Den manuella svenska glasindustrin ligger koncentrerad
i östra Småland, i dagligt tal kallat ''glasriket''. Den har i dag
och måste även i framtiden ha ett mycket stort nationellt
intresse. Regionalt har glasindustrin mycket stor betydelse
för sysselsättningen. Den internationella konkurrens som
finns i dag kommer att vara ännu mer märkbar då Sverige
går in i EG vilket gör det nödvändigt att höja kompetensen
inom glasteknologin.
Glasforskningen idag
Glasforskningsinstitutet (Glafo) i Växjö är unikt i
Norden och är den enda forskningen i Kronobergs län som
har direkt internationell anknytning och betydelse när det
gäller forskning inom hela glasområdet. Inom andra
områden som har branschinstitut, t.ex. trä-, stål- och
livsmedelsindustrin, finns även utbildning,
forskningsresurser och professurer vid de nordiska
högskolorna och universiteten. Glasbranschen saknar helt
detta, den utbildning som finns i dag sköts helt av Glafo.
Huvudman för Glafo är Stiftelsen Glasforskning, som i
dag har 35 medlemmar och representerar ca 60 glasbruk.
Sex av medlemmarna kommer från England och två från
Italien. Så gott som alla nordiska glasbruk som tillverkar
konstglas, hushållsglas, förpackningsglas, glas- och
mineralull samt planglas är medlemmar i Stiftelsen.
Vid Glafo bedrivs kollektiv, öppen forskning samt
uppdragsforskning till största delen åt medlemmarna. Vid
Glasteknisk Utveckling AB (helägt av Stiftelsen) bedrivs
FoUoch serviceverksamhet med svepelektronmikroskop.
Glafo är också ett organ för allmän glasinformation till
privatpersoner, företag, skolor och institutioner. Glafos
omsättning budgetåret 1992/93 beräknas uppgå till 10 milj.kr.
Den
kollektiva, öppna forskningen bedrivs i form av s.k.
branschprogram. Utformning och styrning av projekten
görs tillsammans med en styrgrupp för varje bransch och
delprojekt (konst-, hushålls-, maskinellt och fiberglas).
Branschprogrammet, vilket omsätter ca 4,5 miljoner
1992/93, finansieras till 40% av NUTEK och 60% av
medlemmarnas avgifter.
Behovet av glasforskning
Den nordiska glasindustrin har ett stort behov av
högskoleutbildning inom glasteknologin. För branschen
vore det lämpligt att en sådan utbildning omfattade t.ex.
värmeoch ugnsteknik, högtemperaturkemi, mät-, styr- och
reglerteknik, maskin- och produktionsteknik samt
ekonomi. Med fördel skulle detta kunna kombineras med
den utbildning som i dag finns vid Högskolan i Växjö inom
kemi- och maskinteknik.
En professur i glasteknologi med därtill hörande fasta
forskningsresurser skulle innebära att glasindustrin har
möjlighet att höja utbildningsnivån. Detta ger underlag för
bättre processföring och en jämnare och bättre glaskvalitet
och större möjligheter för glasindustrin att kunna behålla
och även öka sina andelar på den internationella
marknaden.
Fasta forskningsresurser skulle innebära att stora delar
av den forskning i form av licentiat- och doktorandstudier,
som Glafo i dag tvingas lägga ut på andra universitet och
högskolor, på sikt skulle kunna genomföras i den miljö den
hör hemma -- i Glasriket.
I och med Sveriges eventuella medlemskap i EG öppnas
större möjligheter att deltaga i europeiska FoU-projekt och
att kunna ansöka om medel från europeiska fonder. En
professur ger då högre formell status. Det är angeläget för
glasindustrins framtid att den svenska glasforskningen har
möjlighet att vara med och konkurrera om sådana medel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en professur med
därtill hörande fasta forskningsresurser vid
Glasforskningsinstitutet i Växjö.
Stockholm den 21 januari 1993
Monica Widnemark (s)
Kjell Nilsson (s)
Lars Hedfors (s)