Alkoholen är vårt största sociala problem. En stor del av sjukvårdens resurser används för vård av patienter med alkoholrelaterade sjukdomar.
Samhället har i alltför stor utsträckning överlåtit åt nykterhetsrörelsen att informera om alkoholen och dess skadeverkningar. Nykterhetsorganisationerna, som visat stort ansvar i uppgiften, har intagit en närmast monopolartad attityd i denna roll. Informationen har tyvärr alltför ofta fått en så intolerant utformning, att den inte uppfattats som angelägen för andra än för helnykterister.
Sverige har tillsammans med åtskilliga andra FN- medlemsstater förbundit sig att försöka minska alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000. Det är en närmast gigantisk uppgift.
På alla områden, där stat, landsting och kommun kan påverka verksamheten, bör resurser avsättas för information om alkohol.
Det är angeläget, att all sjukvårdspersonal har tillräcklig kunskap för att i rådgivande och behandlande verksamhet kunna ge korrekta besked om alkohol. I all utbildning av sjukvårdspersonal bör därför undervisning om alkoholens skadeverkningar vara en obligatorisk del. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.
Nykterhetsrörelsens monopolställning som ansvarig för alkoholinformationen har gjort, att många människor hittills uppfattat, att endast den, som själv förordar helnykterhet, kan informera om alkoholens skadeverkningar. Om konsumtionen av alkohol skall minska måste det emellertid ske genom insatser från dem, som är konsumenter. Jag räknar med att den måttfulle alkoholkonsumenten är beredd att känna ansvar för sådana insatser. De helnyktras skara kan i vart fall inte genom egna ändrade alkoholvanor bidra till minskning av alkoholkonsumtionen...
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all utbildning av sjukvårdspersonal skall innehålla en obligatorisk undervisning om alkoholens skadeverkningar.
Stockholm den 26 januari 1993 Carl-Johan Wilson (fp)