Genom den kooperativa modellen som redskap sker en
oerhörd utveckling i lokalt mobiliseringsarbete, där
människors kraft tas tillvara för att skapa självtillit, makt
och för att tillfredsställa gemensamma lokala behov.
Under det senaste året har Jämtlands län etablerat ett
nätverkssamarbete med flera regioner i Europa, där
samarbetets grund är utvecklandet av den sociala
ekonomin. Detta samarbete kan komma att utvecklas till ett
viktigt regionalpolitiskt inslag i länets utveckling. Denna
utveckling måste följas mycket noga och stimuleras genom
teoretisk forskning.
Det finns nu behov av att samordna och koncentrera
resurserna för forskningen kring de kooperativa frågorna.
Det finns i dag forskning kring de kooperativa frågorna på
flera olika institutioner på våra universitet, bl.a. på
Lantbruksuniversitetet för kooperativ ekonomi. Nätverket
för dessa forskare utgörs bl.a. av föreningen för kooperativa
studier. Någon speciell institution för kooperativ forskning
i ett bredare samhällsperspektiv finns dock inte. En sådan
bör därför inrättas med inriktning på den kooperativa
modellens betydelse för regional utveckling. Det kommer
att finnas ett behov av att knyta den forskningen till en
högskola där det finns förutsättningar för en positiv
utveckling.
I Jämtlands län finns en stark tilltro till de kooperativa
idéerna. Under de senaste åren har ett hundratal nya
kooperativ bildats i de mest skiftande branscher och
näringar. Förutom de många föräldrakooperativen har
kooperativ startat för omsorg om de äldre,
hantverkskooperativ, omsorg om de utvecklingsstörda,
inköpskooperativ, bykooperativ m.m.
Denna expansiva nykooperativa rörelse visar på ett
konkret sätt en tilltro till den egna kraften, engagemang och
vilja att tillsammans skapa ett bra liv i glesbygden. Inte
minst är det kvinnorna som bär upp denna utveckling.
Det faktum att länets alla kommuner och landstinget,
konsument-, producent- och nykooperation har gått
samman i en ekonomisk förening för att stödja denna
utveckling är en viktig manifestation. Det finns alltså en
bred uppslutning kring detta nyskapande arbete.
Vi är övertygade om att denna praktiska och konkreta
verksamhet för glesbygdens utveckling skulle vara en bra
miljö för forskning kring kooperativa frågor. Till denna för
forskningen viktiga omgivning hör den statliga
glesbygdsmyndighet, som nu är etablerad i Östersund
liksom den nyligen genomförda etableringen av
expertgruppen för forskning om regional utveckling, ERU.
Även Kooperativa institutet har uttalat intresse av att
Östersund utvecklas till ett centrum för kooperativ
forskning.
Sammantaget finns det alltså starka argument, som talar
för etablerandet av en kooperativ forskning på högskolan i
Östersund.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskningsresurser till
Högskolan i Östersund för forskning i kooperativa frågor
med inriktning på regional utveckling och glesbygden.
Stockholm den 25 januari 1993
Berit Andnor (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)