Prop.
1992/93:107
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Mats Odell
För att fullfölja Sveriges åtagande enligt avtalet om ett europeiskt ekono-
misk samarbetsområde (EES-avtalet) lämnas i propositionen förslag till en
lag om redovisning av vissa infrastrukturkostnader m.m. Enligt lagförslaget
åläggs de som har kostnader för infrastruktur på järnväg, väg och inre vat-
tenvägar att redovisa dessa på ett enhetligt sätt.
Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 107
1 Förslag till
Lag om redovisning av vissa infrastrukturkostnader m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1§ Följande bestämmelser i rättsakter inom Europeiska gemenskaperna
(EG), som det hänvisas till i bilaga XIII till avtalet om Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES-avtalet), skall gälla som svensk lag:
1. Artiklarna 1-7 i rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970
om införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för trans-
porter på järnväg, väg och inre vattenvägar, i dess lydelse enligt
- punkt 3 i avsnitt IV. Transport i anslutningsakten för Danmark, Irland
och Storbritannien,
- punkt 4 i avsnitt IV. Transport i anslutningsakten för Grekland,
- rådets förordning (EEG) nr 1384/79 av den 25 juni 1979 om ändring i för-
ordning (EEG) nr 1108/70 om införande av ett redovisningssystem för
infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre vattenvä-
gar,
- punkt 3 i avsnitt III. Transport i anslutningsakten för Spanien och Portu-
gal,
- artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 3021/81 av den 19 oktober 1981 om
ändring i förordning (EEG) nr 1108/70 om införande av ett redovisnings-
system för infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och
inre vattenvägar, till följd av Greklands anslutning,
- artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 3572/90 av den 4 december 1990
om ändring, till följd av Tysklands enande, av vissa direktiv, beslut och
förordningar i fråga om transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar.
2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2598/70 av den 18 december 1970
om vilka uppgifter som skall tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna
för redovisning i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4
juni 1970, i dess lydelse enligt
- kommissionens förordning (EEG) nr 2116/78 av den 7 september 1978
om ändring i förordning (EEG) nr 2598/70 om vilka uppgifter som skall
tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna för redovisning i bilaga
1 till rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970.
3. Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9 februari 1971 om
fastställande av den förteckning över vattenvägar för havsgående sjöfart som
avses i artikel 3 e i rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970, i
dess lydelse enligt
- punkt 5 i avsnitt IV. Transport i anslutningsakten för Danmark, Irland
och Storbritannien,
- punkt 5 i avsnitt III. Transport i anslutningsakten för Spanien och Portu-
gal.
2 § När reglerna innehåller begrepp eller hänvisar till förfaranden som är
utmärkande för EG:s rättsordning, exempelvis
- ingresser,
- adressaterna för EG:s rättsakter,
- hänvisningar till territorier eller språk inom EG,
- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter för EG:s medlems-
stater, deras offentliga organ, företag och enskilda personer i dessa stater,
- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden,
skall bestämmelserna i följande protokoll tillämpas:
1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning.
2. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för EFTA-staterna.
Prop. 1992/93:107
3. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en Prop. 1992/93:107
övervakningsmyndighet och en domstol.
3 § Tvister om hur reglerna skall tillämpas skall hänskjutas till vederbörande
EFTA-organ, om det gäller en tvist mellan EFTA-stater, och till Gemen-
samma EES-kommittén, om det gäller en tvist mellan en EG-medlemsstat
och en EFTA-stat.
4 § Den svenska texten till de i 1 § angivna rättsakterna finns i bilaga 1-12
till denna lag. Beträffande anslutningsakterna återges endast ett utdrag med
aktuell bestämmelse.
Den svenska texten till de protokoll som anges i 2 § finns intagna i lagen
(1992:000) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES).
5 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska, italienska, ne-
derländska, norska, portugisiska, spanska, svenska och tyska texterna skall
ha samma giltighet.
6§ Följande tillägg skall, när det gäller Sverige, göras till bilaga 2 i förord-
ningen nr 1108/70:
"A. 1. JÄRNVÄG - Huvudnät
Statens järnvägar
A. 2. JÄRNVÄG - Nät öppna för allmän trafik och anslutna till huvudnätet
(med undantag för stadsnät)
Sverige
Malmö-Limhamns Järnväg (MLJ)
Växjö-Hultsfred-Västerviks Järnväg (VHVJ)
Johannesberg-Ljungaverks Järnväg (JLJ)
B. VÄGAR
Sverige
1. Motorvägar
2. Motortrafikleder
3. Övriga vägar”
7 § Följande tillägg skall, när det gäller Sverige, göras i bilagan till kommis-
sionens förordning (EEG) nr 281/71:
"Sverige
- Trollhätte kanal och Göta älv
-Vänern
-Södertälje kanal
- Mälaren”
8 § När det i förordningarna i 1 § sägs att en medlemsstat skall fullgöra olika
uppgifter, skall dessa för Sveriges vidkommande fullgöras av
Banverket när det gäller järnväg,
Vägverket när det gäller väg,
Sjöfartsverket när det gäller inre vattenvägar.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Nr L 130/4
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING
15.6.70
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1108/70
av den 4 juni 1970
om införande av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på
järnväg, väg och inre vattenvägar
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,
med beaktande av rådets beslut den 22 juni 19641 om en
utredning om infrastrukturkostnader for transporter på
järnväg, väg och inre vattenvägar, särskilt artikel 7 i detta,
med beaktande av kommissionens forslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och
med beaktande av följande:
För att göra det möjligt att inom ramen för den gemensamma
transportpolitiken inrätta ett avgiftssystem för användningen av
infrastruktur, är det nödvändigt med särskilda kunskaper om
kostnaderna for infrastrukturen. Denna kunskap kan lämpligast
inhämtas genom att man inför ett permanent redovisnings-
system med standardiserade redovisningsblanketter för vaije
transportslag i samtliga medlemsstater.
En redovisning av kostnaderna för infrastrukturen bör omfatta
all infrastruktur som är tillgänglig for allmänna transporter på
järnväg, väg och inre vattenvägar. Vissa typer av infrastruktur
som är av sekundär betydelse och vissa inre vattenvägar av
sjö fartskaraktär kan dock med fordel utelämnas.
För att de speciella faktorer och omständigheter som varierar
från fall till fall skall kunna beaktas, bör medlemsstaterna
lämpligen ges fria händer att fastställa närmare rutiner för
redovisningen av infrastrukturkostnadema.
1 EGT nr 102, 29.6.1964, s. 1598/64.
2 EGT nr C 135, 14.12.1968, s. 33.
3 EGT nr C 45, 16.4.1969, s. 1
Mot bakgrund av planerna att inrätta ett avgiftssystem for
användningen av infrastrukturen, krävs det uppgifter om hur
infrastrukturen används, varför en förteckning över sådana
uppgifter bör utarbetas.
Medlemsstaterna bör regelbundet sända en redovisning av
kostnaderna för infrastrukturen till kommissionen och kommis-
sionen bör överlämna en årlig sammanfattning av denna
redovisning till rådet.
För att se till att denna förordning tillämpas så enhetligt som
möjligt, skall kommissionen med hjälp av en kommitté med
regeringsexperter, samordna de olika åtgärder som fordras
enligt förordningen.
Det bör fastställas rutiner för en löpande justering av redovis-
ningsblanketter, forteckningen över typer av infrastrukturer
och förteckningen över uppgifter med hänsyn till vunna
erfarenheter och utvecklingen av en gemensam transport-
politik.
På grund av de svårigheter som vissa medlemsstater kommer
att ha under de första åren när denna förordning tillämpas bör
vissa undantag kunna medges från de generella reglerna.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Från och med den 1 januari 1971 skall det i enlighet med vad
som föreskrivs i denna förordning införas ett standardiserat
och permanent redovisningssystem för infrastrukturkostnader
för transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar.
Artikel 2
1. De kostnader som tas upp i redovisningen skall omfatta
både kostnader som särskilt hänför sig till infrastrukturens
transportfunktion och den del som faller på transportfunktio-
SLUTLIG
nen av sådana kostnader som är gemensamma för denna och
andra funktioner inom infrastrukturen.
2. Oberoende av vilka redovisningsbestämmelser som till-
lämpas i medlemsstaterna, skall kostnaderna som skall
bokföras ett visst år vara de kostnader som under detta år
uppkommit for konstruktion, drift och administration av
infrastrukturen. Amorteringar av och räntor på lån som tagits
upp för att finansiera kostnaderna för infrastrukturen skall inte
tas med.
Artikel 3
Redovisning av infrastrukturkostnader skall göras för samtliga
järnvägar, vägar och inre vattenvägar som är tillgängliga för
allmän trafik, med följande undantag:
a) Järnvägar som inte är anslutna till de olika medlemssta-
ternas huvudnät.
b) Vägar som är förbjudna för motortrafik, dvs. for fordon
med en cylindervolym av minst 50 cm3.
c) Vägar som uteslutande används av jord- eller skogs-
bruksfordon eller som endast används som tillfartsvägar
till arbetsplatser för jord- eller skogsbruk.
d) Inre vattenvägar där trafiken är begränsad till fartyg på
mindre än 250 dödviktston.
e) Vattenvägar for havsgående sjöfart, över vilka enligt
artikel 9 en förteckning skall upprättas av kommissio-
nen. När denna förteckning upprättas skall hänsyn tas
till den andel av trafiken som avser icke havsgående
sjöfart på vattenvägar för havsgående sjöfart eller till
den betydelse som införandet av ett redovisningssystem
för infrastrukturkostnader i fråga om sådana vattenvägar
har för upprättandet av ett avgiftssystem för använd-
ningen av infrastrukturen.
Artikel 4
Redovisningen av kostnaderna för infrastrukturen skall ske på
sådana blanketter som visas i bilaga 1.
Vaije medlemsstat skall fastställa detaljreglema för denna
redovisning.
avser närmast föregående år och därvid framlägga redovis-
ningen på sådana blanketter som visas i bilaga 1.
2. En separat redovisning skall framläggas
a) med avseende på järnvägar
i) för vart och ett av de nät som anges i bilaga 2 A,
ii) för alla övriga nät tillsammans,
b) med avseende på vägar for varje i bilaga 2 B angiven
vägkategori, varvid separat statistik redovisas for de
avsnitt av sådana vägar som går inom bebyggda om-
råden och for dem som går utanför bebyggt område,
c) med avseende på inre vattenvägar i enlighet med
rubrikerna i bilaga 2 C.
Artikel 6
Samtidigt med den i artikel 5 nämnda redovisningen och för
samma period skall medlemsstaterna lämna kommissionen
följande totaluppgifter för vaije transportslag inom infrastruk-
turen:
Lån upptagna under året for att att finansiera kostnader
för infrastrukturen.
Amorteringar av och ränta på tidigare upptagna lån.
Vid sammanställningen av dessa summor skall medlemsstater-
na endast beakta sådana lån som uttryckligen var bestämda för
finansiering av kostnader for infrastrukturen.
Artikel 7
Samtidigt med den i artikel 5 nämnda redovisningen och for
samma period skall medlemsstaterna lämna kommissionen de
uppgifter om användningen av infrastrukturen som anges i
förteckningen i bilaga 3.
De i tabell B 2 i nämnda bilaga angivna uppgifterna skall dock
lämnas endast vart femte år och första gången för år 1970.
Artikel 5
1. Senast den 31 december vaije år skall medlemsstaterna
för kommissionen redovisa de infrastrukturkostnader som
Artikel 8
1. Tills dess att kommissionen i enlighet med artikel 9.1
fastställt och medlemsstaterna börjat tillämpa gemensamma
kriterier för att bestämma den andel som skall hänföras till
transportfunktionen av gemensamma kostnader for denna
funktion och andra uppgifter som omfattas av infrastrukturen,
skall de särskilda kostnaderna för transportfunktionen och de
sammanlagda gemensamma kostnaderna redovisas var för sig
under de olika rubriker som anges i redovisningsblankettema.
2. Till dess att i enlighet med artikel 9.1 överenskommelse
har träffats om vilka kriterier som skall användas vid gräns-
dragningen mellan vägar inom bebyggda områden och vägar
utanför sådana områden, skall medlemsstaterna då de ställer
samman de uppgifter som avses i artikel 5.2 och i bilaga 3 B
använda kriterier som de själva bestämmer; en redogörelse for
dessa kriterier skall ingå i den information som medlemsstater-
na skall lämna kommissionen enligt artiklarna 5 och 7.
3. För Förbundsrepubliken Tyskland inträder skyldigheten
att till kommissionen lämna de uppgifter som föreskrivs i
bilaga 2 C först från och med rapporten for år 1972.
4. Skyldigheten att till kommissionen lämna sådana
rapporter om användningen av infrastruktur som anges i tabell
B i bilaga 3 skall, såvitt den avser rapporter för åren
1972-1974, endast gälla typer av fordon som anges efter
ensiffriga tal; för övriga fordonskategorier är denna rapporte-
ring frivillig.
5. För Nederländerna skall skyldigheten att till kommissio-
nen lämna sådana rapporter om användningen av infrastruktur
som anges i tabell B i bilaga 3 i fråga om vägar som är
hänförbara till kategori 5 i bilaga 2 B gälla först från och med
rapporten for år 1975.
6. För Italien skall lämnande till kommissionen av sådana
rapporter om användningen av infrastruktur som anges i tabell
B 2 i bilaga 3 äga rum första gången för år 1971. Därefter
följande rapportering vad gäller denna tabell skall ske de år
som föreskrivs i artikel 7 andra stycket.
7. Skyldigheten att till kommissionen lämna sådana
rapporter om användningen av infrastruktur som anges i tabell
C i bilaga 3 gäller
for Belgien i fråga om fartyg av kategorierna e och f
och i fråga om trafik i Schelde-bukten först från och
med rapporten för år 1973,
for Förbundsrepubliken Tyskland först från och med
rapporten för år 1973,
för Frankrike i fråga om fartyg av kategorierna e och f
och i fråga om antalet fartyg som passerat genom
slussar först från och med rapporten för år 1974,
för Nederländerna i fråga om reglerade floder först från
och med rapporten for år 1973.
Artikel 9
1. Kommissionen skall vara ansvarig för en övergripande
samordning av de olika åtgärder som följer av denna för-
ordning och för övervakning av att föreskrifterna tillämpas på
ett enhetligt sätt. Kommissionen skall särskilt specificera
innehållet under de olika rubrikerna på de i bilaga 1 återgivna
redovisningsblankettema och fastställa gemensamma kriterier
för att beräkna den andel som skall hänföras till transport-
funktionen av gemensamma kostnader for denna funktion och
andra uppgifter som omfattas av infrastrukturen.
Kommissionen skall också sträva efter att få till stånd en
successiv tillnärmning av medlemsstaternas detaljreglering av
redovisnings förfarandet och av kriterierna för gränsdragningen
mellan vägar inom bebyggda områden och vägar utanför
sådana områden samt en förbättring och tillnärmning av meto-
derna för sammanställning av rapporterna om infrastrukturens
användning.
2. Den kommitté med regeringsexperter som avses i artikel
5 i rådets beslut den 13 maj 1965*, med uppgift att verkställa
artikel 4 i rådets beslut nr 64/389/EEG av den 22 juni 1964
om en utredning om infrastrukturkostnader för transporter på
järnväg, väg och inre vattenvägar, skall bistå kommissionen
vid detta arbete och med att upprätta den i artikel 3 e nämnda
förteckningen över inre vattenvägar.
3. Kommissionen skall årligen, sex månader efter det att
kommissionen fått de i artiklarna 5 7 föreskrivna uppgifterna,
tillställa rådet en sammanfattning av huvudpunkterna i redo-
visningen av infrastrukturkostnadema.
Artikel 10
På kommissionens förslag får rådet med kvalificerad majoritet
besluta om de ändringar av bilagorna till denna förordning
som behövs mot bakgrund av vunna erfarenheter och de
åtgärder som vidtagits i fråga om avgifter för infrastrukturens
användning.
1 EGT nr 88, 24.5.1965, s. 1473/65.
Artikel 11 När en medlemsstat begär det eller när kommissionen finner
. det lämpligt, skall kommissionen samråda med berörda med-
M ed lems staterna skall efter samråd med kommissionen i god , _ , ,
tid anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga lemsstater om de föreslagna bestämmelserna t de författnmgar
for tillämpningen av denna förordning. som avses i föregående stycke.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 4 juni 1970.
Pä rådets vägnar
A. BERTRAND
Ordförande
bilaga i
BLANKETTER FÖR SÅDAN KOSTNADSREDOVISNING SOM AVSES I ARTIKEL 4
A. JÄRNVÄGAR:
1. Kostnader för investeringar
(kostnader for ny-, ut- och ombyggnad samt reparationer)
2. Löpande kostnader
(underhålls- och driftskostnader)
3. Allmänna kostnader
B. VÄGAR:
1. Kostnader för investeringar
(kostnader for ny-, ut- och ombyggnad samt reparationer)
2. Löpande kostnader
(underhålls- och driftskostnader)
20. Underhåll av körbanan
21. Övriga löpande kostnader
3. Trafikpolis
4. Allmänna kostnader
C. INRE VATTENVÄGAR:
1. Kostnader för investeringar
(kostnader för ny-, ut- och ombyggnad samt reparationer)
2. Löpande kostnader
(underhålls- och driftskostnader)
3. Sjöpolis
4. Allmänna kostnader
BILAGA 2
FÖRTECKNING ÖVER SÅDANA JÄRNVÄGSNÄT SAMT VÄG- OCH VATTENVÄGS-
KATEGORIER SOM AVSES I ARTIKEL 5.2
A. JÄRNVÄGAR:
Belgien
Société nationale des chemins de fer belges/Nationale Maatschappij der Belgische
Spoorwegen
Frankrike
Société nationale des chemins de fer fran$ais
Italien
Azienda autonoma delle ferrovie dello Stato
Luxemburg
Société nationale des chemins de fer luxembourgeois
Nederländerna
N.V. Nederlandse Spoorwegen
Förbundsrepubliken Tyskland
Deutsche Bundesbahn
B. VÄGAR:
Belgien
1. Autoroutes/Autosnelwegen
2. Autres Routes de 1'Etat/Andere rijkswegen
3. Routes provinciales/Provinciale wegen
4. Routes communales/Gemeentewegen
Frankrike
1. Autoroutes
2. Routes nationales
3. Chemins départementaux
4. Voies communales
Italien
1. Autostrade
2. Strade statali
3. Strade regionali e provinciali
4. Strade communali
Luxemburg
1. Routes d'Etat
3. Chemins repris
4. Chemins vicinaux
Nederländerna
1. Autosnelwegen van het Rijkswegenplan 1 , .
2. Overige wegen van het Rijkswegenplan J
3. Wegen van de secundaire wegenplannen
4. Wegen van de tertiaire wegenplannen
5. Overige verharde wegen
Förbundsrepubliken Tyskland
1. Bundesautobahnen
2. Bundesstrassen
3. Land-(Staats-)strassen
4. Kreisstrassen
5. Gemeindestrassen
C. INRE VATTENVÄGAR
|
Inre vattenvägar eller grup- |
Reglerade |
Kanalisera- |
Kanaler |
Övriga |
|
per av inre vattenvägar |
floder |
de floder |
vattenvägar | |
|
Vattenvägar som kan trafi- | ||||
|
I. 250 399 t II. 400 649 t III. 650 999 t1 IV. 1 000 1 499 t1 V. 1 500 2 999 t1 VI. 3 000 t eller mer |
I fråga om dessa grupper skall redovisning skickas in for vaije vattenväg eller del av
vattenväg. Det är inte nödvändigt att skicka in separata redovisningar for kortare delar
av vattenvägar som tillhör en annan kategori än huvuddelen av en vattenväg. Vatten-
vägar under färdigställande skall anges separat inom vaije redovisningspost.
Prop. 1992/93:107
Bilaga 1
10
BILAGA 3
FÖRTECKNING ÖVER UPPGIFTER OM ANVÄNDNINGEN AV INFRASTRUKTUREN ENLIGT ARTIKEL 7
TABELL A JÄRNVÄGAR
Medlemsstat:
NiU:
Uppgifterna måste underindelas på grundval av använt drivmedel (el eller annat)
|
Trafiktyp |
Persontåg1 |
Godståg1,2 |
Övrigt3 | ||
|
Express Qärrtåg |
Övriga kategorier4 |
Snabbtåg4 |
Normaltåg4 | ||
|
1. Tåg/km | |||||
|
2. Bruttoton/awerkade km | |||||
1 Inklusive rapportering om framköming av okopplade lok före eller efter faktisk användning på person- eller godståg.
2 Endast nyttotrafik.
3 Rapportering om tåg och tågtrafik i järnvägsbolagets tjänst, tåg för teknisk service och reparationer, mobila verkstader,
provkörningar osv.
4 Denna underindelning är frivillig.
TABELL B VÄGAR
1. Fordon/km Ärligen körda pA vägar utanför bebyggda områden
Medlemsstat:
Typ av väg:
(i miljoner måttenheter)
|
Typ as |
fordon |
Fordon/km | |
|
1. |
Personbilar med mindre än 10 sittplatser | ||
|
2. |
Skåpbilar med tillåten totalvikt på mindre | ||
|
3. |
Lastbil |
3.1 Tvåaxlade lastbilar 3.2 Treaxlade lastbilar 3.3 Fyraxlade lastbilar | |
|
4. |
Lastbil med släpvagn |
4.1 Tvåaxlade lastbilar med tvåaxlad släpvagn 4.2 Tvåaxlade lastbilar med treaxlad släpvagn 4.3 Treaxlade lastbilar med tvåaxlad släpvagn 4.4 Treaxlade lastbilar med treaxlad släpvagn 4.5 Övriga kategorier1 | |
|
5. |
Dragfordon med påhängsvagn |
5.1 Tvåaxlade dragfordon med enaxlad 5.2 Tvåaxlade dragfordon med tvåaxlad 5.3 Treaxlade dragfordon med enaxlad 5.4 Treaxlade dragfordon med tvåaxlad 5.5 Övriga kategorier* | |
|
6. |
Bussar |
6.1 Tvåaxlade bussar 6.2 Treaxlade bussar | |
|
7. |
Fordon eller fordonskombinationer använda | ||
|
8. |
Jordbruksfordon |
1 Skall, dar så är lämpligt, underindelas i typkategorier enligt axlamas antal och placering.
2. Analys av vägstrickor tillryggalagda av fordon i nyttotrafik med fordonen gruppindelade efter maximal bruttovikt och
faktisk axelbelastning
(vägar utanför bebyggda områden).
Medlemsstat:
Typ av väg:
(måttenheter i tusental)
TABELL C INRE VATTENVÄGAR
Medlemsstat:
Vattenväg, del av vattenväg eller grupp av vattenvägar1:
(mättenheter i tusental)
Fartygsslag
Fartyg/km
t/km dödvikt
Antal fartyg som passe-
rar genom slussar2
a) Farttyg med egen drivanordning3
med dödvikt på
|
< 250 t | |
|
250 |
399 t |
|
400 |
649 t |
|
650 |
999 t |
|
1000 |
1 499 t |
|
a 1 500 t |
Summa a)
b) Släppråmar3 med dödvikt på:
|
< 250 1 | |
|
250 |
399 t |
|
400 |
649 t |
|
650 |
999 t |
|
1000 |
1 499 t |
|
ä 1 500 t |
Summa b)
c) Påskjutna pråmar med dödvikt på:
|
< 400 t | |
|
400 |
649 t |
|
650 |
999 t |
|
1000 |
1 499 t |
|
a 1 500 t |
Summa c)
TABELL C (forts.)
Fartygsslag
Fartyg/km
t/km dödvikt
Antal fartyg som passe-
rar genom slussar2
1 2
d) Havsgående fartyg med ett nettoton-
nage på:
< 300 NRT 4
300 999 NRT 4
2 1 000 NRT 4
Summa d) 4
e) Bogserbåtar med en effekt av:
|
< 250 hk | |
|
250 |
399 hk |
|
400 |
999 hk |
|
Ä 1 000 hk |
Summa e)
f) Påskjutande farkoster med en effekt
av:
< 250 hk
250 399 hk
400 999 hk
£ 1 000 hk
Summa f)
g) Passagerarfartyg4
1 Enligt uppställningen över vattenvägar eller grupper av vattenvägar som givits i bilaga 2 C.
2 Vaije passage av fartyg genom en sluss skall räknas separat och ett fartyg räknas vaije gång det passerar genom en sluss.
3 Att dra en skiljelinje mellan de två första dödviktstonnagen är frivilligt.
4 Denna uppgift är frivillig.
IV. Transport
3. Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970.
EGT nr L 130/4, 15.6.1970.
I bilaga 2 skall punkt A och B ersättas med följande:
"A. JÄRNVÄGAR
Belgien
— Société nationale des chemins de fer beiges
(SNCB)/Nationale Maatschappij der Belgische
Spoorwegen (NMBS)
Danmark
— Danske Statsbaner (DSB)
Förbundsrepubliken Tyskland
— Deutsche Bundesbahn (DB)
Frankrike
— Société nationale des chemins de fer fran^ais
(SNCF)
Irland
— Cöras Iompair Éireann (CIE)
Italien
— Azienda autonoma delle Ferrovie dello Stato (FS)
Luxemburg
— Société nationale des chemins de fer luxembourge-
ois (CFL)
Nederländerna
— N.V. Nederlandse Spoorwegen (NS)
Storbritannien och Nordirland
— British Railways Board (BRJB)
— Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR)
Frankrike
1. Autoroutes
2. Routes nationales
3. Chemins départementaux
4. Voies communales
Irland
1. National primary roads
2. Main roads
3. County roads
4. County borough roads
5. Urban roads
Italien
1. Autostrade
2. Strade statali
3. Strade regionali e provinciali
4. Strade comunali
B. VÄGAR
Belgien
1. Autoroutes / Autosnelwegen
2. Autres routes de 1’État / Andere rijkswegen
3. Routes provinciales / Provinciale wegen
4. Routes communales / Gemeentewegen
Danmark
1. Motorveje
2. Hovedlandeveje
3. Landeveje
4. Biveje
Förbundsrepubliken Tyskland
1. Bundesautobahnen
2. BundesstraBen
3. Land-(Staats-)straBen
4. KreisstraBen
5. GemeindestraBen
Luxemburg
1. Routes d’État
2. Chemins repris
3. Chemins vicinaux
Nederländerna
1. Autosnelwegen van het
Rijkswegenplan
f (primaire wegen)
2. Overige wegen van het
Rijkswegenplan J
3. Wegen van de secundaire wegenplannen
4. Wegen van de tertiaire wegenplannen
5. Overige verharde wegen
Storbritannien och Nordirland
1. Motorways and trunk roads
2. Principal roads
3. Non-principal and other roads."
2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 107
IV TRANSPORT
4. Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970
(EGT nr L 130. 15.6.1970, s. 4),
i dess lydelse enligt 1972 års anslutningsakt (EGT
nr L 73. 27.3.1972, s. 14).
Följande skall läggas till i bilaga 2:
— Under "A. JÄRNVÄGAR":
"Grekland
— Oeyavitjpö; 11 5 r| g o 8 e ö ji to v
EUdtSot; A.E. (OXE)".“.
— Under "B. VÄGAR":
"Grekland
1. Eövtsö ö8ikö 8(ktuo
2. Enag/iaKö 66ik6 öIktoo
3. årinotiKö f| KoivotiKö ö8ik6
8(ktuo".
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1384/79
av den 25 juni 1979
om ändring i förordning (EEG) nr 1108/70 om införande ar ett redovisningssystem för
infrastrukturkostnader för transporter pA järnväg, väg och inre vattenvägar
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande2, och
med beaktande av följande:
För att göra det möjligt att i enlighet med den gemensamma
transportpolitiken inrätta ett avgiftssystem för infrastruk-
turanvändningen, är det nödvändigt att känna till vilka kost-
nader som uppkommer för infrastrukturen.
Ett permanent redovisningssystem utgör det lämpligaste
hjälpmedlet att få kännedom om vilka infrastrukturkostnader
som uppkommer.
I detta syfte har rådet genom förordning (EEG) nr 11O8/7Ö5
inrättat ett permanent redovisningssystem för sådana kost-
nader.
Hänsyn skall tas till vunnen erfarenhet och till den gemensam-
ma transportpolitikens utveckling. Därför skall ändring göras
i de redovisningsblanketter, den förteckning över olika slag av
infrastruktur och den förteckning över uppgifter om använd-
ning av infrastrukturen som föreskrivs i förordning (EEG) nr
1108/70.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EEG) nr 1108/70 ändras på följande sätt:
1. Artikel 3 skall ersättas med följande:
1 EGT nr C 296, 11.12.1978, s. 57.
2 EGT nr C 128, 21.5.1979, s. 35.
3 EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4.
“Artikel 3
Redovisning av infrastrukturkostnader skall göras för
vart och ett av de järnvägsnät som anges i bilaga 2 A.l
och för de övriga järnvägsnät sammantagna som anges
i bilaga 2 A.2, liksom för samtliga vägar och inre
vattenvägar som är tillgängliga för allmän trafik, med
följande undantag:
a) Vägar som är förbjudna för motortrafik, dvs. för
fordon med en cylindervolym av minst 50 cm3.
b) Vägar som uteslutande används för jord- eller
skogsbruks fordon eller som endast används som
tillfartsvägar till arbetsplatser för jord- eller skogs-
bruk.
c) Inre vattenvägar där trafiken är begränsad till
fartyg på mindre än 250 dödviktston.
d) Inre vattenvägar för havsgående sjöfart, enligt
förteckning i förordning (EEG) nr 281/71*.
* EGT nr L 33, 10.2.1971,8. 11."
2. Artikel 5.2 a skall ersättas med följande:
"2. En särskild redovisning skall framläggas
a) med avseende på järnvägar
i) för vart och ett av de nät som anges i bilaga 2
A.l,
ii) för alla övriga nät sammantagna som anges i
bilaga 2 (A.2). Uppgifter om dessa nät skall
dock endast skickas in en gång vart femte år,
med början med rapporter för år 1980."
SLUTLIG
3. Den andra strecksatsen i artikel 6 första stycket skall
ersättas med följande:
Kapitalåterbetalningar och, separat, ränta på tidiga-
re avtalade lån."
4. Artikel 7 skall ersättas med följande:
"Artikel 7
Samtidigt med den i artikel 5 nämnda redovisningen och
för samma period skall medlemsstaterna lämna kom-
missionen uppgifter om användningen av infrastrukturen
i enlighet med tabellerna A, B 1.1 och C i bilaga 3.
De i tabell B 1.2 och B 2 i nämnda bilaga angivna
uppgifterna skall dock lämnas endast en gång vart femte
år. I fråga om tabell B 1.2 skall uppgifter lämnas första
gången för år 1980 och i fråga om tabell B 2 skall
uppgifterna inte lämnas förrän arbetet med systemet for
avgifter for infrastrukturanvändning gör dem nödvändi-
ga-"
5. Bilagorna 1, 2 och 3 ändras i enlighet med bilagan till
denna förordning.
Artikel 2
Medlemsstaterna skall efter samråd med kommissionen i god
tid anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga
for tillämpningen av denna förordning.
När en medlemsstat begär det eller kommissionen finner det
lämpligt, skall kommissionen samråda med berörda med-
lemsstater om de föreslagna bestämmelserna i de författningar
som avses i föregående stycke.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 25 juni 1979.
På rådets vägnar
J. LE THEULE
Ordförande
BILAGA
1. I B 2 i bilaga 1 till forordning (EEG) nr 1108/70 utgår underindelningarna 20 och 21.
2. Bilaga 2 till forordning (EEG) nr 1108/70 ändras på följande sätt:
"BILAGA 2
FÖRTECKNING ÖVER DE JÄRNVÄGSNÄT SAMT TYPER AV VÄGAR OCH INRE
VATTENVÄGAR SOM AVSES I ARTIKLARNA 3 OCH 5J
A.1 JÄRNVÄG — Huvudnät
Belgien
— Société nationale des chemins de fer beiges (SNCB)/Nationale Maatschappij der
Belgische Spoorwegen
Danmark
— Danske Statsbaner
Förbundsrepubliken Tyskland
— Deutsche Bundesbahn
Frankrike
— Société nationale des chemins de fer frangais (SNCF)
Irland
— Coras Iompair Eireann (CIE)
Italien
— Azienda autonoma delle ferrovie dello Stato (FS)
Luxemburg
— Société nationale des chemins de fer luxembourgeois (CFL)
Nederländerna
— N.V. Nederlandse Spoorwegen
Storbritannien
— British Railways Board (BRB)
— Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR)
A.2 JÄRNVÄG — Nät öppna för allmän trafik och anslutna till huvudnätet (med undantag för
stadsnät)
Förbundsrepubliken Tyskland
Albtal-Verkehrs-Gesellschaft mbH
Alstemordbahn GmbH
Eisenbahn-Gesellschaft Altona-Kaltenkirchen-Neumunster
Augsburger Lokalbahn GmbH
Bayerische Landeshafenverwaltung
Bentheimer Eisenbahn AG
Birkenfelder Eisenbahn GmbH
Delmenhorst-Harpstedtder Eisenbahn GmbH
DB, Bundesbahnendirektion Frankfurt, Ne-Geschäftsfuhrung
Deutsche Eisenbahn-GmbH
Dortmunder Eisenbahn
Elmshom-Barmsted-Oldesloer Eisenbahn AG
Verkehrsbetriebe Extertal — Extertalbahn GmbH
Filderbahn der Stuttgarter StraBenbahnen AG
Ha fen- und Verkehrsbetriebe der Stadt Kiel
Häfen der Stadt Köln
Hafen- und Bahnbetriebe der Stadt Krefeld
Hersfelder Kreisbahn
Hohenzollerische Landesbahn AG
Verkehrsbetriebe Grafstadt Hoya GmbH
Hummlinger Kreisbahn
Ilmebahn-Gesellschaft AG
Köln-Bonner Eisenbahnen AG
Kölner Verkehrsbetriebe AG (Köln-Frechen-Benzelrater Eisenbahn)
Eisenbahn Köln-Muhlheim-Leverkusen der Fart>en fabriken Bayer AG
Krefelder Eisenbahn-Gesellschaft AG
Kreiswerke Gelnhausen GmbH — Verkehrsbetriebe
Meppen-Haselunner Eisenbahn
Merzig-Buschfelder Eisenbahn GmbH
Mindener Kreisbahnen
Bahnen der Stadt Monheim GmbH
Neukölln-Mittenwalder Eisenbahn-Gesellschaft
Neusser Eisenbahn
Niederrheinische Verkehrsbetriebe Aktiengesellschaft NLAG
Nordfriesische Verkehrsbetriebe AG
Kreisbahn Osterode am Harz — Kreiensen
Osthannoversche Eisenbahnen AG
Osthavelländische Eisenbahn
Verkehrsbetriebe Peine-Salzgitter GmbH
Regentalbahn AG
Rhein-S ieg-V erkehrs gesellscha ft
Verkehrsbetriebe des Krciscs Schleswig-Flensburg
Siegener Kreisbahn GmbH
Sudwestdeutsche Eisenbahnen AG
Tegemsee-Bahn AG
Trossinger Eisenbahn
Uetersener Eisenbahn-AG
Verden-Walsroder Eisenbahn GmbH
Vorwohle-Emmertahler Verkehrsbetriebe GmbH
Bahngesellschaft Waldhof — Nebenbahn Waldhof/Sandhofen
Wanne-Bochum-Hemer Eisenbahn
Wanne-Bockum-Höveler Eisenbahn
Westfalische Verkehrsgesellschaft mbH
Westerwaldbahn
Wuppertaler Stadtwerke AG
Wurttembergische Eisenbahn-GmbH
Wurttembergische Nebenbahnen GmbH
Industriebahn der Stadt Zulpich
Hafenbahn Aschaffenburg
Brohltal-Eisenbahn GmbH
Kleinbahnverwaltung Gemeindc Edewecht
Hohenlimburger Kleinbahn
Oberrheinische Eisenbahn Gesellschaft AG
Wittlager Kreisbahn GmbH
Italien
Torino — Ceres
Ferrovie Nord Milano
Trento — Malé
SocietA Veneta Auto ferrovie
SocietA Veneta per imprese e costruzioni pubbliche
Ferrovia Suzarra — Ferrara
Gestione Govemativa Ferrovie Padane
Azienda Tras porti Consorziali di Modena
Azienda Tras porti Consorziali — Bologna
Acotral
Ferrovie Adriatico Appennino
Gestione Govemativa Ferrovia Cancello — Benevento
Ferrotranviaria (SpA)
Ferrovie del Sud-Est
Ferrovie del Gargano
Gestione Govemativa Ferrovia Circumetnea
22
Azienda Consorziale Trasporti — Reggio Emilia
La Ferroviaria italiana
Societå Mediterranea strade ferrate umbro-aretine
Societå nazionale di ferrovie e tranvie"
3. Bilaga 3 till forordning (EEG) nr 1108/70 ändras på följande sätt:
3.1 Tabell B 1 i bilaga 3 byts ut mot tabellerna B 1.1 och B 1.2 här nedan:
"TABELL B - TRANSPORTER PÄ VÄG
1.1 Fordon/kilometer som årligen körs på vägar utanför tätorter
Medlemsstat:
Typ av väg:
(miljoner måttenheter)
|
Typ av fordon |
Fordon/ | |
|
1. |
Passagerarfordon med mindre än 10 sittplatser | |
|
2. |
Varubil med högsta tillåtna totalvikt under 3 ton | |
|
3. |
Lastbil | |
|
4. |
Lastbil med släpvagn | |
|
5. |
Dragfordon med påhängsvagn | |
|
6. |
Bussar | |
|
7. |
Övriga | |
1.2 Fordon/kilometer som årligen körs på vägar utanför tätorter
Medlemsstat:
Typ av väg:
(miljoner måttenheter)
|
Typ av fordon |
Fordon/ | |
|
3.1 |
Tvåaxlad lastbil | |
|
3.2 |
Treaxlad lastbil | |
|
3.3 |
Fyraxlad lastbil | |
|
4.1 |
Tvåaxlad lastbil med tvåaxlad släpvagn | |
|
4.2 |
Tvåaxlad lastbil med treaxlad släpvagn | |
|
4.3 |
Treaxlad lastbil med tvåaxlad släpvagn | |
|
4.4 |
Treaxlad lastbil med treaxlad släpvagn | |
|
4.5 |
Övriga typer av lastbilar med släpvagn1 | |
|
5.1 |
Tvåaxlade dragfordon med enaxlad påhängsvagn | |
|
5.2 |
Tvåaxlade dragfordon med tvåaxlad påhängsvagn | |
|
5.3 |
Treaxlade dragfordon med tvåaxlad släpvagn | |
|
5.4 |
Treaxlade dragfordon med tvåaxlad påhängsvagn | |
|
5.5 |
Övriga typer av dragfordon med påhängsvagn1 | |
|
6.1 |
Tvåaxlade bussar | |
|
6.2 |
Treaxlade bussar" | |
Skall vid behov delas upp i underordnade kategorier enligt axlamas antal
och placering.
3.2 Posterna (e) och (f) på tabell C i Bilaga 3 skall ersättas med följande:
|
"(e) Bogscrbåtar med effekter - < 184 W - 184 - 293 W - 294 - 734 W Ä 735 W | |||
|
Summa (e) | |||
|
(f) Påskjutande bogserbåtar — < 184 W — 184 - 293 W — 294 — 734 W ä 735 W | |||
|
Summa (f)" |
in. TRANSPORT
3. Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970
(EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4), ändrad genom
— 1972 års anslutningsakt (EGT nr L 73. 27.3.1972,
s. 14),
— 1979 års anslutningsakt (EGT nr L 291, 19.11.1979,
s. 17),
— rådets förordning (EEG) nr 1384/79 av den 25 juni
1979 (EGT nr L 167, 5.7.1979, s. 1),
— rådets förordning (EEG) nr 3021/81 av den 19
oktober 1981 (EGT nr L 302, 23.10.1981, s. 8).
Följande skall läggas till i bilaga 2:
a) Under A.l "JÄRNVÄGAR - Huvudnät":
— efter punkterna som behandlar Grekland:
"Spanien
— Red Nacional de los Ferrocarriles Espanoles
(RENFE)"
— efter punkterna som behandlar Nederländerna:
"Portugal
— Cammhos-de-Ferro Portugueses, EP (CP)"
b) Under B "VÄGAR":
— efter punkterna som behandlar Grekland:
"Spanien
1. Autopistas
2. Autovfas
3. Carreteras estatales
4. Carreteras provinciaies
5. Carreteras mumcipales
efter punkterna som behandlar Nederländerna:
"Portugal
1. Auto-estradas
2. Estrades nacionais e regionais
3. Vias municipais
4. Vias tlorestais”.
Prop. 1992/93:107
Bilaga 5
26
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3021/81
ar den 19 oktober 1981
Prop. 1992/93:107
Bilaga 6
om ändring i förordning (EEG) nr 1108/70 om införande ar ett redovisningssystem för
infrastrukturkostnader för transporter pä järnväg, väg och inre vattenvägar, till följd av
Greklands anslutning
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,
med beaktande av kommissionens forslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande1, och
med beaktande av följande:
Rådet har samrått med Ekonomiska och sociala kommittén om
kommissionens förslag med stöd av artikel 198 första stycket
i fördraget. Kommittén har inte kunnat inkomma med sitt
yttrande inom den av rådet utsatta tiden. Artikel 198 andra
stycket i fördraget tillåter rådet att vidta fortsatta åtgärder
även utan sådant yttrande. Rådet anser att denna möjlighet
måste utnyttjas med tanke på vikten av att erforderliga
ändringar snabbt antas.
Förordning (EEG) nr 1108/702, i dess lydelse enligt för-
ordning nr 1384/793 skall ändras på så sätt att Greklands järn-
vägsnät tas in i bilagan till sistnämnda förordning.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande tillägg skall göras till förteckningen i bilaga 2 till
förordning (EEG) nr 1108/70 under punkt "A. 1 .JÄRNVÄG —
Huvudnät" efter rubriken "Förbundsrepubliken Tyskland":
"Grekland
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter dess offentliggör-
ande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 1 januari 1981.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Luxemburg den 19 oktober 1981.
Pä rådets vägnar
P. WALKER
Ordförande
1 EGT nr C 144, 15.6.1981, s. 36.
2 EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4.
5 EEG nr L 167, 5.7.1979, s. 1.
SLUTLIG
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3572/90
av den 4 december 1990
Prop. 1992/93:107
Bilaga 7
om ändring, till följd av Tysklands enande, av vissa direktiv, beslut och förordningar i
fråga om transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag1,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande2,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande3, och
med beaktande av följande:
Gemenskapen har antagit ett antal föreskrifter om transporter
på väg, järnväg och inre vattenvägar.
Från och med dagen for det tyska enandet skall gemenskaps-
rätten tillämpas fullt ut på den förutvarande Tyska Demok-
ratiska Republikens territorium.
Vissa delar av gemenskaps föreskrifterna om transporter på
väg, järnväg och inre vattenvägar måste ändras med hänsyn
till den särskilda situation som råder på detta territorium.
En särskild tidsgräns behöver fastställas for dessa föreskrifters
ikraftträdande på den förutvarande Tyska Demokratiska
Republikens territorium i enlighet med gemenskapens rättsak-
ter.
De i samband därmed föreskrivna undantagen skall vara
tidsbegränsade och utformade på sådant sätt att den gemen-
samma marknadens normala funktion störs så litet som
möjligt.
Kunskaperna om situationen for transporterna på väg, järnväg
och inre vattenvägar och reglerna för sådana transporter på
den förutvarande Tyska Demokratiska Republikens territorium
är otillräckliga för att man skall kunna avgöra vilket slags
anpassning eller hur omfattande avvikelser som slutgiltigt bör
göras; for att hänsyn skall kunna tas till ändrade förhållanden
måste ett förenklat förfarande föreskrivas i enlighet med tredje
strecksatsen i artikel 145 i fördraget.
1 EGT nr L 263, 26.9.1990 s. 34, enligt ändringar den 25
oktober och 28 november 1990.
2 Yttrande avgivet den 21 november 1990 (ännu ej offent-
liggjort i de Europeiska gemenskapernas officiella tidning).
3 Yttrande avgivet den 20 november 1990 (ännu ej offent-
liggjort i de Europeiska gemenskapernas officiella tidning).
Föreskrifterna i direktiv 74/561/EEG4 och 74/562/EEG3, i
båda fallen senast ändrade genom direktiv 89/438/EEC?, bör
tillämpas på sådant sätt att man både respekterar de fastställda
rättigheter som tillkommer de tranportforetag som redan är
verksamma på den förutvarande Tyska Demokratiska Republi-
kens territorium och ger nyetablerade transportföretag tid att
sätta sig i stånd att uppfylla fordringarna i fråga om ekono-
misk ställning och yrkeskompetens.
Från och med dagen för det tyska enandet har vägfordon
registrerade på den förutvarande Tyska Demokratiska Republi-
kens territorium samma rättsliga status som vägfordon
registrerade i de övriga medlemsstaterna; i förordning (EEG)
nr 3821/857 finns vissa föreskrifter om de i vägfordon
installerade färdskrivama; sådan utrustning installeras i nya
fordon vid tillverkningen och utgör sålunda inga problem,
medan en skälig övergångsperiod måste föreskrivas för att
sådan utrustning skall kunna monteras i fordon som är
registrerade på den förutvarande Tyska Demokratiska Republi-
kens territorium före enandet, varvid extrakostnaderna och de
godkända verkstädernas tekniska kapacitet skall beaktas.
Namnet "Deutsche Reichsbahn (DR)" skall införas i samtliga
gemenskapens rättsakter där järnvägsföretagens namn uttryck-
ligen nämns; ett datum skall anges for ifrågavarande
föreskrifters ikraftträdande.
Gemenskaps föreskrifter om strukturella åtgärder för att
förbättra transporterna på inre vattenvägar måste ändras med
hänsyn till den speciella situation som de inre vatten-
väg stråns port företa gen på den forutvarandeTyska Demokratis-
ka Republikens territorium befinner sig i.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Följande punkt skall läggas till artikel 5 i direktiv
74/561/EEG:
"5. Vad gäller den förutvarande Tyska Demokratiska
Republikens territorium skall de tidpunkter som anges i punkt
1 och 2 ersättas med följande:
4 EGT nr L 308, 19.11.1974, s. 18.
1 EGT nr L 308, 19.11.1974, s. 23.
4 EGT nr L 212, 22.7.1989, s. 101.
7 EGT nr L 370, 31.12.1985, s. 8.
SLUTLIG
— I punkt 1 skall "den 1 januari 1978" ersättas med "den
3 oktober 1989".
— I punkt 2 skall "den 31 december 1974", "den 1 januari
1978" och "den 1 januari 1980" ersattas med "den 2
oktober 1989", "den 1 januari 1992" respektive "den 1
juli 1992."
Artikel 2
Följande punkt skall läggas till artikel 4 i direktiv
74/562/EEG:
"5. Vad gäller den förutvarande Tyska Demokratiska
Republikens territorium skall de tidpunkter som anges
i punkt 1 och 2 ersättas med följande:
— I punkt 1 skall "den 1 januari 1978" ersättas med
"den 3 oktober 1989".
— I punkt 2 skall "den 31 december 1974", "den 1
januari 1978" och "den 1 januari 1980" ersättas
med "den 2 oktober 1989", "den 1 januari 1992"
respektive "den 1 juli 1992"."
Artikel 3
Följande artikel skall inforas i förordning (EEG) nr 3821/85:
"Artikel 20a
Denna forordning skall forst från och med den 1 januari
1991 tillämpas på fordon registrerade på den förut-
varande Tyska Demokratiska Republikens territorium.
Denna förordning skall först från och med den 1 januari
1993 tillämpas på sådana fordon när de enbart används
vid inrikes transporter på den förutvarande Tyska
Demokratiska Republikens territorium. Förordningen
skall dock tillämpas från ikraftträdandet på fordon som
används för transport av farligt gods."
Artikel 4
Följande stycke skall läggas till i slutet av artikel 8.1 i rådets
direktiv 80/1263/EEG av den 4 december 1980 om införande
av ett EG-körkort1:
"Föreskrifterna i denna punkt tillämpas även på körkort
utfärdade i den förutvarande Tyska Demokratiska
Republiken."
EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 1.
Artikel 5
Listan över järnvägsföretag i
— artikel 19.1 i rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av
den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga
om allmän trafikplikt på järnväg, väg och inre vattenvä-
gar2,
— artikel 3.1 i rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den
26 juni 1969 om införande av enhetliga regler for
järnvägsföretagens redovisning5,
— bilaga 2 punkt A. 1 "Järnvägar — huvudlinjer" till rådets
förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 om
införande av ett redovisningssystem for infrastruk-
turkostnader for transporter på järnväg, väg och inre
vattenvägar4,
— artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2830/77 av den
12 december 1977 om åtgärder som krävs for att göra
järnvägsföretagens redovisningssystem och årsbokslut
jämförbara3,
— artikel 2 i rådets förordning (EEG) nr 2183/78 av den
19 september 1978 om enhetliga principer för
järnvägsföretagens kostnadskalkyler4,
— artikel 1.1 i rådets beslut 75/327/EEG av den 20 maj
1975 om förbättring av järnvägsföretagens situation och
om harmonisering av reglerna for de ekonomiska
relationerna mellan dessa foretag och staterna7,
— artikel 1.1 i rådets beslut 82/529/EEG av den 19 juli
1982 om prisbildningen för internationell godsbefordran
på järnväg*,
— artikel 1.1 i rådets beslut 83/418/EEG av den 25 juli
1983 om järnvägarnas kommersiella självständighet vid
driften av sin internationella person- och resgods-
befordran9,
skall ersättas med följande lista:
"— Société Nationale des Chemins de Fer Beiges
(SNCB)/Nationale Maatschappij der Belgische Spoor-
wegen (NMBS),
2 EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 1.
5 EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 8.
4 EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4.
3 EGT nr L 334, 24.12.1977, s. 13.
6 EGT nr L 258, 21.9.1978, s. 1.
7 EGT nr L 152, 12.6.1975, s. 3.
* EGT nr L 234, 9.8.1982, s. 5.
9 EGT nr L 237, 26.8.1983, s. 32.
29
— Danske Statsbanor (DSB),
— Deutsche Bundesbahn (DB),
— Deutsche Reichsbahn (DR),
— Organismds Sidhirodrömån EllÄdhos (OSE),
— Red Nacional de los Ferrocarriles Espanoles (RENFE),
— Société Nationale des Chemins de Fer Fran$ais (SNCF),
— Iamröd Éireann,
— Ente Ferrovie dello Stato (FS),
— Société Nationale des Chemins de Fer Luxembourgeois
(CFL),
— N aamlo se V ennootschap Nederlandse Spoorwegen (NS),
— Caminhos-de-Ferro Portugueses, EP (CP),
— British Ra il (BR)
— Northern Ireland Railways (NIR)."
Artikel 6
Rådets forordning (EEG) nr 1101/89 av den 27 april 1989 om
strukturella forbättringar inom inlands sjö farten1 ändras på
följande sätt:
1. Följande stycke skall läggas till artikel 6.4:
"För sådana tyska fartyg som var registrerade på den
förutvarande Tyska Demokratiska Republikens ter-
ritorium den dag då Tyskland enades skall bidraget vara
obligatoriskt från och med den 1 januari 1991."
2. Följande punkt 8 skall läggas till artikel 6:
"8. Om den tyska regeringen inom sex månader från
det tyska enandet föreslår skrotning av de fartyg som
fore enandet var registrerade på den förutvarande Tyska
Demokratiska Republikens territorium, skall den
underrätta kommissionen om detta förslag. Kommis-
sionen fastställer regler for skrotningsåtgärdema i
enlighet med punkt 7 och på grundval av samma
principer som de som angivits i kommissionens
förordning (EEG) nr 1102/89*.
♦ EGT nr L 116, 28.4.1989, s. 30."
3. Följande stycke skall läggas till artikel 8.3 a:
"De villkor som föreskrivs i punkt 1 och 2 skall inte
heller gälla för fartyg som fore den 1 september 1990
EGT nr L 116, 28.4.1989, s. 25.
var under byggnad i den förutvarande Tyska Demokra-
tiska Republiken, om tidpunkten for deras leverans och
tagande i bruk infaller senast den 31 januari 1991."
4. Följande stycke skall läggas till artikel 8.3 b:
"De villkor som föreskrivs i punkt 1 och 2 skall tilläm-
pas på fartyg som har blivit en del av den tyska han-
delsflottan efter det tyska enandet men som den 1
september 1990 inte var registrerade i den förutvarande
Tyska Demokratiska Republiken."
5. Följande punkt 5 skall läggas till artikel 10:
"5. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är
nödvändiga för att följa föreskrifterna i artikel 6.4
fjärde stycket och i artikel 8.3 a andra stycket och 8.3 b
andra stycket före den 1 januari 1991 och underrätta
kommissionen om detta."
Artikel 7
1. Förordning (EEG) nr 2183/78 och (EEG) nr 2830/77
skall tillämpas på den förutvarande Tyska Demokratiska
Republikens territorium först från och med den 1 januari
1992.
2. Förordning (EEG) nr 1192/69 skall tillämpas på den
förutvarande Tyska Demokratiska Republikens territorium
först från och med den 1 januari 1993.
Artikel 8
Beslut 75/327/EEG, 82/529/EEG och 83/418/EEG skall
tillämpas på den förutvarande Tyska Demokratiska Republi-
kens territorium först från och med den 1 januari 1993.
Artikel 9
1. Anpassningsåtgärder for att fylla uppenbara luckor i
detta direktiv samt åtgärder for teknisk anpassning av direk-
tivet får beslutas enligt det förfarande som anges i artikel 10.
2. Anpassningsåtgärder skall utformas så att gemenskapens
regelverk på det område som omfattas av detta direktiv får en
konsekvent tillämpning på den förutvarande Tyska Demok-
ratiska Republikens territorium, varvid skälig hänsyn skall tas
till de speciella omständigheter som råder där och de särskilda
svårigheterna vid reglernas tillämpning.
Åtgärderna skall stå i samklang med gemenskaps reglernas
principer och knyta nära an till något undantag i detta direktiv.
3. De åtgärder som avses i punkt 1 får beslutas till och
med den 31 december 1992. Deras tillämpning skall vara
begränsad till den perioden.
Artikel 10
Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett
förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget
inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur
brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med
den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall
tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av
kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt den
artikeln. Ordföranden får inte rösta.
Kommissionen skall själv anta förslaget om det har tillstyrkts
av kommittén.
Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller om inget
yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet
vilka åtgärder som skall vidtas.
Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från
det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att
de föreslagna åtgärderna skall vidtas.
Artikel 11
Denna förordning träder i kraft den dag då den offentliggörs
i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 4 december 1990.
Pä rådets vägnar
G. DE MICHELIS
Ordförande
23.12.70
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING
Nr L 278/1
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 2598/70
av den 18 december 1970
om vilka uppgifter som skall tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna för
redovisning i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR
ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1108/70* av den
4 juni 1970 om införande av ett redovisningssystem for
infrastrukturkostnader för transporter på järnväg, väg och inre
vattenvägar, särskilt artikel 9.1 i denna,
med beaktande av synpunkter från kommittén med regerings-
experter, och
med beaktande av följande:
Kommissionen ansvarar för samordningen av allt arbete som
föranleds av denna förordning. Kommissionen ansvarar
särskilt for beslut om vilka uppgifter som skall tas upp under
de olika rubrikerna på redovisningsblankettema i bilaga 1 till
förordningen. Införandet av ett standardiserat och permanent
system för att redovisa kostnaderna för infrastrukturen skall
böija gälla den 1 januari 1971. Nödvändiga föreskrifter skall
antas i god tid så att det säkerställs att redovisningsblanketter-
na från böljan används på ett enhetligt sätt i de olika med-
lemsstaterna och för de olika transportslagen.
Till de åtgärder som skall vidtas hör både en definition av
begreppet "infrastruktur" genom att man for vaije trans-
ports lag preciserar vilka anläggningar och byggnader och
vilken utrustning som omfattas av detta begrepp, och en
specifikation av de kostnader som skall föras in under de olika
rubrikerna på redovisningsblankettema.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Vilka uppgifter som skall föras in under de olika rubrikerna
på redovisningsblankettema i bilaga 1 till forordning (EEG) nr
1108/70 av den 4 juni 1970 skall bestämmas i enlighet med
bilagorna 1 och 2 till denna forordning, av vilka bilagorna
utgör en del.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 18 december 1970.
Pä kommissionens vägnar
Franco M. MALFA1T1
Ordförande
EGT nr L 130, 15.7.1970, s. 4.
SLUTLIG
BILAGA 1
Definition och omfattning av begreppet "transportinfrastruktur"
I artikel 1 i forordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 avses med "transportinfrastruktur"
alla vägar och fasta anläggningar för de tre transportsätten som är nödvändiga för trafiken och
trafiksäkerheten.
A. JÄRNVÄGAR
Jämvägsinfrastrukturen består av följande anläggningar, förutsatt att de ingår i en spåranläggning,
inklusive sidospår, med undantag for spår inom underhålls- och reparationsverkstäder, förråd eller
lokstallar samt privata anslutningslinjer eller sidospår:
Mark.
Bana och banunderbyggnad, i synnerhet banvallar, skärningar, dräneringskanaler och diken,
murade diken, kulvertar, reveterade väggar, planteringar för skydd av jordvallssluttningar
osv; plattformar för passagerare eller gods; parallellvägar och gångbanor; avgränsningsmurar,
häckar, inhägnader; brandgator; växeluppvärmingsapparatur; korsningar osv; snöskärmar.
Byggnadstekniska konstruktioner: broar, kulvertar och andra vägbroar, tunnlar, täckta
utschaktningar och andra vägportar; stödmurar och anordningar för skydd mot laviner, stenras
osv.
Plankorsningar, inklusive säkerhetsanordningar for vägtrafiken.
Banöverbyggnader, isynnerhet: räler, gaturäler och moträler; sliprar och längsgående sliprar,
smärre anordningar för spåröverbyggnaden; ballast, inklusive stenflis och sand; växlar,
korsningar osv; vändskivor och traverser (förutom dem som är avsedda endast för lok).
Tillfarter för passagerare och gods, inklusive tillfartsvägar.
Säkerhets-, signal- och telekommunikationsinstallationer på linjen, i stationer och på
rangerbangårdar, däribland anläggningar för produktion, transformering och och distribution
av elström för signal- och telesystem; byggnader för sådana installationer eller anläggningar;
rangerbromsar.
Belysningsinstallationer för trafik- och säkerhetsändamål.
Anläggningar för transformering och överföring av elkraft för tågdrift; omformarestationer,
elkablar mellan kopplingscentraler och kontaktledningar med kontaktledningsstolpar och
kontaktledningsbryggor, strömskena med konsoler.
Tjänstebyggnader för banförvaltning, däribland utrymmen för biljettförsäljning.
B. VÄGAR
Väginfrastrukturen består av följande:
Mark.
Arbetsmoment före läggning: skärning, bankar, dräneringsarbeten osv; stöd och återfyllning.
Beläggning med tillhörande arbeten: beläggningslager, vägrenar, mittskilje remsa, rännstenar
och andra dräneringsanordningar och hårdgjorda vägrenar och andra ytor för nödparkering,
rastplatser och parkeringsplatser intill vägen (inklusive tillfartsvägar, parkeringsytor och
vägmärken), parkeringsplatser på allmän mark inom bebyggda områden, planteringar och
markarbete vid sidan av vägen, säkerhetsanordningar osv.
Byggnadstekniska konstruktioner: broar, trummor, överfarter, tunnlar, anordningar för skydd
mot laviner och stenras, snöstängsel osv.
Plankorsningar.
Vägmärken, trafiksignaler och telekommunikationsanläggningar.
3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 107
Vägtullar, parkeringsmätare.
Tjänstebyggnader for vägforvaltningen.
C. INRE VATTENVÄGAR
Infrastrukturen för inre vattenvägar består av följande delar:
Mark.
Farled (omkringliggande bankar, kanalbassäng och kanalsidor, slusströsklar, vågbrytare,
banketter, bogserleder och redder), strandskoning, kanalakvedukter, hävertar och kulvertar,
kanaltunnlar, arbetsbassänger uteslutande använda för skydd av fartyg.
Anläggningar for avstängning av och säkerhet vid vattenvägar, spillavlopp för avtappning av
uppdämt vatten, vattenbassänger och vattenmagasin för magasinering av vatten för påfyllning
och reglering av vattennivån, vattenreglerings utrustning, flödesmätare, nivåskrivare och
vamingsanordningar.
Fördämningar eller dammar (anläggningar uppförda tvärs över en flodbädd för att upprätthålla
tillräckligt vattendjup for navigering och för att minska flödeshastigheten genom skapande av
uppdämning och sträckor med fritt strömmande vatten); tillhörande installationer (fisktrappor,
reservkanaler).
Slussar, hissar och lutande plan, däribland väntbassänger och vattenreservoarer.
Förtöjningsutrustning och ledverk (fortöjningsbojar, dykdalber, po llare, relingar och fendrar).
Rörliga broar.
Farledsutmärkning, signalutrustning, säkerhetsanordningar, telekommunikationsanläggningar
och belysning.
Tra fiklednings installationer.
Installationer för avgiftsupptagning.
Tjänstebyggnader för vattenvägarnas förvaltning.
BILAGA 2
Precisering av vilka kostnader som skall tas upp under de olika rubrikerna på redovis-
nings blanketterna i bilaga 1 till förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970
A. ALLMÄNT
1. Enligt föreskrifterna i artikel 2.2 i ovannämnda förordning skall de kostnader som tas upp i
redovisningen utgöras av de direkta kostnader för personal, tjänster och materiel som sammanhän-
ger med konstruktion, underhåll, drift och administration av infrastrukturen. Dessa föreskrifter
utesluter därför att man i denna redovisning tar upp årliga avsättningar till återanskaffnings-,
försäkrings- eller reservfonder för att möta framtida kostnader.
2. För en viss infrastruktur utgörs den kostnad som skall tas upp under de olika rubrikerna på
redovisningsblankettema av den totala kostnad som uppkommit för infrastrukturen, oavsett hur
kostnaden finansieras.
Om emellertid kostnaden för en och samma anläggning direkt eller indirekt bestrids av två eller
flera förvaltare av infrastrukturen skall i redovisningen for vaije förvaltare tas upp den
34
nettokostnad som denne svarar for. Om förvaltarna av vissa infrastrukturer erhåller ersättning av
offentliga myndigheter skall belopp som motsvarar denna ersättning dras av från dessa förvaltares
kostnader.
3. Värdet av demonterade installationer eller utrustningar skall, vare sig de säljs eller
återanvänds, kvittas mot den kostnad som tagits upp under motsvarande rubriker på redovisnings-
blankettema, om inte i fråga om järnvägar annat följer av särskilda stadganden i samband med
avtal som träffats mellan järnvägsföretag och offentliga myndigheter.
4. Kostnader för inköp, underhåll och drift av specialutrustning och specialverktyg, använda av
ifrågavarande, för infrastrukturen ansvarigt organ, och kostnader för detta organs transporter i
tjänsten skall tas upp under motsvarande rubriker på redovisningsblankettema eller, om sådana
inte finns, under rubriken "Allmänna kostnader".
5. Verkstads- och magasineringskostnader skall normalt inkluderas i de fakturerade priserna på
produkter och material som levererats till berört infrastrukturorgan. Där sådan direkt debitering
inte är möjlig, skall dessa kostnader tas upp under rubriken "Allmänna kostnader".
B. BESKRIVNING AV UPPGIFTER SOM SKALL TAS UPP UNDER DE OLIKA RUBRI-
KERNA
1. Rubriker som är gemensamma för alla tre transportmedlen
Kostnader för investeringar (rubrikerna Al, Bl, Cl)
Kostnader för investeringar omfattar de sammanlagda kostnaderna (för personal samt varor
och tjänster tillhandahållna av tredje man) som sammanhänger med uppförande, utbyggnad,
ombyggnad och återanskaffning av infrastrukturanläggningar, däribland extraordinära
kostnader och kostnader för forskning i samband med sådant arbete. Denna definition
utesluter dock inte att man i enlighet med föreskrifter i nationell lagstiftning tar upp vissa
smärre investeringskostnader under rubriken "Löpande kostnader".
Löpande kostnader (rubrikerna A2, B2, C2)
Löpande kostnader omfattar de sammanlagda kostnaderna (för personal samt varor och
tjänster tillhandahållna av tredje man) som sammanhänger med underhåll och drift av
infrastrukturanläggningar.
Allmänna kostnader (rubrikerna A3, B4, C4)
"Allmänna kostnader" omfattar alla kostnader för förvaltnings-, övervaknings- och
inspektionsenheter som särskilt svarar för iordningställande och drift av infrastrukturen,
liksom även den del av kostnader för direkt berörda allmänna administrativa avdelningar som
kan hänföras till infrastrukturen. Allmänna kostnader omfattar också alla övriga kostnader
som inte har tagits upp direkt under någon annan rubrik på redovisningsblankettema.
Bland kostnaderna ingår särskilt
lönekostnader och driftskostnader för centrala, regionala och lokala förvaltningsenheter
och tekniska enheter, kostnader sammanhängande med övervakning och övertagande av
arbeten,
ålderspensioner till fast anställd personal och övriga arbetsgivaravgifter (familjebidrag,
arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgifter, olycksfalls försäkringspremier, pensionsavgifter
för icke fast anställd personal osv.),
kostnader för tjänstebostäder till personal anställd vid ifrågavarande, för infrastrukturen
ansvarigt organ, minus eventuellt debiterad hyra,
kostnader for reparations- och underhållsenhetens arbetslokaler (i synnerhet baracker och
verktygs förråd), i den mån dessa inte har tagits upp direkt under andra rubriker på
redovisningsblankettema.
2. Rubriker som endast gäller vägtransporter
Kostnader för underhåll av körbanor (rubrik B 20)
Denna rubrik avser främst kostnader for arbeten som sammanhänger med vägarnas mekaniska
hållfasthet mot de belastningar som de är utsatta for. Däri ingår såväl kostnader för
reparationer av lösa beläggningar som kostnader för underhåll av sträckor med fast
beläggning.
Trafikpolis (rubrik B 3)
Kostnaderna för trafikpolisen omfattar polistjänsternas sammanlagda kostnader som hänför
sig till trafikövervakning och kontrolluppgifter, däribland kostnaderna för de byggnader,
fordon och utrustning som används speciellt för sådana tjänster.
3. Rubrik som endast gäller inre vattenvägar
Sjöpolis (rubrik C 3)
Kostnaderna for sjöpolisen omfattar de sammanlagda kostnaderna for sjöpolisen, däribland
kostnaderna för de byggnader, varv och båtar som används speciellt för sådana tjänster.
Prop. 1992/93:107
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 2116/78 Bilaga 9
av den 7 september 1978
om ändring i förordning (EEG) nr 2598/70 om vilka uppgifter som skall tas upp under de
olika rubrikerna i blanketterna för redovisning i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr
1108/70 av den 4 juni 1970
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR
ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1108/70 om
införande av ett redovisningssystem for infrastrukturkostnader
for transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar1, särskilt
artikel 9.1 i denna,
med beaktande av kommissionens förordning (EEG) nr
2598/70 av den 18 december 1970 om vilka uppgifter som
skall tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna for
redovisning i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 1108/70
av den 4 juni 19702
med beaktande av de synpunkter som lämnats av ledamöterna
i kommittén med regeringsexperter, och
med beaktande av följande:
Kostnadsslagen for järnvägs infrastrukturen bör specificeras, så
att såväl dessa kostnader i sin helhet som den del som bärs av
järnvägsföretagen kan fastställas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Bilaga 2 till förordning (EEG) nr 2598/70 ändras i enlighet
med bilagan till denna förordning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 september 1978.
På kammissionens vägnar
Richard BURKE
Ledamot av kommissionen
1 EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4.
1 EGT nr L 278, 23.12.1970, s. 1.
SLUTLIG
BILAGA
Bilaga 2 till förordning (EEG) nr 2598/70
A. ALLMÄNT
Följande tillägg görs till punkt 2 andra stycket:
"I fråga om järnvägar skall avdragna belopp redovisas separat. Sådana belopp kan särskilt
avse ersättning som mottagits för
— infrastrukturkostnader [forordningen (EEG) nr 1107/70*], artikel 3.1b,
— betalningar av ålderspension och andra pensioner [förordningen (EEG) nr 1192/69*
artikel 4.1 c, kategori III],
* EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 1.
2 EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 8."
10.2.71
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING
Nr L 33/11
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 281/71
av den 9 februari 1971
om faststillande av den förteckning över vattenvägar för havsgående sjöfart som avses i
artikel 3 e i rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR
ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,
med beaktande av rådets forordning (EEG) nr 1108/70* av
den 4 juni 1970 om införande av ett redovisningssystem for
infrastrukturkostnader for transporter på järnväg, väg och inre
vattenvägar, särskilt artiklarna 3 e och 9.2 i denna,
med beaktande av utlåtanden från medlemmarna i kommittén
med regeringsexperter, och
med beaktande av följande:
Ovannämnda förordning föreskriver att redovisning av kost-
nader for infrastrukturen inte krävs för vissa typer av in-
frastruktur. Detta gäller bland annat vissa vattenvägar for
havsgående sjöfart som kommissionen skall upprätta en för-
teckning över.
Vid upprättandet av denna förteckning måste hänsyn tas till
den andel av trafiken som avser icke havsgående sjöfart på
vattenvägar for havsgående sjöfart eller till den betydelse som
införandet av ett redovisningssystem för infrastrukturkost-
nader i fråga om sådana vattenvägar har för upprättandet av
ett avgiftssystem för användning av infrastrukturen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Enda artikel
Den förteckning över vattenvägar för havsgående sjöfart som
avses i artikel 3 e i rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av
den 4 juni 1970, skall finnas som bilaga till denna förordning,
varav bilagan utgör en del.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt till-
lämplig i alla medlemsstater.
Utfardad i Bryssel den 9 februari 1971.
På kommissionens vägnar
M. MALFATTI
Ordförande
1 EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4.
SLUTLIG
BILAGA
Förteckning över vattenvägar för havsgående sjöfart som avses i artikel 3 e i rådets
förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970.
Belgien
— Nedre Schelde
— Kustkanalen Gent-Temeuzen, nedströms från norra armen av den cirkulerande Gent-kanalen.
Förbundsrepubliken Tyskland
— Kiel-kanalen
— Nedre Ems
— Nedre Weser
— Nedre Elbe
Frankrike
— Seine, nedströms från Jeanne d’Arc-bron i Roucn
— Loire, nedströms från Nan tes (samman flödet med Erdre)
— Garonne, nedströms från Pierre-bron i Bordeaux, och Gironde
Åfo/zrldnderzw
— Nordsjökanalen
— Rotterdamse Waterweg och Nieuwe Maas
— Wcsterschclde
— Gent-Temeuzenkanalen.
IV. Transport
5. Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9
februari 1971
EGT nr L 33/11. 10.2.1971.
I bilagan skall följande införas under 'Gent-Temeuzen-
kanalen".
"Storbritannien och Nordirland
— Weaver Navigation (Northwich to the junction with
the Manchester Ship Canal),
— Gloucester and Sharpness Canal."
Prop. 1992/93:107
Bilaga 11
41
in transport
5. Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9
februari 1971 (EGT nr L 33, 10.2.1971, s. 11), ändrad
genom 1972 års anslutningsakt (EGT nr L 73, 27.3.1972,
s. 14).
Följande skall läggas till i bilagan:
"Portugal
— Douro, a jusante da ponte D 'Luis, da cidade do
Porto’
— Tejo. a jusante do Carregado
— Sado, a jusante do esteiro da Marateca
— Guadiana. a jusante do Pomarao".
Prop. 1992/93:107
Bilaga 12
42
Kommunikationsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Odell
Proposition om redovisning av vissa
infrastrukturkostnader med anledning av avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
m.m.
1 Järnvägsfrågor m.m. och EES-avtalet
I bilaga XIII till avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde
(EES-avtalet) omnämns ett flertal rättsakter som berör järnvägar. I de flesta
fall skall rättsakterna endast tillämpas på Statens järnvägar (SJ), och då krä-
ver ett införlivande av dessa rättsakter inte lagform. En av rättsakterna skall
dock tillämpas på såväl SJ som på några enskilda järnvägar här i landet. Det
gäller rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 om införande
av ett redovisningssystem för infrastrukturkostnader för transporter på järn-
väg, väg och inre vattenvägar.
Som framgår av förordningens rubrik gäller den inte bara järnväg utan den
skall tillämpas också beträffande vägar och inre vattenvägar. Med inre vat-
tenvägar avses för Sveriges del Trollhätte kanal och Göta älv, Vänern, Sö-
dertälje kanal och Mälaren.
Syftet med den nu aktuella EG-förordningen framgår av ingressen till
denna. Det är bl.a. att göra det möjligt att inom ramen för den gemensamma
transportpolitiken inrätta ett avgiftssystem för användningen av infrastruk-
turen.
Den nu nämnda EG-förordningen har ändrats ett antal gånger och har
därför kommit att bli tämligen svåröverskådlig. Enligt de rutiner som skall
följas vid införlivande av rättsakter med anledning av EES-avtalet måste
vaije ändringsförordning tas med som bilaga till lagen. I ett hänseende har
ett avsteg gjorts. Det gäller rådets beslut av den 1 januari 1973 om justering
av instrumenten gällande nya medlemsstaters anslutning till de europeiska
gemenskaperna (EGT nr L 002, 1.1.1973, s. 19) som enligt uppgift inte har
översatts. Genom detta beslut togs ”Norge” bort från anslutningsakten för
Danmark, Irland och Storbritannien eftersom man efter folkomröstning
återkallade sin medlemsansökan. Denna ändring har vid översättningsarbe-
tet arbetats in i den nämnda anslutningsakten.
Prop. 1992/93:107
43
Genom förordningen åläggs berörda järnvägsföretag att lämna tämligen Prop. 1992/93:107
omfattande uppgifter om sina investeringar m.m. i infrastrukturen. Detta
kan bli en betungande kostnad för företagen, och bör åläggas dem i lagform.
I anslutning till den nu berörda EG-förordningen har kommissionen utfär-
dat förordning (EEG) nr 2598/70 av den 18 december 1970 om vilka uppgif-
ter som skall tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna för redovisning
i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970. Den
har ändrats genom kommissionens förordning (EEG) nr 2116/78 av den 7
september 1978 om ändring i förordning (EEG) nr 2598/70 om vilka uppgif-
ter som skall tas upp under de olika rubrikerna i blanketterna för redovisning
i bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970. Det är
i dag svårt att överblicka huruvida förordningen (EEG) nr 2598/70 med änd-
ring egentligen kräver lagform. Förordningen har dock ett klart samband
med den först behandlade förordningen, och omfattningen av enskilda rätts-
subjekts uppgiftsskyldighet berörs i bägge. Jag föreslår därför att förord-
ningarna tas med som bilaga till lagförslaget.
Enligt EG-förordningens innehåll ankommer det på medlemsstaterna att
samla in de aktuella uppgifterna och sammanställa dessa på visst sätt för att
sedan lämna dem till kommissionen. För Sveriges del bör denna skyldighet
ankomma på de centrala verk inom respektive område, nämligen Banver-
ket, Vägverket och Sjöfartsverket.
Enligt EES-avtalet skall betydande tillägg göras i bilaga 2 till förordningen
1108/70 med en uppräkning av olika sekundära järnvägsnät respektive indel-
ning i olika vägklasser i EFTA-länderna. Det bör enligt min mening räcka
för Sveriges del att endast ta med de avsnitt som berör landet. En komplett
förteckning återfinns i prop. 1991/92:170, del IV s. 564-566.1 sammanhanget
kan påpekas att Nordmark-Klarälvens Järnväg, som enligt avtalet skall berö-
ras av den nu aktuella förordningen, har lagts ned. Det framstår då inte som
meningsfullt att låta 6§ lagförslaget omfatta även den järnvägen.
Även kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9februari om
fastställande av den förteckning över vattenvägar för havsgående sjöfart som
avses i artikel 3e i rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970
har sådant samband med tidigare omnämnda rättsakter att det av praktiska
skäl kan vara lämpligt att införliva den förordningen, med sina två ändringar,
vid samma tillfälle.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Kommunikationsdepartemen-
tet upprättats förslag till
lag om redovisning av vissa infrastrukturkostnader m.m.
Lagrådet arbetar för närvarande på fyra avdelningar, dvs. det högsta tillåtna
antalet. Trots detta är Lagrådets program under hösten utomordentligt an-
44
strängt. Det lagförslag som föreligger är av det slaget att Lagrådet enligt 8
kap. 18 § andra stycket regeringsformen bör höras över det. Det kan dock
inte granskas i sådan tid att förslaget kan föreläggas riksdagen inom den tid
som krävs för att det skall kunna behandlas där under hösten. Av den nyss
nämnda bestämmelsen i regeringsformen följer emellertid att Lagrådets
granskning kan underlåtas om den skulle fördröja lagstiftningsfrågans be-
handling så att avsevärt men skulle uppkomma.
Det är med hänsyn till Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet av stor vikt
att reglerna på de olika delområdena i avtalet hinner införlivas med svensk
rätt i sådan tid att de kan träda i kraft samtidigt som avtalet gör det. Mot
denna bakgrund bör en remiss till Lagrådet kunna underlåtas i förevarande
ärende.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till
lag om redovisning av vissa infrastrukturkostnader m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden
har lagt fram.
Prop. 1992/93:107
45
gotab 42190, Stockholm 1992