Inom Sveriges lantbruksuniversitet har, under senare
tid, den framtida skogliga utbildningen varit föremål för
utredningar och diskussion. Bl.a. har föreslagits att
skogsteknikerlinjen slopas och ersätts med treårig
skogsmästarutbildning, att sammanlagda antalet
studerande på skogstekniker- och skogsmästarnivå minskas
och att, som konsekvens härav, skogsinstitutet i Värnamo
läggs ner och undervisningen koncentreras till
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och nuvarande
skogsinstitutet i Bispgården.
SLU:s styrelse har haft frågan uppe men, efter bl.a.
starka protester från södra Sverige mot nedläggningen i
Värnamo, uppskjutit beslutet till mitten av 1993.
Eftersom många nyutexaminerade med skoglig
utbildning f.n. är arbetslösa kan en reducering av antalet
elevplatser vara befogad även om det ökande kravet på
ekologiska hänsyn i skogsbruket talar i motsatt riktning.
Nedläggning av ett av skogsinstituten kan därför vara en
riktig åtgärd i synnerhet som vinster i effektivitet och
kostnadsbesparingar därigenom blir möjliga.
Valet att i så fall lägga ner skogsinstitutet i Värnamo är i
dagsläget ganska naturligt, eftersom fortsatt drift i
Värnamo kräver stora investeringar.
Vid skogsinstitutet i Bispgården har nyligen omfattande
upprustning och nybyggnation utförts.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg är den enda av de
tre läroanstalterna, som har erfarenhet av
skogsmästarutbildning, vilken man bedrivit sedan år 1945.
Då man där också från och med år 1985 bedriver
skogsteknikerutbildning har man god grund för att utveckla
den integrerade skogstekniker- och skogsmästarutbildning
på tre år, som nu föreslås för alla studerande inom gebitet.
De som utexaminerats från Skogsmästarskolan har haft
påfallande framgång i sitt yrkesarbete. Åtskilliga har med
framgång konkurrerat med jägmästare om olika
befattningar och arbetslösheten har varit lägre än för
kategorier med annan utbildning inom skogsbruket. Skolan
har bl.a. därför blivit populär bland de studerande, vilket
avspeglar sig i antalet inträdessökande.
Den pedagogiska erfarenhet av
skogsmästarutbildningen, som samlats i Skinnskatteberg, är
ett värdefullt kapital, som inte får förskingras.
I framtiden måste i alla skogliga utbildningar,
undervisningen i ekologi och om skogens mångbruk
skärpas. Även om Skogsmästarskolan f.n. är väl rustad i
detta avseende öppnar samarbetsmöjligheterna med den
nyligen till SLU knutna forskningsstationen Grimsö nya
intressanta perspektiv i detta avseende.
I Skinnskatteberg finns stora variationer i ekologiska
och naturgeografiska förutsättningar inom korta
reseavstånd. Såväl Mälardalens lövskogar som
höglägesskogsbruk nås inom avstånd för endagsresor.
Skogsmästarutbildning förlagd till Skinnskatteberg ger
möjlighet att kraftsamla resurserna och effektivt utnyttja
SLU:s övriga resurser och erfarenheter. På så sätt uppnås en
forskningsanknuten undervisning och utvecklas samarbetet
med andra utbildningar.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har goda
förutsättningar för en kostnadseffektiv verksamhet men kan
även erbjuda goda studiesociala villkor. Det är viktigt att
skogsmästarutbildningen sker på ort som ligger bra till
geografiskt för rekrytering och arbetsmarknad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Skinnskatteberg även i
framtiden bör vara lokaliseringsort för skoglig utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skogsmästarutbildningen i
Skinnskatteberg bör bestå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att resurser för forskning bör
tillföras Skogmästarskolan i Skinnskatteberg.