Inom Sveriges lantbruksuniversitet har, under senare tid, den framtida skogliga utbildningen varit föremål för utredningar och diskussion. Bl.a. har föreslagits att skogsteknikerlinjen slopas och ersätts med treårig skogsmästarutbildning, att sammanlagda antalet studerande på skogstekniker- och skogsmästarnivå minskas och att, som konsekvens härav, skogsinstitutet i Värnamo läggs ner och undervisningen koncentreras till Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och nuvarande skogsinstitutet i Bispgården.
SLU:s styrelse har haft frågan uppe men, efter bl.a. starka protester från södra Sverige mot nedläggningen i Värnamo, uppskjutit beslutet till mitten av 1993.
Eftersom många nyutexaminerade med skoglig utbildning f.n. är arbetslösa kan en reducering av antalet elevplatser vara befogad även om det ökande kravet på ekologiska hänsyn i skogsbruket talar i motsatt riktning. Nedläggning av ett av skogsinstituten kan därför vara en riktig åtgärd i synnerhet som vinster i effektivitet och kostnadsbesparingar därigenom blir möjliga.
Valet att i så fall lägga ner skogsinstitutet i Värnamo är i dagsläget ganska naturligt, eftersom fortsatt drift i Värnamo kräver stora investeringar.
Vid skogsinstitutet i Bispgården har nyligen omfattande upprustning och nybyggnation utförts.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg är den enda av de tre läroanstalterna, som har erfarenhet av skogsmästarutbildning, vilken man bedrivit sedan år 1945. Då man där också från och med år 1985 bedriver skogsteknikerutbildning har man god grund för att utveckla den integrerade skogstekniker- och skogsmästarutbildning på tre år, som nu föreslås för alla studerande inom gebitet.
De som utexaminerats från Skogsmästarskolan har haft påfallande framgång i sitt yrkesarbete. Åtskilliga har med framgång konkurrerat med jägmästare om olika befattningar och arbetslösheten har varit lägre än för kategorier med annan utbildning inom skogsbruket. Skolan har bl.a. därför blivit populär bland de studerande, vilket avspeglar sig i antalet inträdessökande.
Den pedagogiska erfarenhet av skogsmästarutbildningen, som samlats i Skinnskatteberg, är ett värdefullt kapital, som inte får förskingras.
I framtiden måste i alla skogliga utbildningar, undervisningen i ekologi och om skogens mångbruk skärpas. Även om Skogsmästarskolan f.n. är väl rustad i detta avseende öppnar samarbetsmöjligheterna med den nyligen till SLU knutna forskningsstationen Grimsö nya intressanta perspektiv i detta avseende.
I Skinnskatteberg finns stora variationer i ekologiska och naturgeografiska förutsättningar inom korta reseavstånd. Såväl Mälardalens lövskogar som höglägesskogsbruk nås inom avstånd för endagsresor.
Skogsmästarutbildning förlagd till Skinnskatteberg ger möjlighet att kraftsamla resurserna och effektivt utnyttja SLU:s övriga resurser och erfarenheter. På så sätt uppnås en forskningsanknuten undervisning och utvecklas samarbetet med andra utbildningar.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har goda förutsättningar för en kostnadseffektiv verksamhet men kan även erbjuda goda studiesociala villkor. Det är viktigt att skogsmästarutbildningen sker på ort som ligger bra till geografiskt för rekrytering och arbetsmarknad.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skinnskatteberg även i framtiden bör vara lokaliseringsort för skoglig utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg bör bestå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att resurser för forskning bör tillföras Skogmästarskolan i Skinnskatteberg.
Stockholm den 22 januari 1993 Hugo Bergdahl (fp)