Rörflen kan bli en stark konkurrent till olja, gas och el för uppvärmning. Rörflen är ett gräs som också kan användas på andra sätt, t ex som djurfoder eller vid pappersframställning.
Vid Röbäcksdalen som ingår i Norrlands lantbruksförsöksanstalt pågår forskning om rörflen med bl a försöksodlingar. Även på andra håll i landet bedrivs forskning och utveckling av rörflen som ett nytt bränsle för olika typer av värmeproduktionsanläggningar. Rörflen kan ersätta kol i fjärrvärmeverk. Forskningen visar också att det går att byta ut oljan i villapannan med rörflenspulver om några år. Ytterligare utvecklingsarbete är dock nödvändigt. Dessutom måste odling av rörflen komma i gång i betydligt större omfattning än idag om rörflen skall kunna bli en prisvärd konkurrent till oljan.
Rörflen är alltså ett inhemskt förnyelsebart biobränsle som inte ökar koldioxidutsläppen. Rörflen kan bli något bra för miljön, för den svenska ekonomin, för den svenska bonden och för den enskilde konsumenten, villaägaren, men inte minst för Norrland. Men ytterligare forskning behövs innan rörflen kan komma i allmänt bruk.
Det här låter ju fantastiskt bra. Men hur är det politiskt? Finns det någon politisk vilja att satsa på rörflen?
I riksdagen finns olika utskott och det är i de olika utskotten som rörflenets framtid har bestämts. Av rörflen kan man nämligen i riksdagen göra olika slags politik, t ex forskningspolitik, näringspolitik, enerigipolitik, jordbrukspolitik, livsmedelspolitik, regionalpolitik. Den politiska frågan hamnar i det utskott som just handlägger det ämnesområde som förslaget omfattar. Varken utskotten eller riksdagen tar något helhetsgrepp eller låter belysa saken på ett allsidigt sätt. Det gör inte heller regeringen trots sin utrednings- och informationskyldighet gentemot riksdagen. Politiken snuttifieras. Manipulationer blir möjliga.
Mera forskningspengar till rörflen som alternativgröda för bönderna hamnar i jordbruksutskottet, liksom rörflen som jordbrukspolitisk fråga i övrigt. Om man ser på rörflen som energiråvara så handläggs det i näringsutskottet, liksom andra näringsfrågor, t ex rörflen för pappersindustrin. Regionalpolitiken som innefattar olika stödformer och särskilda åtgärdsprogram exempelvis för Norrland ligger i arbetsmarknadsutskottet.
Har man otur så kan ett bra förslag hamna fel. Det kan också komma vid fel tidpunkt. Riksdagens arbetsformer utgör alltså knappast någon garanti för att förslagen får en allsidig belysning och att besluten blir riktiga. Ett annat problem är att partierna många gånger inte stödjer sina egna förslag i riksdagen. När inte ens förslagställaren själv tror på sitt förslag -- vem skall då tro på det?
Hanteringen av rörflen är ett bra exempel på snuttifieringen, de politiska partiernas ovilja att stödja sina egna förslag och politiskt manövrerande i riksdagen. Rörflen är nu på väg att avvecklas politiskt, trots alla sina fördelar.
1990 motionerade moderaterna om hur viktigt det var med ett forsknings- och utvecklingsprogram för rörflen som industri- och energigröda enligt den modell som utvecklats i Röbäcksdalen. Ärendet handlades i jordbruksutskottet som en forskningspolitisk fråga. Förslaget stöddes bara av vänsterpartiet och miljöpartiet, inte av moderaterna som dock lovade att följa utvecklingen med intresse, vilket faktiskt visade sig vara tomma ord.
Ungefär samtidigt på våren 1990 behandlade jordbruksutskottet livsmedelspolitiken. I samband därmed avslogs ett förslag från folkpartiet om ett storskaligt odlingsprojekt av rörflen i Västernorrland. Endast miljöpartiet stödde förslaget, vilket folkpartiet alltså inte gjorde.
Ett år senare i maj 1991 behandlades rörflen från energipolitisk synpunkt av näringsutskottet. Nu kom centerpartiet in i bilden och yrkade att särskilda åtgärder borde inriktas på stöd till en omställning av jordbruksproduktionen till att avse odling av rörflen att användas som energigröda. Det avslogs. Centern reserverade sig inte, däremot miljöpartiet.
Samtidigt fanns en folkpartimotion om stöd till forskning och växtförädling vid Röbäcksdalen av rörflen som energigräs för användning som alternativ energikälla. I december 1991 avslogs motionen av jordbruksutskottet med motiveringen att alla forskningsfrågor redan beslutats för treårsperioden t o m juni 1993 och att rörflensfrågan därför inte kunde behandlas en gång till under den perioden.
Men det här var inte riktigt sant för rörflensfrågan kom faktiskt upp i riksdagen vid två tillfällen under våren 1992, men inte på ett öppet och ärligt sätt utan undanstoppade i regeringens propositioner om jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Socialdemokraterna som i regeringsställning inte hade brytt sig särskilt mycket om rörflen som energigröda eller den forsknings- och försöksverksamhet som bedrevs vid Röbäcksdalen ändrade i det läget uppfattning och kom nu med ett förslag om fortsatt stöd för verksamheten. Förslaget kom dock inte spontant utan efter lobbying från Röbäcksdalen. Förslaget avslogs emellertid. Några särskilda pengar behövdes inte. Enligt regeringen och de borgerliga partierna skulle forskningen stödjas inom ramen för redan beslutade åtgärder. Beslutet verkade betryggande. Ny demokrati fann därför inte anledning att opponera.
Men verkligheten har visat sig vara en helt annan. De pengar som skulle finnas, fanns inte. Regeringen tycktes inte heller ha brytt sig om riksdagens beslut. Beloppet var försumbart om man jämför de mångmiljardbelopp, som staten beredvilligt skänker ut till banker som inte kan sköta sina affärer eller till en missriktad flyktingpolitik.
Med politiska skenmanövrer och berått mod är regeringen nu på god väg att ödelägga ett för hela landet, och särskilt Norrland, mycket viktigt forsknings- och utvecklingsprojekt i Röbäcksdalen, ett projekt som kan ge inhemsk, förnyelsebar, miljövänlig och billig energi för uppvärmning.
Samtliga riksdagspartier har som framgått vid olika tillfällen yppat sin tro på rörflen, dock inte samtidigt. Det är hög tid att alla blir överens och att man klargör sin inställning till rörflen. Vill man ha det eller inte? Varför inte göra en kraftfull satsning på rörflensforskningen?
För närvarande håller NUTEK, som tidigare tillsammans med andra tillskjutit medel till forskningen, på med en utvärdering i fråga om energisidan av rörflen. Det finns behov av ytterligare utvecklingspengar. När det gäller växtförädlingsoch fiberforskningen saknas för närvarande medel. Omkring 2 miljoner kronor behövs akut för denna forskning. Totalt rör det sig om ca 10 miljoner kronor per år för hela forskningsprogrammet.
Rörflens- och gräsforskningen måste snabbt och enkelt få sina pengar, annat vore bara dumt. Rörflen har ju förutsättningar att bli ett bra alternativ för det norrländska jordbruket.
Det sagda leder också fram till slutsatsen att riksdagen vid behandlingen av en fråga måste ta ett samlat grepp över hela frågekomlexet, dvs göra en allsidig bedömning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rörflensforskningen i Röbäcksdalen snarast skall få ett tillskott på två miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en kraftfull satsning på rörflens- och gräsforskningen i syfte att snabbt få fram en alternativ gröda för åkermark,
3. att riksdagen beslutar att ett utskott vid beredningen av ett förslag måste genomföra en allsidig belysning av sakfrågan, dvs. i alla dess relevanta aspekter, om det inte befinns uppenbart onödigt .1
Stockholm den 25 januari 1993 Bert Karlsson (nyd)
1 Yrkande 3 hänvisat till KU.