med anledning av prop. 1992/93:171 Forskning i frontlinjen
Inledning
I ett stort antal intervjuundersökningar framhålls bullret
som den mest störande miljöfaktorn. Trots detta har
bullerfrågorna hamnat i skymundan i miljödebatten.
Folkpartiet liberalerna har tidigare föreslagit åtgärder mot
bullret och detta har bl a lett till att en bred utredning (M
1992:02) om en handlingsplan mot buller nu pågår.
Buller som miljöproblem
De negativa hälsoeffekterna av buller och vibrationer är
av varierande slag. Förutom direkta hörselskador uppstår
redan vid så låga ljudnivåer som 40--60 dB(A) en rad andra
konsekvenser. Sömnstörningar, blodtrycksförhöjningar,
förändrad hjärtverksamhet, trötthet och därmed försämrad
prestationsförmåga som följd kan uppkomma av
bullerpåverkan.
Ungefär 800 000 personer i Sverige har nedsatt hörsel.
Dessa personer har särskilda svårigheter att kommunicera
när de utsätts för buller. För dessa människor leder bullret
till en form av isolering helt i onödan. Därför måste deras
situation uppmärksammas mer än vad som sker i dag.
Bullerproblemet återfinns i samhället inom många
områden. Den allra största källan till problemen är trafiken.
Störningar härrör både från väg- och flygtransporter. Från
fordon dominerar motorbullret vid hastigheter under 50
km/h. Vid högre hastigheter är däck/vägbanebullret alltmer
dominerande och mycket angeläget att motverka, bl a
genom teknisk utveckling av lågbullrande vägbeläggningar.
Man räknar med att mellan 3 och 4 miljoner människor i
sina bostäder utsätts för trafikbuller som överskrider
tillåtna gränsvärden.
Buller är ett av många allvarliga arbetsmiljöproblem.
Många får sin hörsel förstörd på sitt arbete, trots de
ambitioner som finns att förbättra arbetsmiljön. Inte
mindre än 400 000 industriarbetare har så bullriga
arbetsplatser att det är svårt att samtala. Fläktar och
ventilationssystem kan vara mycket störande både i
bostäder och på arbetsplatser.
Tystnad är en del av vår välfärd. En utredning som gjorts
av fastighetsnämnden i Stockholm visar att 15--20 % av
hyresgästerna i flerfamiljshus störs av sina grannar. Kraven
på ljudisolering har inte ändrats sedan 1945, då
stereoanläggningar och hushållsmaskiner var okända ting.
Därmed är det hög tid att se över reglerna och anpassa dessa
efter verkligheten.
Konsumentupplysning bör även aktualisera produkters
ljudegenskaper. Tystnad kan mycket väl bli ett
konkurrensmedel när det gäller såväl hushållsmaskiner som
annan teknisk apparatur. Inom EG ställs mer omfattande
krav på produktredovisning än i Sverige. I EG:s
maskinsäkerhetsdirektiv ingår sålunda krav på
egenskapsredovisning av bl a buller. EG-kraven kan bli en
drivkraft i kampen mot bullret.
Forskningsbehov
Det råder en uppenbar kompetensbrist inom svensk
industri och svenskt näringsliv liksom inom offentlig
verksamhet beträffande bullerfrågor. Så snart EES-avtalet
träder i kraft kommer högre krav att ställas på att
industriprodukter skall göras tystare för att klara EG-
reglerna. Nu behövs koncentrerade forsknings- och
utbildningsinsatser inom hela bullerområdet för att
tillgodose det kunskapsbehov som idag finns och kommer
att finnas under lång tid framöver.
Utredningen (M 1992:02) för en handlingsplan mot
buller har i en skrivelse den 13 juni 1992 särskilt redovisat
förslag till angelägen teknisk bullerforskning, men pekar
även på forskningsbehov vad avser hörselskadliga effekter
och bullrets störningseffekter. Det finns anledning att
betona den tvärvetenskapliga karaktär som
bullerforskningen har.
I regeringens proposition föreslås utökad satsning på
miljöstrategisk forskning och samtidigt redovisas en rad
exempel på områden denna forskning bör omfatta.
Riksdagen bör komplettera denna exemplifiering på
prioriterade områden med forskning om buller och
akustikproblem.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning inom buller- och
akustikområdet.