Att det i forskningsvärlden försiggår en kamp om
resurserna, är inte vare sig nytt eller förvånande. Det är
naturligt att det ''egna'' området anses särskilt värdfullt att
satsa på. Under senare tid har det dock funnits inslag i
debatten som vi uppfattar som brist på insikt, dels om vad
som krävs i fråga om framtidsinriktad forskning och
utbildning om miljön, hushållning med naturresurser osv,
dels om Sveriges lantbruksuniversitets verksamhet. När det
t o m från ministerhåll uttrycks en uppfattning om att SLU
nu inte skulle behöva så stora resurser därför att
lantbrukarkåren har minskat, bottnar det i en stor
okunnighet, som vi måste vända oss mot.
SLU arbetar med frågor om människans bruk av de
levande naturresurserna. Det sker genom utbildning,
forskning, information och långsiktig uppföljning av
naturresursernas tillstånd.
Den andel av SLU:s verksamhet som har direkt
anknytning till det svenska jordbruket har minskat år från
år. Idag är det endast ca 15% av utbildningarna som har
direkt relevans för jordbruket och ungefär 15% av
forskningen. Den större delen av denna forskning är
dessutom finansierad av näringen.
Övrig verksamhet är inriktad mot ett antal områden som
har central betydelse för utvecklingen av välståndet i
Sverige under kommande år.
Miljöövervakning
Inom många delar av SLU arbetar man direkt med
miljöövervakningsfrågor. Det gäller inom all
markforskning, där det långsiktiga tillståndet hos vår
svenska mark, både jord och skog, undersöks. Det gäller
även inom verksamheter som riksskogstaxering och
ståndortskartering, men också genom uppdragsverksamhet
typ nationella program, t.ex. PMK och databank för hotade
arter. Allt detta har ökat starkt och inom SLU arbetar man
nu med en samordning av resurserna för att kunna göra
universitetet till en nationell resurs när det gäller
information om många viktiga miljöfaktorers tillstånd i
Sverige.
Inom agronomutbildningen finns möjlighet att inom
SLU specialisera sig mot miljöfrågor, och tillsammans med
Uppsala universitet startas en civilingenjörsutbildning inom
området vatten/miljö, vilken är den enda i landet i sitt slag.
Eftersom SLU är rikstäckande och finns representerat i
hela landet är universitetet en sällsynt väl lämpad
organisation för att hantera miljöövervakningsfrågor av
nationellt format.
Livsmedelsforskning
Vid SLU bedrivs sedan länge utbildning och forskning
kring livsmedelskvalitet. Sedan två år tillbaka finns vid SLU
en särskild institution för livsmedelsvetenskap, med bl a
EG-finansierad forskning kring fettfrågor.
Livsmedelsfrågorna återfinns också i utbildningen.
Recirkulering
Recirkulering av organiskt material kommer att vara en
livsnödvändighet på lång och kort sikt. Inom SLU bedrivs
omfattande forskning och försök inom dessa områden, bl a
med forskartjänster finansierade av avfallsforskningsrådet.
SLU arbetar tillsamman med flera kommuner för att söka
finna praktiska lösningar på recirkulationsproblemen, bl a
med Uppsala, Västerås och Ystad.
Genteknik och nya växtmaterial
I Amerika har man kommit tämligen långt när det gäller
att använda organiska produkter i industriellt sammanhang.
Det gäller bl a medicin, energi och plasttillverkning. Om vi
i Sverige skall kunna få samma utveckling, kräver detta
omfattande forskningsresurser. Vid SLU finns Sveriges
modernaste centrum för forskning och utbildning i
växtteknik. Det innebär att SLU har unika möjligheter att
ta fram nya och förädlade organiska material för
användning inom andra områden än det traditionella.
Landskapsarkitektur
Människans beroende av sin omgivning blir allt
tydligare. Det gäller inte bara i fysisk bemärkelse, utan även
funktionellt och estetiskt. Vid SLU utbildas
landskapsarkitekter vilka arbetar med planering av hur
boendemiljöer skall göras vackrare och mer funktionella,
men också med planering av vägar och transportleder så att
negativ miljöpåverkan kan minimeras.
Produktion och miljö i skogen
I den svenska skogen möts kraven på såväl hög
produktion som på god miljö i form av artrikedom och
skydd av skog och mark. För att klara dessa krav krävs
forskning och utbildning inom en rad områden. Vid SLU
bedrivs avancerad skogsvetenskaplig forskning samt
utbildning av skogstekniker, skogsmästare och jägmästare.
Gränsskydd för människor och djur
Ett öppet Europa med ett svenskt medlemskap i EG
innebär ett friare flöde av varor och tjänster. Detta innebär
också större risker för inflöde av smittsamma sjukdomar
som drabbar människor och djur. Inom
veterinärutbildningen läggs nu särskild vikt vid hur den
svenska djurstammen, som i ett internationellt perspektiv
är mycket frisk, skall kunna skyddas framgent.
Energiskog och ekologisk odling
Staten har i de senaste forskningspropositionerna satsat
medel på områden som varit betingade av energi- och/eller
miljöhänsyn. Exempel på två områden där SLU satsat stora
resurser är energiskogsodling och ekologisk produktion.
Inom energiskogsodlingen är man nu framme vid
produktionsmässiga betingelser, med bl a fungerande
skördeutrustning.
Ett kvalitetsgranskat universitet
Vi har noterat att SLU som enda svenska universitet
blivit utvärderat i sin helhet av internationella
expertgrupper. Av resultatet framgår att forskning och
utbildning har ansetts stå i internationellt sett hög eller
mycket hög klass. Det noteras också att förändringstakten
har varit mycket hög inom universitetet som en följd av
samhällets ändrade krav.
Vi har med det ovan framförda velat lyfta fram den
utomordentligt stora bredd som finns hos SLU idag och
vilken avgörande betydelse som inriktningen på
verksamheten har för vårt land. Det finns således mycket
som talar för att om någon omfördelning skall ske inom de
samlade forskningsanslagen, bör det ske till förmån för
lantbruksuniversitetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftfull satsning på Sveriges
lantbruksuniversitet i samband med kommande
forskningsproposition.
Stockholm den 25 januari 1993
Rosa Östh (c)
Birger Andersson (c)