1. Vårdhögskolan i Västerås har Landstinget
Västmanland som huvudman. Tillsammans med
vårdhögskolan i Sörmland har den mellan 300 och 400
linjebundna årsstudieplatser, samt ett hundratal
årsstudieplatser för påbyggnads-/specialistutbildning och
fristående kurser. Inräknar man uppdragsutbildningen
handlar det om knappt 1 000 årsstudieplatser.
2. Högskolan i Eskilstuna/Västerås som är lokaliserad
till såväl Västmanland som Sörmland. Skolan expanderar
kraftigt för närvarande, omkring 40 % de senaste tre åren.
Högskolan har cirka 150 lärare, av vilka 40 har disputerat.
Det finns en klar målsättning att öka denna andel.
Innevarande år har högskolan cirka 3 500 inskrivna
studenter, av vilka 2 500 är linjestuderande.
3. Skogsmästarskolan, som är en del av Sveriges
lantbruksuniversitet och lokaliserad till Skinnskatteberg. Vi
har valt att behandla den i en särskild motion om skogen.
II. Den framtida utvecklingen
Varje högskola måste relatera sin uppgift och framtid till
samhällsutvecklingen såväl internationellt som nationellt
och regionalt/lokalt. Högskolan har en roll att spela på alla
tre nivåerna.
1. Den internationella utvecklingen
Högskolans i Eskilstuna/Västerås profil ligger väl i linje
med den internationella utvecklingen. Skolan har dessutom
en plan för hur man avser att möta denna utveckling under
de närmaste tre åren. Högskolan ska:i samverkan med
omgivande industri utforma en internationell profil på
verksamheten, involvera utländska universitet/högskolor
i kvalitetsgranskning och utveckling av verksamheten,
möjliggöra för lärarna att vistas vid utländska universitet,
öka användningen av utländsk litteratur och
undervisningsmaterial (bl a video), utländska gästlärare och
fallstudier/experiment med internationell relevans,
anordna internationella temadagar, föreläsningar m m,
utöka språkprogrammet, stimulera de studerande att
genomföra en del av sina studier utomlands, såväl genom
egna initiativ som genom särskilt utformade
utbildningsprogram (som den nuvarande internationella
marknadsföringslinjen där ett år är utlandsförlagt),
utöka engagemanget i europeiska utbytesprogram som
ERASMUS, NORDPLUS, m fl, samt utveckla kurser på
främmande språk och linjer med internationell inriktning
(ett exempel är Europakunskap, 40 p, som startar hösten
1992).
2. Den nationella utvecklingen
Utvecklingen inom arbetslivet innebär att tidigare
gränser mellan olika befattningshavare, t ex gränsen mellan
arbetare och tjänstemän, suddas ut. I kombination med den
tekniska utvecklingen och allmänt höjda kompetenskrav
uppstår nya former för arbetsfördelning, yrkesroller och
därmed nya utbildningsbehov. Den nya
ingenjörsutbildningen är ett tydligt uttryck för en sådan
utveckling. Här spelar Högskolan i Eskilstuna/Västerås en
framträdande roll som en av de största
ingenjörshögskolorna.
Den pågående strukturförändringen i näringslivet mot
mer kunskapsintensiv verksamhet är ett välkänt fenomen
som knappast behöver utvecklas närmare här. Behovet av
utbildningsinsatser är betydande i den närregion där HE/V
verkar.
3. Den regionala/lokala utvecklingen
Länets näringsliv domineras fortfarande av industrin.
Hälften av industriföretagen tillhör de kunskaps- och
forskningsintensiva sektorerna. Den tekniska utvecklingen
och den alltmer kunskapsintensiva tjänstesektorn ställer
krav på utvecklingen av grundutbildningen på gymnasie-
och högskolenivå.
Då många av företagen har en mycket internationell
verksamhet, ställer de krav på möjligheten att rekrytera
personal med denna inriktning. Det ställs inte bara krav på
kunskaper inom teknik och ekonomi utan i hög grad på en
bredare kompetens inom bl a internationell
kommunikation, språk och kultur, såväl andra länders som
den svenska. Detta talar för en ökad tvärvetenskaplig
inriktning av utbildningen på alla nivåer.
Samarbetet mellan högskolor och universitet i
Mälardalsregionen behöver utvecklas. Övergången till ett
alltmer kunskaps- och kommunikationsberoende näringsliv
kräver en sådan utbyggnad av högskolan att samarbete kan
etableras med tekniskt och ekonomiskt ledande regioner i
Europa.
III. En teknisk högskola i Västerås
Den stora satsning på civilingenjörsutbildning som
socialdemokraterna för fram i partimotioner innebär också
att det finns behov av att etablera en ny teknisk högskola.
Detta bör ske så att den ger maximal tillväxtkraft samtidigt
som lokala resurser beaktas. Närhet till, och ett omfattande
samarbete med teknikintensiva företag med internationell
inriktning skulle vara av stor betydelse/är till och med
nödvändigt för framgång för en sådan högskola.
ABB tillhör den yttersta eliten av världens
elektronikföretag och ligger i spetsen för
teknikutvecklingen och kan sägas vara tyngdpunkten i den
teknikintensiva industrin i Västmanland. Andra företag
med hög teknologi är exempelvis Volvos
växellådetillverkning i Köping, flygunderhållet genom
Volvo Aerotech i Arboga. Den traditionsrika stålindustrin
har strukturerats om och ligger mycket långt framme med
internationella mått.
För en teknisk högskola med internationell tyngdpunkt
är naturligtvis goda kommunikationer viktiga. Västerås
flygplats har redan nu, med ABB som bas, flera
internationella flygförbindelser och ytterligare utbyggnad
är under planering. Närheten till Arlanda och nya snabbtåg
gör att det bekvämt går att upprätthålla de internationella
kontakterna.
Den planerade utbyggnaden av
järnvägskommunikationerna i Mälardalen och dess
omgivningar kommer att ytterligare öka tillgängligheten för
HE/V. Den underlättas dessutom av att högskolans lokaler
kommer att ligga centralt i de båda centralorterna med goda
kommunikationer med järnvägsstationen.
Dessa kriterier gör att Västerås måste anses vara en
ytterst lämplig lokaliseringsort för en ny teknisk högskola.
Till detta kommer att Västerås redan idag har en mycket
omfattande teknisk utbildning, såväl ingenjörsutbildning
som de två första åren av civilingenjörsutbildning i
samarbete med KTH. Högskolan Eskilstuna/Västerås
befinner sig redan på tredje plats (efter KTH och Chalmers)
vad gäller nybörjarplatser inom ingenjörsutbildning. Det är
naturligt och kostnadseffektivt att bygga på denna
utbildningserfarenhet och utveckla en
civilingenjörsutbildning i full skala i Västerås med de
forskningsresurser som måste knytas till en sådan
utbildning.
Vad som här framförts om Västerås som lokaliseringsort
för en ny teknisk högskola bör ges regeringen till känna.
IV. Att stå på flera ben
Utbildningen vid Högskolan i Eskilstuna/Västerås har
utvecklats både kvalitativt och kvantitativt. En viktig faktor
i detta sammanhang är den studiemiljö som kan erbjudas i
Eskilstuna och Västerås. Här har det skett glädjande
förbättringar de senaste åren. I Västerås kommer HE/V att
1993/94 flytta in i helt nya lokaler speciellt utformade för
högskolans behov. Regeringen har medgivit att högskolan
får hyra dessa. Landstinget Västmanland har beslutat att
förlägga Vårdhögskolan i samma lokaler. I Eskilstuna är
högskolan redan lokaliserad i nya lokaler.
Genom de nya lokalerna får högskolan möjlighet att
''bygga sig starkare'' genom att stå på flera ben, dvs erbjuda
olika typer av utbildningar. Desutom kan man med
gemensamma lokaler utnyttja de olika utbildningarnas
kompetenser. Samtidigt innebär de nya lokalerna
kvalitetsförbättringar i fråga om laborationslokaler,
bibliotek, samlingslokaler och en bättre miljö för
studentlivet i olika avseenden (kåraktiviteter, sport, kultur,
m.m.).
Vi är övertygade om att den beslutade samlokaliseringen
i Västerås av den statliga högskolan (med de tekniska,
ekonomiska och språkliga utbildningarna samt förskollärar-
och fritidspedagogutbildningarna) samt de
landstingskommunala vårdutbildningarna kommer att ge
oss unika möjligheter att utveckla verksamheten och bygga
vidare. Gåsmyrevreten ger också möjlighet till en mer fysisk
expansion.
V. Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna 1.
Allmänt
Ett skäl till efterfrågan på förskollärar- och
fritidspedagogutbildning vid Högskolan i
Eskilstuna/Västerås är det stora befolkningsunderlaget i
Västmanlands och Sörmlands län. I de två länen bor drygt
514.000 människor varav hälften på pendlingsavstånd från
Västerås och Eskilstuna. Att kunna bo hemma och ändå
kunna studera är viktigt för många i denna
studerandekategori. De flesta är kvinnor och många har
små barn. Efterfrågan på fortbildning är stor och väntas öka
i omfattning -- inom barnomsorgen ökar behovet.
I samband med införandet av den nya
studieorganisationen vill HE/V stärka framför allt två
profiler, den tvåspråkiga/interkulturella och den
matematiskt/tekniskt/naturvetenskapliga.
2. Den tvåspråkiga/interkulturella 1980
startade förskollärarutbildning för tvåspråkiga
(finska). Därefter har språkgrupperna utökats och omfattar
idag även spanska och persiska samt finska för
fritidspedagoger. Genom denna tvåspråkiga utbildning har
HE/V upparbetat internationella kontakter som kan
utnyttjas även i den reguljära utbildningen. Inom ramen för
fördjupningskurs/moment om barnomsorg i internationell
belysning genomför vissa studerande sin sista termin
utomlands.
3. Den matematiskt/tekniskt/naturvetenskapliga
Matematik/teknik/naturvetenskap är områden som
måste stärkas och intresset för dem hos barn måste
stimuleras i tidiga åldrar. För att detta ska kunna ske krävs
att de som arbetar och möter barn i dessa tidiga åldrar har
tillräcklig kunskap för att stimulera barns kunskapssökande
inom dessa områden. Högskolan i Eskilstuna/Västerås har
genomfört projektet ''Barn och teknik'' i samverkan med
Västerås kommun och ABB. I flera av skolans
fortbildningskurser har barns tänkande och matematiska
begreppsinlärning behandlats genom regelbunden
medverkan av forskare från ''Marthongruppen'' vid
Göteborgs universitet. Högskolan planerar att i ett bredare
perspektiv lyfta in mer kunskap om matematik, teknik och
naturvetenskap för blivande förskollärare och
fritidspedagoger. Detta planeras ske genom uppbyggnad av
gemensamma projekt med de tekniska institutionerna vid
högskolan.
VI. Samordning med vårdhögskolan
Huvudmannaskapskommitténs arbete som berör
vårdhögskolorna, beräknas bli slutfört under slutet av
januari 1993. Det mesta talar för att den kommer att
presentera förslag som innebär att utvecklingen mot större
enheter påskyndas.
Detta påverkar naturligtvis förutsättningarna för
vårdhögskolorna i regionen Sörmland--Västmanland.
Samtidigt innebär en samverkan även fördelar för den
statliga högskolans utveckling vilket bl a delvis behandlats i
Högskolans i Eskilstuna/Västerås fördjupade
anslagsframställan. I remissvar till ''Forskningens
utmaningar. En strategi inför 2000-talet'' (Ds 1992:97)
framhöll Mälardalsrådet vikten av satsningar också på de
mindre högskolorna.
Enligt uppgift diskuteras mellan landstingen i Sörmland
och Västmanland möjligheterna att genom gemensamt
avtal med Högskolan i Eskilstuna/Västerås samordna
vårdutbildningarna med de statliga högskoleutbildningarna
och samtidigt öka möjligheterna att profilera utbudet på
vårdsidan i samverkan med den statliga högskolan.
Huvudmannaskapskommitténs arbete bör skapa
möjligheter till att en sådan överenskommelse kan träffas,
vilket är av stor betydelse för regionens utveckling.En av
de mest iögonfallande fördelarna är att en samordning av
högskoleutbildning i regionen ger en betydande samlad
volym. En samordnad högskola kan även agera mer
kraftfullt utåt. En samordnad organisation skulle kunna
erbjuda sin omgivning ett bredare utbud av utbildnings- och
forskningsaktiviteter, kunna ingå i nya sammanhang samt
kunna åta sig mer kvalificerade uppgifter. Samordnad
högskoleutbildning ger för vård- och
omsorgsutbildningarna möjligheter att utveckla nya
examina. I arbetet med att reformera examensordningen
har vissa idéer förts fram som ger utvecklingsmöjligheter.
Rent allmänt kommer en samordning av de statliga
högskoleutbildningarna i Eskilstuna/Västerås och vård- och
omsorgsutbildningarna vid vårdhögskolorna att skapa helt
nya möjligheter till kompetensbreddande kurser.Vård-
och omsorgsutbildningarna skulle kunna berikas genom att
de statliga utbildningarna skapar motsvarande möjligheter
till teknisk, naturvetenskaplig och företagsekonomisk
breddning genom speciella inriktningar, kurser, delkurser
etc i dessa utbildningar. En ökad användning av medicinsk-
/dator-/kemi-tekniska utrustningar inom hälso- och
sjukvården ger goda förutsättningar för gemensamma
utvecklingsområden.Vårdhögskolornas bidrag skulle
kunna bli att ge möjligheter till beteende-, samhälls-
och/eller vårdvetenskapliga komplement (inriktningar,
kurser etc) i teknikerutbildningar, i utbildningar i ekonomi
och administration etc.Samarbetet underlättar även
samverkan med landstinget som arbetsgivare för hälso- och
sjukvården. I Västerås sjukvårdsförvaltning finns redan två
forskningsenheter i full verksamhet -- en medicinsk
forskningsenhet med anknytning till allmänmedicinsk
institution och en psykiatrisk forskningsenhet med
anknytning till socialmedicinsk institution. Dessa båda har
forskare i verksamhet och varje enhet förestås av en
professor. Forskningsenheterna fungerar som filialer till
universitetsinstitutioner (i Uppsala), med egen rätt att anta
doktorander. Verksamheten vid dessa enheter har pågått
några år.
1. Nya utbildningar
I en högskoleverksamhet som verkar inom områdena
teknik, ekonomi och ADB samt vård och social omsorg,
finns unika och intressanta beröringspunkter.
Bland de områden som öppnar sig för relativt snabb
utbyggnad är de socialpolitiska, medicinsk/tekniska och de
vård/omsorgsadministrativa utbildnings- och
forskningsområdena. För Västerås del skulle de två senare
komma i fråga.
1.1 Medicinsk/teknisk utbildning
Detta kan kräva en del förarbete och planering, men har
ändå sina rötter redan utvecklade i de utbildningsstrukturer
som finns i de olika högskolorna eller i deras omedelbara
närhet.
Genom gemensamma satsningar och samordning skulle
utbildningar inom medicinsk teknik och kemi med
inriktning mot farmakologi kunna utvecklas. I
gränsområdet skulle även arbetsvetenskap och
arbetsmiljökunnande kunna ges former som skulle vara till
gagn för arbetslivet i regionen.
Sådana överväganden skulle kunna ta sig uttryck i
inrättandet av en institution för medicinsk arbetsvetenskap.
Huvuduppgiften för en sådan institution skulle vara en
utbildning av tjänstemän/funktionärer inom olika områden
som kräver en kombinerad naturvetenskaplig/teknisk och
beteendevetenskaplig kompetens. Det kan röra sig om t ex
sjukhusingenjörer, kemiingenjörer inom farmakologi,
medicin och laboratorievetenskap, ingenjörer med
kompetens inom ergonomi, arbetsvetenskap och
arbetsmiljö etc.
1.2 Vård- och omsorgsadministrativ utbildning
Vård- och omsorgsadministrativa utbildningar har redan
börjat utvecklas som ett samarbetsprojekt mellan
Högskolan i Eskilstuna/Västerås och Vårdhögskolan i
Eskilstuna. Flera kurser om ca 10 högskolepoäng har
genomförts som uppdragsutbildningar eller inom ramen för
fristående kurser. Det bör emellertid vara möjligt att inom
ramen för en samordnad organisation utveckla ett
systematiskt utbildningsprogram på detta område.
Kvalificerad utbildning inom ekonomi och
administration inom vård och omsorg, med inriktning på
ledarskap, organisationsutveckling och kvalitetssäkring
finns det behov av såväl regionalt som nationellt.
Den statliga högskolans kompetens inom ekonomi,
administration och modern datoranvändning kan i
samklang med vårdhögskolornas vård- och
omsorgskunnande bli viktiga instrument, inte bara för
uppbyggnaden av nya kurssystem (examensprogram), utan
även för den utveckling vård- och omsorgssektorerna står
inför.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en teknisk
högskola i Västerås som en del av Högskolan i
Eskilstuna/Västerås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utöka antalet årsstudieplatser
vid Högskolan i Eskilstuna/Västerås,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjlighet till samordning av
vårdutbildningen.
Stockholm den 25 januari 1993
Margareta Israelsson (s)
Lena Hjelm-Wallén (s)
Roland Sundgren (s)
Berit Oscarsson (s)
Göran Magnusson (s)