Rörflen kan bli en stark konkurrent till olja, gas och el
för uppvärmning. Rörflen är ett gräs som också kan
användas på andra sätt, t ex som djurfoder eller vid
pappersframställning.
Vid Röbäcksdalen som ingår i Norrlands
lantbruksförsöksanstalt pågår forskning om rörflen med bl
a försöksodlingar. Även på andra håll i landet bedrivs
forskning och utveckling av rörflen som ett nytt bränsle för
olika typer av värmeproduktionsanläggningar. Rörflen kan
ersätta kol i fjärrvärmeverk. Forskningen visar också att det
går att byta ut oljan i villapannan med rörflenspulver om
några år. Ytterligare utvecklingsarbete är dock nödvändigt.
Dessutom måste odling av rörflen komma i gång i betydligt
större omfattning än idag om rörflen skall kunna bli en
prisvärd konkurrent till oljan.
Rörflen är alltså ett inhemskt förnyelsebart biobränsle
som inte ökar koldioxidutsläppen. Rörflen kan bli något bra
för miljön, för den svenska ekonomin, för den svenska
bonden och för den enskilde konsumenten, villaägaren,
men inte minst för Norrland. Men ytterligare forskning
behövs innan rörflen kan komma i allmänt bruk.
Det här låter ju fantastiskt bra. Men hur är det politiskt?
Finns det någon politisk vilja att satsa på rörflen?
I riksdagen finns olika utskott och det är i de olika
utskotten som rörflenets framtid har bestämts. Av rörflen
kan man nämligen i riksdagen göra olika slags politik, t ex
forskningspolitik, näringspolitik, enerigipolitik,
jordbrukspolitik, livsmedelspolitik, regionalpolitik. Den
politiska frågan hamnar i det utskott som just handlägger
det ämnesområde som förslaget omfattar. Varken utskotten
eller riksdagen tar något helhetsgrepp eller låter belysa
saken på ett allsidigt sätt. Det gör inte heller regeringen
trots sin utrednings- och informationskyldighet gentemot
riksdagen. Politiken snuttifieras. Manipulationer blir
möjliga.
Mera forskningspengar till rörflen som alternativgröda
för bönderna hamnar i jordbruksutskottet, liksom rörflen
som jordbrukspolitisk fråga i övrigt. Om man ser på rörflen
som energiråvara så handläggs det i näringsutskottet,
liksom andra näringsfrågor, t ex rörflen för
pappersindustrin. Regionalpolitiken som innefattar olika
stödformer och särskilda åtgärdsprogram exempelvis för
Norrland ligger i arbetsmarknadsutskottet.
Har man otur så kan ett bra förslag hamna fel. Det kan
också komma vid fel tidpunkt. Riksdagens arbetsformer
utgör alltså knappast någon garanti för att förslagen får en
allsidig belysning och att besluten blir riktiga. Ett annat
problem är att partierna många gånger inte stödjer sina
egna förslag i riksdagen. När inte ens förslagställaren själv
tror på sitt förslag -- vem skall då tro på det?
Hanteringen av rörflen är ett bra exempel på
snuttifieringen, de politiska partiernas ovilja att stödja sina
egna förslag och politiskt manövrerande i riksdagen.
Rörflen är nu på väg att avvecklas politiskt, trots alla sina
fördelar.
1990 motionerade moderaterna om hur viktigt det var
med ett forsknings- och utvecklingsprogram för rörflen som
industri- och energigröda enligt den modell som utvecklats
i Röbäcksdalen. Ärendet handlades i jordbruksutskottet
som en forskningspolitisk fråga. Förslaget stöddes bara av
vänsterpartiet och miljöpartiet, inte av moderaterna som
dock lovade att följa utvecklingen med intresse, vilket
faktiskt visade sig vara tomma ord.
Ungefär samtidigt på våren 1990 behandlade
jordbruksutskottet livsmedelspolitiken. I samband därmed
avslogs ett förslag från folkpartiet om ett storskaligt
odlingsprojekt av rörflen i Västernorrland. Endast
miljöpartiet stödde förslaget, vilket folkpartiet alltså inte
gjorde.
Ett år senare i maj 1991 behandlades rörflen från
energipolitisk synpunkt av näringsutskottet. Nu kom
centerpartiet in i bilden och yrkade att särskilda åtgärder
borde inriktas på stöd till en omställning av
jordbruksproduktionen till att avse odling av rörflen att
användas som energigröda. Det avslogs. Centern
reserverade sig inte, däremot miljöpartiet.
Samtidigt fanns en folkpartimotion om stöd till forskning
och växtförädling vid Röbäcksdalen av rörflen som
energigräs för användning som alternativ energikälla. I
december 1991 avslogs motionen av jordbruksutskottet
med motiveringen att alla forskningsfrågor redan beslutats
för treårsperioden t o m juni 1993 och att rörflensfrågan
därför inte kunde behandlas en gång till under den
perioden.
Men det här var inte riktigt sant för rörflensfrågan kom
faktiskt upp i riksdagen vid två tillfällen under våren 1992,
men inte på ett öppet och ärligt sätt utan undanstoppade i
regeringens propositioner om jordbrukspolitiken och
regionalpolitiken. Socialdemokraterna som i
regeringsställning inte hade brytt sig särskilt mycket om
rörflen som energigröda eller den forsknings- och
försöksverksamhet som bedrevs vid Röbäcksdalen ändrade
i det läget uppfattning och kom nu med ett förslag om
fortsatt stöd för verksamheten. Förslaget kom dock inte
spontant utan efter lobbying från Röbäcksdalen. Förslaget
avslogs emellertid. Några särskilda pengar behövdes inte.
Enligt regeringen och de borgerliga partierna skulle
forskningen stödjas inom ramen för redan beslutade
åtgärder. Beslutet verkade betryggande. Ny demokrati fann
därför inte anledning att opponera.
Men verkligheten har visat sig vara en helt annan. De
pengar som skulle finnas, fanns inte. Regeringen tycktes
inte heller ha brytt sig om riksdagens beslut. Beloppet var
försumbart om man jämför de mångmiljardbelopp, som
staten beredvilligt skänker ut till banker som inte kan sköta
sina affärer eller till en missriktad flyktingpolitik.
Med politiska skenmanövrer och berått mod är
regeringen nu på god väg att ödelägga ett för hela landet,
och särskilt Norrland, mycket viktigt forsknings- och
utvecklingsprojekt i Röbäcksdalen, ett projekt som kan ge
inhemsk, förnyelsebar, miljövänlig och billig energi för
uppvärmning.
Samtliga riksdagspartier har som framgått vid olika
tillfällen yppat sin tro på rörflen, dock inte samtidigt. Det
är hög tid att alla blir överens och att man klargör sin
inställning till rörflen. Vill man ha det eller inte? Varför inte
göra en kraftfull satsning på rörflensforskningen?
För närvarande håller NUTEK, som tidigare
tillsammans med andra tillskjutit medel till forskningen, på
med en utvärdering i fråga om energisidan av rörflen. Det
finns behov av ytterligare utvecklingspengar. När det gäller
växtförädlingsoch fiberforskningen saknas för närvarande
medel. Omkring 2 miljoner kronor behövs akut för denna
forskning. Totalt rör det sig om ca 10 miljoner kronor per år
för hela forskningsprogrammet.
Rörflens- och gräsforskningen måste snabbt och enkelt
få sina pengar, annat vore bara dumt. Rörflen har ju
förutsättningar att bli ett bra alternativ för det norrländska
jordbruket.
Det sagda leder också fram till slutsatsen att riksdagen
vid behandlingen av en fråga måste ta ett samlat grepp över
hela frågekomlexet, dvs göra en allsidig bedömning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rörflensforskningen i
Röbäcksdalen snarast skall få ett tillskott på två miljoner
kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftfull satsning på rörflens-
och gräsforskningen i syfte att snabbt få fram en alternativ
gröda för åkermark,
3. att riksdagen beslutar att ett utskott vid beredningen
av ett förslag måste genomföra en allsidig belysning av
sakfrågan, dvs. i alla dess relevanta aspekter, om det inte
befinns uppenbart onödigt .1