I den allmänna debatt som blivit följden av den s.k. bankkrisen har frågan om i vilken utsträckning effekterna kunde blivit mindre allvarliga om den ansvariga bankpersonalen varit mer kompetent ofta aktualiserats. Faktum är att den för samhället så viktiga finanssektorn i stort sett saknar relevant högre utbildning. I dag är andelen högskoleutbildade bland banktjänstemännen cirka 15 procent, oftast ekonomer utan specialisering mot det finansiella området. En önskvärd andel vore 40 procent, vilket i dag motsvarar 21 000 personer. Det finns alltså underlag.
Svenska Bankmannaförbundet har i sitt yttrande över utkastet till propositionen om åtgärder för att stärka det finansiella systemet (prop. 1992/93:135) föreslagit inrättandet av finansiella högskolelinjer med inriktning mot ekonomi (med extern räkenskapsanalys och riskbedömning), juridik och språk.
Institutet för Ekonomisk Forskning i Lund har med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen upprättat ett förslag till magisterutbildning i Bank och kreditgivning som påbyggnad på en treårig ekonomutbildning vid Lunds universitet. Härutöver föreligger planer på ett fullständigt, specialiserat program för en kombinerad bankekonomisk och bankjuridisk utbildning. De utrednings- och planeringsmedel som krävs borde kunna åstadkommas genom omprioritering, liksom driftsmedel för utbildningens genomförande. Lund skulle då kunna tjäna som pilotprojekt inför motsvarande utbildnings introduktion på andra högskoleorter.
Med tanke på den pågående omstruktureringen av bank- och försäkringssektorn torde det vara skäl att pröva om det är lämpligt att utbildningen ges en inriktning mot hela den finansiella sektorn.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högskoleutbildning för finanssektorn.
Stockholm den 25 januari 1993 Jan Backman (m)