När Högskolan för lärarutbildning i Stockholm bildades den 1 juli 1977 var tanken att få till stånd en integration av de lärarutbildningar som fanns i olika delar av Storstockholmsområdet. Genom att sammanföra lärarutbildningar inriktade mot olika stadier skulle dessa kunna berika varandra. Detta har dock inte gått att förverkliga. En anledning är med säkerhet den storlek som den nya högskolan fick, och en annan, därmed sammanhängande, är svårigheten att få en rimlig lösning på lokalproblemen.
Lärarhögskolan i Stockholm, som hade bildats 1954, finns fortfarande kvar i sina hårt nedslitna lokaler på Rålambsvägen samt i diverse provisoriska lokaler. De gamla förskoleseminarierna, som också kom att ingå som delar i den nya högskolan, finns fortfarande kvar i Solna, Stockholm och Södertälje.
Under senare år har kraven rests allt tydligare för en mer samlad lokalisering, en ''HLS-campus''. 1989 föreslog regeringen i budgetpropositionen att HLS behov av nya lokaler skulle tillgodoses genom en nybyggnation i Södertälje. Detta förslag innebar att huvuddelen av verksamheten vid HLS skulle sammanföras till en anläggning. Därigenom tillgodosågs ett gammalt HLS- önskemål.
Därefter har frågan bollats mellan riksdagsbeslut och utredningar. Under 1992 fanns under en längre tid en majoritet för en flyttning av HLS i sin helhet till Södertälje, men efter det att en partigrupp ändrat uppfattning ändrades riksdagens beslut. I stället förespeglades möjligheten av en samlad lokallösning vid Brunnsviken. Mycket tyder dock på att inte heller detta kan komma att förverkligas.
Risken är nu stor att integrationstanken kommer att förfelas och att HLS blir en samlad högskola endast till namnet. Skolans storlek gör det svårt både att finna en gemensam lokallösning och i övrig få till stånd en nära kontakt och ett samspel mellan olika utbildningar.
LHS med sina totalt 4.600 årsstudieplatser är genom sin storlek unik i landet. Den är närmare fyra gånger större än genomsnittet för landets lärarutbildningar.
Det finns anledning att i frågasätta om LHS storlek är optimal. Det är inte osannolikt att samspelet inom högskolan skulle underlättas om verksamheten bedrevs i mindre enheter. Det skulle också göra det lättare att åstadkomma integrerade lokallösningar och goda arbetsmiljöer för studenter och lärare.
Enligt vår upfattning bör frågan om en uppdelning av LHS på två eller tre enheter allvarligt prövas. Varje sådan enhet bör då ha karaktären av en fullständig lärarutbildning med såväl förskolärar- som tidigare- och senarelärarutbildning och olika specialutbildningar.
Rimligen bör en av dessa lärarhögskolor förläggas till Södertälje. I Södertälje kommun finns sedan 1964, då förskoleseminariet startade, en väl grundad lärarutbildningstradition. Nu omfattar lärarutbildningen förskollärar-, fritidspedagog- och klasslärarlinjens utbildningar. 1989 flyttade den yrkespedagogiska lärarutbildningen till Södertälje.
En högskola bör finnas centralt i Stockholm, t ex i nuvarande lokaler i Rålambshov efter en ordentlig upprustning. Man kan också tänka sig ytterligare en högskola i norra Stockholmsregionen.
En lärarhögskola i Södertälje bör också bidra till att skapa underlag för en utlokalisering från univeritetet av kurser inom det filosofiska fakultetsområdet. Dessa skulle dels kunna fungera som ämneskurser för blivande lärare och som kurser för studenter som siktar till en fil kand- examen. Nya och befintliga högskoleutbildningar i Södertälje bör få en gemensam administration i form av ''Högskolan i Södertälje''.
Förutom de pedagogiska fördelar som skulle kunna åstadkommas med mindre och mer integrerade lärarutbildningar, skulle detta vara ett värdefullt bidrag till strävandena att få en bättre fördelning av högskoleutbildningen i Stockholmsregionen och därmed en mer balanserad utveckling.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av lärarutbildningen i Stockholmsregionen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skapandet av en högskola i Södertälje.
Stockholm den 25 januari 1993 Pär Granstedt (c) Ylva Annerstedt (fp) Annika Åhnberg (-)