med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
I proposition 1992/93:169 ''Högre utbildning för ökad
kompetens'' anför det föredragande statsrådet under
avsnittet om Högre konstnärlig utbildning vid punkten 5.4
Textil design bl.a. följande: ''Utbildningen i textil design
och klädformgivning är dåligt tillgodosedd och svarar inte
mot de krav som ställs. En kompletterande anledning till
krisen för svensk konfektionsindustri anses vara den svaga
utbildningen i klädformgivning. En förbättrad utbildning i
klädformgivning har sedan länge efterlysts av verksamma
inom branschen. Utbildningen behövs för att utveckla
småskalig produktion och är av avgörande betydelse för
svensk export av kläder.''
Det ovan angivna omdömet är hämtat från Gunilla
Lagerbielkes utredning om designutbildningen i Sverige och
syftar på den utbildning i textil design och klädformgivning
som ges vid Konstfack, vilket inte framgår av texten i
propositionen. I utredningen behandlas den utbildning i
textil design och klädformgivning som sedan mitten av 1980-
talet ges vid Högskolan i Borås, närmast som ett
komplement till en motsvarande utbildning vid Konstfack.
Någon analys rörande möjligheterna att utnyttja resurserna
i Borås för den totala utbildningen görs inte.
Anmärkningsvärt är att föredragande statsråd inte med ett
ord berör denna utbildning, som vunnit stor
uppmärksamhet och uppskattning såväl inom som utom
vårt lands gränser.
Utbildningsministern avger alltså sitt omdöme om den
berörda utbildningen mot bakgrund av ett ofullständigt
utredningsmaterial och drar sina slutsatser i enlighet
härmed. Han föreslår att Konstfack skall tillföras ett anslag
om 1 500 000 kronor ''för att kunna undersöka
förutsättningarna för att inrätta en utbildning i
klädformgivning samt för förstärkningar av befintliga
designutbildningar''. Ökad satsning skall alltså göras på
Konstfack, som just omfattas av den allvarliga kritiken i den
ovan angivna utredningen!
Utbildningen i textil design och klädformgivning vid
Högskolan i Borås är fr.o.m. läsåret 1992/93 treårig.
Antalet sökande till den är mycket stort -- inför
höstterminen gick det således sex förstahandssökande på
varje utbildningsplats. Enligt vår mening är det avgjort
mycket bättre och mer meningsfullt att tillföra de föreslagna
medlen, 1 500 000 kronor, till den redan existerande, väl
fungerande och framgångsrika utbildningen i Borås, så att
denna kan bevaras och vidareutvecklas, än att satsa dem på
en kostsam utredning om förutsättningarna för
motsvarande utbildning vid Konstfack. Vi yrkar därför att
de angivna medlen tillförs Högskolan i Borås.
I det här sammanhanget vill vi också beröra den
utbildning i handvävning, som äger rum vid Väfskolan i
Borås. Väfskolan är sedan innevarande läsår överförd till
högskolan. Där bedrivs den enda högre utbildningen i
handvävning i vårt land. Den har gamla traditioner, ger en
utbildning av mycket hög kvalitet och omfattas av ett
synnerligen stort intresse inte bara inom vårt eget land. Det
är alltså högst angeläget, att denna utbildning kan bevaras
och att den således tillförs erforderliga resurser. Väfskolan
bör enligt vår mening utgöra en självständig enhet inom
Högskolan i Borås med eget budgetansvar och därmed
erhålla särskilda medel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningen i textil design och
klädformgivning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Väfskolan i Borås.
Stockholm den 11 mars 1993
Hans Nyhage (m)
Lars Björkman (m)