Forskning kring landsbygdsnäringar i norra Sverige
Förutsättningarna för landsbygdsnäringarna, främst då
de areella näringarna, har förändrats radikalt under de
senaste decennierna. Utvecklingen mot en gemensam
europamarknad, nya miljökrav m.m. borgar för att
förändringstakten kommer att vara hög även i framtiden.
För att möta förändringarna krävs utvecklingsinsatser både
för att effektivisera och anpassa det traditionella jordbruket
och för att utveckla nytt företagande på landsbygden.
Forskningen är därvid utomordentligt viktig och måste ges
resurser som sätter den i spetsen för utvecklingen.
Utvecklingen inom landsbygdsnäringarna är en viktig
fråga för sysselsättningen och boendet i de norra länen.
Andelen sysselsatta inom de areella näringarna är högre än
för landet i genomsnitt. En väsentligt större andel av
befolkningen är också bosatt i glesbygd än för landet i sin
helhet (ca 25 % jämfört med 17 %). I Jämtlands län är
andelen glesbygdsboende särskilt högt, ca 35 %. Man kan
på goda grunder anta att de allra flesta av de i glesbygden
boende är sysselsatta inom de areella näringarna. På
landsbygden är således sysselsättningen i de areella
näringarna fortfarande en nyckelfråga för hela bygdens
utveckling.
Det finns ett flertal problemområden som är intressanta
för särskilda forskningsinsatser. Några exempel på dessa är
följande:Marknadsförutsättningar för livsmedel
producerade i norra Sverige inom övriga delar av landet och
på europamarknaden.
Vilka förutsättningar finns för att sälja speciella
kvaliteter och i så fall av vilka produkter?
Ekologisk produktion
Utveckling av stabila och ekonomiskt
konkurrenskraftiga produktionssystem. Förutsättningarna
för ekologisk produktion av livsmedel gynnas av en
produktionsinriktning med stor andel vall och animalier.
Djurhållning -- stallteknik och betesdrift
Det kommer att krävas ny teknik för att uppfylla de nya
djurskyddskraven. Utveckling av billigare stallar krävs för
att möta den ökade kostnadspressen på grund av
jordbrukets avreglering.
Produktion av bioenergi på åkermark
Jordbruket använder allt mindre areal för
livsmedelsproduktion. Energi från åkermark är ett
miljövänligt alternativ till energi från olja och kol.
Alternativen till konventionella jordbruksgrödor är få i
norra Sverige. Jordbruksmarken utgör bara någon enstaka
procent av den totala landarealen varför nerläggning av
areal får stora konsekvenser för landskapsbilden.
Genom ''Åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra
Sverige'' har totalt 26 miljoner kronor tillförts
forskningsprojekt för landsbygdsutveckling i norra Sverige
under de senaste fem åren. Av detta har ca 80 % gått till
projekt vid SLU/Röbäcksdalen. I och med utgången av
budgetåret 1991/1992 har anslaget till
''Åtgärdsprogrammet'' upphört. I dag råder osäkerhet om
resurserna för tillämpad forskning inom SLU. Under våren
kommer riksdagen att föreläggas en proposition om
inriktningen av den framtida forskningspolitiken. I de
utredningar som kommer att ligga till grund för
propositionen, bl.a. i den s.k. SLU-utredningen, hävdas att
samhället i första hand bör satsa på grundforskning och den
tillämpade forskningen skötas av marknaden.
För norra Sverige kan det betyda att resurser till
försöksverksamhet och viktigt utvecklingsarbete för att
möta kommande förändringar inom landsbygdsnäringarna
kommer att minskas inom sektorer där det inte finns något
alternativ från marknaden. Det är angeläget att
forskningsfrågorna som rör landsbygdsnäringarna i norra
Sverige bevakas noga inför den forskningspolitiska
propositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning kring
lantbruksnäringar i norra Sverige.