Regeringen föreslår i proposition 1992/93 om högre utbildning för ökad kompetens att förskollärar- och fritidspedagogutbildningen vid högskolan i Eskilstuna/Västerås läggs ned. Dessutom föreslås att högskolan förlorar examinationsrätten vad beträffar barn- och ungdomsvetenskaplig examen i högskoleförordningen.
Vi förordar ett bibehållande av examinationsrätten och ekonomiskt utrymme för att även fortsättningsvis kunna bedriva barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid högskolan.
Det finns skäl, som utbildningsministern säger, att minska volymen av utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger. Regeringens förslag innebär en ökad obalans när det gäller utbildningsplatsernas geografiska fördelning i landet. Det inre av Svealand (Örebro, Västmanlands, Södermanlands och Kopparbergs län) som redan i dag är relativt sett underförsörjda inte bara på förskollärar- och fritidspedagogutbildning utan också på lärarutbildning i övrigt, drabbas gemensamt av nedläggningsbesluten medan det sker en viss utökning i de södra landsdelarna som redan i dag har gott om platser. Detta kan inte vara en lämplig fördelning på sikt. Utan att öka den totala utbildningskapaciteten i landet i förhållande till regeringens förslag borde en utjämning göras till förmån för vår landsdel.
Vid högskolan i Eskilstuna/Västerås finns unika möjligheter att profilera barn- och ungdomsutbildningen mot det teknisk-naturvetenskapliga hållet. Den starkt vikande rekryteringen till teknisk-naturvetenskaplig utbildning måste mötas med aktiva och långsiktiga insatser av skilda slag, framförallt i förskola och skola. Regeringen har aviserat att den avser att ta initiativ i denna fråga. Vi anser att ett starkt skäl för att bibehålla utbildningen vid Mälardalens högskola (det nya namnet på högskolan i Eskilstuna/Västerås) är just möjligheten att här bedriva försöksverksamhet med denna inriktning. Högskolan skulle här kunna göra insatser även inom fortbildningen av barnomsorgspersonal för landet som helhet.
Ett tredje skäl för att bibehålla barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens högskola är behovet av bredd i högskolans kompetens och utbud. Den i propositionen föreslagna utökningen inom humaniora och samhällskunskap är mycket välkommen och bör under alla förhållanden realiseras. En viss, om än begränsad, verksamhet inom lärarutbildningsområdet är viktig både för att tillgodose regionens behov av kompetens och för högskolans inre liv.
Vi anser därför att Mälardalens högskola bör få examinationsrätt för barn- och ungdomspedagogisk examen samt att det maximala antalet helårsprestationer respektive helårsstudenter som ger ekonomisk ersättning justeras så att verksamheten kan fortleva på en miniminivå under den kommande treårsperioden. Vi beräknar att miniminivån motsvarar ett årsintag om ca 90 studenter (för att kunna ge utbildning såväl i Västerås som i Eskilstuna), vilket motsvarar en ökning av antalet hellårsprestationer under treårsperioden med ca 325 och av takbeloppet 1993/94 med ca 5 miljoner kronor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mälardalens högskola bör få examinationsrätt för barn- och ungdomspedagogisk examen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett årsintag om ca 90 studenter på barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid Mälardalens högskola genom en omfördelning av platserna inom denna sektor.
Stockholm den 11 mars 1993 Lena Hjelm-Wallén (s) Larz Johansson (c) Roland Sundgren (s) Maj-Lis Lööw (s) Anita Persson (s) Hugo Bergdahl (fp) Berit Oscarsson (s) Kjell Johansson (fp) Margareta Israelsson (s) Göran Magnusson (s) Reynoldh Furustrand (s) Göran Persson (s) Birger Andersson (c) Alf Egnerfors (s) Carl Olov Persson (kds)