med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

Det är med stor tillfredsställelse som vi noterar att
Högskolan i Eskilstuna/ Västerås i propositionen, ''Högre
utbildning för ökad kompetens'', föreslås få nya resurser
motsvarande den tidigare planerade utbyggnaden av
ingenjörsutbildning. Det är också bra att förlänga
studietiden på ingenjörsprogrammen. Propositionens
förslag att resurser skall ges för att komplettera den
tekniska profilen med humaniora och samhällsvetenskap är
enligt vår uppfattning också av stor vikt.

Det som bekymrar oss är att utbildningsministern i
propositionen föreslår att utbildningarna för förskollärare
och fritidspedagoger helt läggs ner vid högskolan. Enligt
förslaget skall inte några fler studenter tas in på
utbildningen. De som redan antagits till utbildningen
kommer dock att examineras vid högskolan.

I propositionen säger utbildningsministern att det är
särskilt viktigt att mindre och medelstora högskolor
utformar ett optimalt utbildningsutbud anpassat till de egna
förutsättningarna för kompetensuppbyggnad och
efterfrågan från studenter och omgivande arbetsliv. Vidare
framhålls det att det är viktigt att högskolorna har en
betydande bredd.

I propositionen sägs att utbildningsutbudet vid de
mindre och medelstora högskolorna i alltför hög grad har
koncentrerats på den offentliga sektorns behov. Så är inte
fallet vid Högskolan i Eskilstuna/Västerås.

De utbildningar som finns tillgodoser behovet både
inom offentlig sektor och industri, handel och
serviceverksamhet i Västmanland och Södermanland.

Det vore därför djupt olyckligt om utbildningarna för
förskollärare och fritidspedagoger skulle läggas ner.

Det finns skäl att, som utbildningsministern säger,
minska volymen av utbildningen av förskollärare och
fritidspedagoger. En granskning av konsekvenserna av
förslaget i propositionen visar dock att fördelningen av
antalet platser i regionerna blir ojämnare efter
propositionens förslag.

I nedanstående tablå redovisas antalet årsplatser per 100
000 innevånare idag och efter propositionen i ett län.

idag efter

Stockholm
130,2 112,8

Uppsala
54,8 65,7

Södermanland/Västmanland
98,8 0,0

Örebro
175,4 142,5

Falun
118,8 0,0

Gävle/Sandviken
150,3 62,2

Växjö
251,9 302,3

Kalmar
155,0 223,2

Kristianstad
144,1 203,8

Mitthögskolan
94,4 113,3

Umeå
147,7 177,3

Luleå
175,6 193,7

Riket
123,3 109,7

I 
Uppsala, Västmanland/Södermanland och Örebro län
minskar platsantalet i relation till innevånarna med mer än
50 % från en nivå som redan idag ligger under genomsnittet.
Minskningen i hela landet är 11 %. En ökning sker i de
regioner där det tidigare fanns gott om platser.

En neddragning av antalet platser bör fördelas mer
rättvist över landet. Det finns en påtaglig risk att det
kommer att uppstå en brist på förskollärare i regionen om
utbildningen läggs ner i Eskilstuna/Västerås.

En annan effekt av nedläggningen är att utbudet av
utbildning på traditionellt kvinnliga områden drastiskt
försämras. Det är mycket olyckligt ur
jämställdhetssynpunkt.

Inom regionen är det en mycket låg övergång från
gymnasiestudier till högskola och universitet idag, en av de
lägsta i landet. För ungdomarna i denna region är närheten
till utbildningarna mycket viktig.

För att behålla den ''heltäckande bredd i utbildningen''
som är eftersträvansvärd enligt propositionen bör därför
utbildningarna av förskollärare och fritidspedagoger finnas
kvar med 90 utbildningsplatser vid högskolan i
Eskilstuna/Västerås.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Mälardalens högskola får
examinationsrätt för barn- och ungdomspedagogisk
examen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett årsintag om cirka 90 studenter
på barn- och ungdomspedagogisk utbildning vid
Mälardalens högskola.

Stockholm den 11 mars 1993

Alf Egnerfors (s)

Margareta Israelsson (s)

Lena Hjelm-Wallén (s)

Roland Sundgren (s)

Maj-Lis Lööw (s)

Anita Persson (s)

Berit Oscarsson (s)

Göran Magnusson (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Göran Persson (s)