Den svenska turistnäringen är en bransch som kan
betraktas som vinnare på att den svenska kronan har en
flytande kurs och därmed i praktiken devalverats. Det blir
billigare för utländska besökare att resa till och i Sverige.
Det innebär en chans, en möjlighet till nya arbetstillfällen i
hotade och svaga regioner.
Turistnäringen är arbetskraftsintensiv. Små ekonomiska
insatser ger många arbetstillfällen tillbaka.
Turistnäringen har framtiden för sig. Trots oroligheter i
världen är näringen internationellt sett på uppgång. Den
nya svenska turistorganisationen har kommit igång bra och
arbetar på att skapa en god profil i länder som ur turistisk
synpunkt är bra marknadsobjekt.
Möjligheterna för turist- eller som den också kallas,
besöksnäringen, finns till del på hemmaplan. En reflexion i
allmänhet kan vara att bensinprishöjningen försvårar
långresandet inom landet, vilket slår mot landets etablerade
besökscentra. Sänkta realinkomster för t ex
arbetslösa kan också spela in. Till detta finns också
anledning att räkna med att landsting och kommuner snålar
in på anslagen till besöksfrämjande åtgärder, vilket är
tveeggat.
I avvaktan på att konjunkturen skall vända uppåt bör
samhällsorgan och enskilda företrädare för branschen
planera för högre ambitionsnivåer för näringen. Ett särskilt
ansvar har här staten, inte minst därför att det är staten som
gör de största vinsterna på turismen. Därför bör medel gå
tillbaka till näringen genom ökad satsning på utbildning
inom turistsektorn, vilket bedrives vid några av
högskolorna. Antalet professurer vid högskolorna i turism
är ett par stycken, att jämföras med bortåt 100 professurer
på jordbruk/skogsområdet. Det är också viktigt att
utbildare inom skolväsendet på turismens område håller sig
a jour med utvecklingen på olika nivåer inom
besöksnäringen, så att en täckande utbildning ges.
Samtidigt krävs vakenhet inför fördjupningsbehov från
yrkesgrupper med s k blandade funktioner. En sådan
betydelsefull grupp är guiderna.
Jag har ovan berört turistnäringens betydelse som
inkomstkälla för framförallt staten. Näringen omsätter i
riket ca 100 miljarder kr, varav hälften går in under
verksamheter som hör till den egentliga turistnäringen.
Sidoordnade kapitalrörelser i form av inköp av
fritidsutrustning, båtar, husvagn, husbilar etc. tillkommer.
Dessa uppgifter talar ytterligare för att näringen är
omfattande, den är dynamisk, men som ibland fallet är i
Sverige, långt ifrån nyttjad på inneboende möjligheter. Jag
bedömer att mycket av det som behövs för att driva på
utvecklingen i rätt riktning, är kunskap och ökad insikt i
branschens möjligheter. Som förut noterats brister det i
resurser inom delar av utbildningsväsendet som producerar
turistisk utbildning. Det är en angelägen uppgift för riksdag
och regering att delegera vinståtergivande resurser till i
detta fall högskolor och eljest till institutioner som bedriver
seriös verksamhet på området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser för att
främja utbildning i ämnen som rör turistnäringen,
företrädesvis vid högskolorna.