med anledning av prop. 1992/93:158 Skolans internationalisering
Utbildning och kunskap är grunden i ett samhälle.
Människor som har kunskap får chansen att ta till vara
möjligheter att påverka och att förmå att utveckla sig själva.
Människor som har brist på olika kunskaper är till stora
delar begränsade från att ha inflytande över sin
livssituation, men också från att påverka framtiden.
Den svenska skolan har därför ett av samhällets allra
viktigaste krav att leva upp till eftersom den skall bilda och
skola demokratiska och ansvarsfulla samhällsmedborgare.
Att nya generationer av unga människor ständigt måste ges
kunskap att lära sig sammanhang och helheten får vi bevis
på varje dag. Under de senaste åren är till exempel det
ökade främlingshatet och rasismen ett kraftigt tecken på
vikten av att alltid låta debatten om demokratin och
jämlikheten fortgå.
Ingen människa blir någonsin färdigutbildad. Så länge vi
lever finns nya möjligheter till bildning och utveckling. Det
gör livet spännande. Vi lever också i en spännande och
händelsrik tid. En tid, där skolans grundböcker måste dra
nya streck för landområden, där gamla mönster bryts upp
och där tidigare sätt att se på världen ställs på ända.
Låt oss innan vi går vidare säga att vi ingenting har att
invända mot huvuddragen i propositionen om skolans
internationalisering. Den bygger på en omsorgsfull och
remissbehandlad utredning.
Skolans roll
Skolans ansvar har med åren delvis ändrats i sina former.
Nya möjligheter ställer nya krav. I ett bredare
internationellt perspektiv innebär det att skolan i framtiden
måste vara beredd att ta till sig nya kunskaper och
undervisningsmetoder. Om människor skall ha möjligheter
att i framtiden färdas mera fritt och leva över olika
nationsgränser så måste grunden för det öppna sättet att
leva speglas redan i skolan.
Nya undervisningsformer
Regeringen sätter i sin proposition kring den
internationaliserade skolan stora förhoppningar till att alla
ungdomar i framtiden kommer att resa och bo utomlands.
Vi menar att det inom en överblickbar framtid knappast
kommer att bli så, även om de teoretiska möjligheterna
finns. Inte alls alla ungdomar kommer att ha en verklig
möjlighet eller lust till att resa runt i världen. Trots att den
möjligheten till exempel finns i dag inom den Europeiska
gemenskapen så vet vi att det är långt ifrån så stort utbyte
av unga människor över gränserna som man önskar. Det är
realistiskt att tro att det kommer att bli i stort sett samma
förhållande när det gäller svenska ungdomar.
För att förebygga och underlätta det internationella
utbytet bör skolan öppna sig för nya undervisningsformer
såsom att i större utsträckning undervisa i olika ämnen på
t.ex. engelska och tyska. Att göra andra språk -- förutom
svenska -- mera naturliga också i vår svenska vardag är en
viktig del i arbetet för att internationalisera skolan.
Internationalisering -- inte bara Europa
Eftersom den svenska skolan skall förbereda sig inför ett
bredare internationellt samarbete är det viktigt att se till
hela världen.
Propositionen utgår alltför mycket från att det
kommande samarbetet skall stanna inom Europa. Enligt
vår mening är det viktigt att det inte blir så. Den form av
studentutbyte som i dag sker mellan olika länder visar också
att de flesta svenska ungdomar som väljer att resa
utomlands och studera under ett eller par år gör det utanför
Europas gränser. Nya erfarenheter och kunskaper som
kommer från länder med vitt skilda livssituationer än våra
egna är snarare ännu mera värdefulla. Skolan måste därför
bereda sig på att i framtiden också knyta kontakter med
länder i andra delar av världen.
Studenter till Sverige
Balansen mellan antalet ungdomar som i dag reser
utomlands för att läsa och de som kommer till Sverige är i
dag mycket ojämn. Av olika anledningar lockas inte
utländska ungdomar i lika hög utsträckning hit. Det måste
skolan vara medveten om och aktivt arbeta för att påverka.
Lärarnas fortbildning
Lärarna har en viktig påverkan för att inspirera
ungdomar att lära och utveckla ett nytt språk.
Kulturkompetenta lärare med kunskaper om olika språks
möjligheter och förutsättningar kommer att inspirera flera
till att utveckla sina språkkunskaper. För att skapa
förutsättningar för lärare att stödja eleverna för att under
en kortare eller längre period läsa utomlands, men också för
att kunna ta till sig ett annat språk i den reguljära
undervisningen, fordras utbildning.
Utbildningsdagar för lärare kan i framtiden tänkas hållas
på ett annat språk än svenska för att träna sitt språk. Det är
viktigt att också lärarna ständigt erbjuds tillfälle att
praktisera sina språkkunskaper för att hålla språket
levande.
Dessutom har vi redan en fungerande resursgrupp som
redan i dag bidrar till skolans internationalisering och vilkas
kunskaper och kompetens bör tas tillvara, nämligen
hemspråkslärarna. Det är viktigt att hemspråkslärare ges
möjlighet att genom vidare- och/eller kompletterande
utbildning göra sig behöriga att undervisa även
svenskspråkiga elever i olika ämnen på olika språk.
IB-utbildning
Propositionen föreslår att hemkommuner i framtiden
skall vara skyldiga att betala för elever som väljer att gå en
IB-utbildning på annan ort. Vi oroar oss en del för vart
förslagen på sikt kan leda i form av ekonomiska åtaganden
för kommunerna. Vi anser att betalningsåtagandet från
hemkommunen skall motsvara samma kostnad som eleven
skulle ha haft i den egna gymnasieskolan eller i reguljär
gymnasieutbildning i någon annan kommun. I annat fall kan
elever som väljer en IB-utbildning visa sig komma att kosta
långt mer för kommunerna än andra elever. Detta är inte
rimligt särskilt som kommunerna får allt mera begränsade
resurser. Regeringens överväganden vad avser en kommuns
betalningsansvar för en elev i IB-utbildning måste ta i
beaktande kommunernas ekonomiska situation allmänt och
principen om likabehandling av kommuninvånarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärares fortbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kostnader för International
Baccalaureate-utbildning.
Stockholm den 16 mars 1993
Ulrica Messing (s)
Berit Löfstedt (s)
Inger Lundberg (s)
Sinikka Bohlin (s)