I den allmänna debatt som blivit följden av den s.k.
bankkrisen har frågan om i vilken utsträckning effekterna
kunde blivit mindre allvarliga om den ansvariga
bankpersonalen varit mer kompetent ofta aktualiserats.
Faktum är att den för samhället så viktiga finanssektorn i
stort sett saknar relevant högre utbildning. I dag är andelen
högskoleutbildade bland banktjänstemännen cirka 15
procent, oftast ekonomer utan specialisering mot det
finansiella området. En önskvärd andel vore 40 procent,
vilket i dag motsvarar 21 000 personer. Det finns alltså
underlag.
Svenska Bankmannaförbundet har i sitt yttrande över
utkastet till propositionen om åtgärder för att stärka det
finansiella systemet (prop. 1992/93:135) föreslagit
inrättandet av finansiella högskolelinjer med inriktning mot
ekonomi (med extern räkenskapsanalys och
riskbedömning), juridik och språk.
Institutet för Ekonomisk Forskning i Lund har med
ekonomiskt stöd från länsstyrelsen upprättat ett förslag till
magisterutbildning i Bank och kreditgivning som
påbyggnad på en treårig ekonomutbildning vid Lunds
universitet. Härutöver föreligger planer på ett fullständigt,
specialiserat program för en kombinerad bankekonomisk
och bankjuridisk utbildning. De utrednings- och
planeringsmedel som krävs borde kunna åstadkommas
genom omprioritering, liksom driftsmedel för utbildningens
genomförande. Lund skulle då kunna tjäna som
pilotprojekt inför motsvarande utbildnings introduktion på
andra högskoleorter.
Med tanke på den pågående omstruktureringen av bank-
och försäkringssektorn torde det vara skäl att pröva om det
är lämpligt att utbildningen ges en inriktning mot hela den
finansiella sektorn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av högskoleutbildning
för finanssektorn.