Näringslivet på Södertörn möter ökande internationell
konkurrens från företag i andra regioner med bättre
förutsättningar beträffande utbildad personal och närhet till
högskoleutbildning. Varor och tjänster med stort
kunskapsinnehåll -- dvs som är komplicerade att producera
eller som kräver lång utbildning för att tillhandahålla -- får
allt större betydelse. Satsningar på högre näringslivsinriktad
utbildning och forskning är nödvändiga för att stärka
konkurrensförmågan nationellt och internationellt. I Japan
var man först med att inse utbildningens betydelse för
produktivitet och konkurrensförmåga. Flera länder i
Europa har följt efter t ex Frankrike, Finland och Norge.
Det är nu Sveriges tur att mer inrikta den högre
utbildningen mot näringslivets behov för att stärka sin
ställning i konkurrens med övriga Europa och världen.
Högskolesatsningar har, som bland annat OECD visat,
stor infrastrukturell verkan. Utbildning och forskning
bidrar till ekonomisk och social utveckling. Södertörn --
med en halv miljon människor och starka internationella
inslag i miljön -- behöver en katalysator av det slag som
OECD utvärderat positivt i andra länder.
Mot denna bakgrund är det synnerligen angeläget att
öka andelen ungdomar som går vidare till högskolan. Detta
gäller generellt för hela nationen, men i synnerhet för
Södertörn. Andelen ungdomar som är födda 1970 och som
började högskolan (1990/91) var 13,7 procent i Stockholms
län. Som jämförelse och exempel kan nämnas att andelen
ungdomar i Malmöhus län som börjar högskolan var 18,1
procent, i Västernorrlands län 13,8 procent samt i
Norrbottens län 12,7 procent (källa SCB).
I jämförelse med andra länder i Norden genomgår 14
procent av ungdomarna i Sverige i åldern 20--24 år
högskoleutbildning medan motsvarande andel är 32 procent
i Finland och i Norge och i Danmark 27--28 procent.
Om en ökning av andelen ungdomar som går till
högskolan inte sker både nationellt och regionalt förhindras
rimlig näringslivsutveckling genom att nytillskottet till
arbetsmarknaden i Sverige och i synnerhet i
Stockholmsregionen har kvalifikationer under det som
gäller i jämförbara regioner med övriga Europa.
Bakgrund
Huddinge kommun arbetar sedan mitten av 80-talet för
att få till stånd etablering och lokalisering av högre
grundläggande utbildning till kommunen.
Flera utredningar har genomförts för att dels ur ett
regionalpolitiskt perspektiv belysa behovet av utbildning
för den södra länsdelen, bl.a. den Elmstedtska utredningen,
dels för att belysa ett ökat behov av utbildningsplatser för
den högre utbildningen.
Mot bakgrund av den Elmstedtska utredningen uppdrog
utbildningsutskottet till styrelsen för Stockholms universitet
att utreda om omfattning och inriktning av utbildning som
skulle förläggas till Södertörn.
Utredningsuppdraget redovisades hösten 1991. I
utredningen fastslås att det varken finns ekonomiska eller
pedagogiska förutsättningar att förlägga högre utbildning
till Södertörn.
Länsstyrelsen har i rapport 4:1992 Högskolorna på 1990-
talet tagit upp frågan om lokalisering av
högskoleutbildning. I rapporten framhålls att det sannolikt
är nya lokaliseringar av utbildning som krävs för att ge extra
stimulans till nytänkande och bidra till utveckling av
högskoleutbildningens former och innehåll.
Södertörns Sommaruniversitet
Botkyrka, Huddinge och Stockholms läns landsting är
huvudmän i stiftelsen Södertörns Sommaruniversitet. Syftet
med sommaruniversitetets verksamhet är att dels föra ut
och göra forskningsparkens verksamhet känd, dels att knyta
kontakter med institutioner och organisationer som kan ha
intresse av att förlägga utbildningsverksamhet till
kommunerna.
Utgångspunkter för arbetet med lokalisering av högre
utbildning
Huddinge kommun antog i december 1990 ett program
för arbetet med etablering och lokalisering av
grundläggande högre utbildning till kommunen. Arbetet
sker i full politisk enighet.
Övergripande målsättning är:att långsiktigt förändra
den socioekonomiska strukturen på Södertörn där
utbildning utgör ett instrument i förändringsprocessenatt
tillmötesgå behovet av kvalificerad arbetskraft i kommunen
och på Södertörnsamt att öka intresset hos näringslivet
för företagsetablering i kommunen.
Utgångspunkt för arbetet med etablering av högre
utbildning har varit att söka samverkan med övriga
högskolor och universitet i regionen för lokalisering av
utbildning till kommunen. Kommunen har i första hand
intresserat sig för och haft kontakt med institutioner och
organisationer inom det naturvetenskapliga/matematiska
området och inom hälso- och sjukvård.
Under 1992 har nya signaler kommit från
utbildningsdepartementet bl a
i propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor --
Frihet för kvalitet. Sverige måste utveckla och förstärka den
högre utbildningen för att vi skall kunna konkurrera
internationellt. En sådan utveckling och förstärkning blir
avgörande för Sveriges framtida utveckling.
Nuvarande högskoleutbildningar i Huddinge
I Huddinge finns idag lokaliserat delar av
Vårdhögskolans utbildning, odontologiska fakulteten och
även delar av medicinarutbildningen är förlagda till
Huddinge sjukhus. I Novum forskningspark finns 4
centrumbildningar inom bioteknik, nutrition och
toxikologi, strukturbiokemi samt dentalteknik och
biomaterial.
Utveckling av Näringslivshögskola Syd
Mot bakgrund avuniversitetsstyrelsens beslut att inte
rekommendera lokalisering av högre grundläggande
utbildning till den södra länsdelen,propositionen
1992/93:100, utbildningsdepartementets bilaga,ett
generellt behov av fler platser inom den högre
utbildningen,kvarstående obalans mellan norr och söder
i lokalisering av högre utbildning
beslutade Botkyrka och Huddinge kommuner att
gemensamt och tillsammans med Stockholms läns landsting
arbeta för att få till stånd grundläggande högre utbildning i
kommunerna.
Mellan parterna ingicks ett avtal i maj 1992 och en
projektledare rekryterades.
Hösten 1991 uppvaktade kommunerna Södertälje,
Botkyrka och Huddinge länsstyrelsen för att få stöd i
arbetet med utveckling och lokalisering av
högskoleutbildning till Södertörn.
Som ett resultat av uppvaktningen inbjöd länsstyrelsen
de tre kommunerna och Haninge att ingå i en
samarbetsgrupp (HUS-gruppen -- högre utbildning på
Södertörn) som gemensamt skulle arbeta för lokalisering av
högre utbildning till Södertörn.
Gruppen skulle gemensamt inventera och beskriva
behov av högre utbildning samt peka på kompletterande
behov av högre utbildning för kommunerna.
I linje med intentionerna med HUS-gruppens arbete
ansökte och erhöll Botkyrka och Huddinge ekonomiskt
stöd för utveckling av projektet Näringslivshögskola Syd
från länsstyrelsen.
Kommunerna har avsatt egna resurser för utveckling av
projektet under andra halvåret 1992 främst i form av
personalinsatser.
Utbildningsprogram -- Näringslivshögskola Syd
Fyra utbildningsprogram har utvecklats:
mediekunskap och teknikspråk, kultur och ekonomi
medicinsk tekniksamt en specialistutbildning inom
området innovation, produkt- och affärsutveckling (en ny
utbildning i Sverige).
De första programmen planeras att förläggas till
Botkyrka och de två senare till Huddinge och Novum
forskningspark.
En förutsättning för att kunna bedriva och genomföra
utbildningsprogrammen är statlig finansiering.
Verksamheten planeras att bedrivas inom ramen för
stiftelsen ''Näringslivshögskola Syd'' med Stockholms
Universitet som värdinstitution i enlighet med universitetets
förslag.
Stockholms Universitet har till departementet framfört
att det är berett att stå som värdinstitution för
näringslivshögskolan.
Planering våren 1993
Utbildningsprogrammen kommer att utvecklas
ytterligare med kompletteringar bl a av mer detaljerade
beskrivningar av utrustningsbehov m.m.
Som utgångspunkt för arbetet gäller start av
utbildningsprogrammen eller delar av programmen hösten
1993.
Alla utredningar och analyser visar att tillgången på
högre utbildning är avgörande för en regions
utvecklingsmöjligheter. En näringslivshögskola skulle ge
Södertörn den språngbräda till förbättrade
näringslivsförutsättningar som är nödvändiga för att komma
tillrätta med den regionala obalansen i Stockholms län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omfördelning av 300
utbildningsplatser inom Stockholmsområdet till en
näringslivshögskola i Huddinge.
Stockholm den 25 januari 1993
Ylva Annerstedt (fp)
Karin Pilsäter (fp)