-20
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober 1992 har
regeringen på hemställan av statsrådet Lundgren beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier i vissa fåll,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
5. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid
Melbi.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1992/93:108
Bilaga 1
17
gotab 42128, Stockholm 1992