med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
Utbyggnad av Högskolan i Skövde
Sverige präglas av bebyggelse och mänsklig aktivitet i
hela landet. Under senare år har Sverige dessutom haft en
positiv befolkningsutveckling i flertalet medelstora städer.
Den nya tekniken och allt öppnare gränser i Europa bäddar
dessutom för en helt ny utveckling under resten av 1990-
talet och början av 2000-talet.
Detta återspeglas också i näringslivet, där allt fler
företag och verksamheter söker en lämplig miljö för sin
lokalisering. Det måste emellertid bli möjligt för ytterligare
företag att flytta från storstaden till stimulerande och trygga
miljöer ute i landet. Sådana miljöer måste ha bra livsmiljö,
inte minst en stimulerande kultur- och fritidsmiljö, goda
kommunikationer och högskolor med såväl bred bas som
djup i utbildning och forskning. De investeringar som nu
måste ske i Sverige -- i fråga om vägar, järnvägar samt
förbättrad och utökad högskoleutbildning och forskning --
måste därför fördelas så att hela landet får del av dem.
I flera riksdagsbeslut har de mindre högskolornas
betydelse, som motorer för utvecklingen i de regioner där
de ligger, lyfts fram. Ett sådant synsätt är enligt min
uppfattning positivt och riktigt. Dock har enligt min mening
Högskolan i Skövde inte byggts ut på det sätt som motiveras
av regionens struktur och högskolans storlek. Tvärtom är
högskolan fortfarande en av rikets minsta med resurser
motsvarande endast några promille av den nationella
svenska högskolans resurser. Detta förhållande är inte
acceptabelt, vare sig av strukturella eller av regionala skäl.
I proposition 1992/93:42 underströks betydelsen av att
de minsta högskolorna i riket, däribland Högskolan i
Skövde, tillförs resurser, för att enheterna skall ''nå upp till
en omfattning på verksamheten med rimlig bredd i
utbildningsutbudet''. Det strukturella stödet ges dock i form
av tilldelning av resurser, som i propositionen får karaktär
av en tillfällig satsning. Enligt min uppfattning måste de
tillförda platserna (100 platser) avse en långsiktig
utbyggnad av Högskolan i Skövde.
Riksdagen har redan tidigare fattat flera beslut som
innebär en fortsatt utbyggnad av Högskolan i Skövde.
Konsekvenserna härav blir enligt betänkandet Ersättning
för kvalitet och effektivitet (SOU 1993:3) att högskolan
under den kommande budgetperioden tillförs resurser
motsvarande 186 helårsplatser, vilket innebär en samlad
tilldelning om cirka 1 330 helårsplatser.
Regeringen har nu i proposition 1992/93:169 om högre
utbildning för ökad kompetens lagt förslag om den
grundläggande utbildningen för den kommande
treårsperioden. Således föreslås en utökning av
utbildningen vid Högskolan i Skövde med cirka 200
helårsstudenter (avsnitt 4.6) till cirka 1 350 helårsplatser.
Såvitt jag förstår ingår emellertid de redan beslutade 186
platserna i det nya förslaget. Jag anser inte detta vara en
tillräcklig utbyggnad utan menar att utbildningsvolymen
bör ökas intill 2 000 helårsstudenter per år.
Högskolan i Skövde har tyvärr för närvarande en mycket
''smal'' och från vissa synpunkter relativt ''sned'' struktur.
De nuvarande kompetensområdena, teknik,
datavetenskap, ekonomi, moderna språk och
områdesstudier samt medieproduktion, samtliga relaterade
till näringslivet, behöver byggas ut och kompletteras med
annan typ av utbildning, bland annat inriktad mot samhälls-
och humanvetenskap samt mot naturvetenskap.
Jag föreslår nedan en fortsatt utbyggnad av Högskolan i
Skövde. I det följande lämnar jag några exempel på viktiga
områden som bör tillgodoses.
Det är väsentligt att Högskolan i Skövde ges ökade
basresurser för att kunna stärka nuvarande profiler, dvs den
teknikvetenskapliga och datavetenskapliga utbildningen,
bland annat för att möjliggöra ändamålsenliga program
inom området människa--teknik samt utbildningarna inom
moderna språk och områdeskunskap.
Bland annat i anslutning till människa--maskin--
konceptet bör en human- och samhällsvetenskaplig
kompetens etableras. En sådan kompetens kan effektivt
stödja, utveckla och i vissa fall utgöra en integrerad del av
program inom teknik, datavetenskap samt i viss mån
ekonomi och medieproduktion. Av särskild betydelse är i
ett sådant perspektiv studieområdet kognitionsvetenskap --
samverkan människa--teknik. Kognitionsvetenskapen är en
ämnesövergripande vetenskap, som har utvecklats ur
ämnen som psykologi, språkvetenskap, filosofi, medicin
samt teknik och datavetenskap. Av stort intresse för
Högskolan i Skövde är kognitionsvetenskapen i relation till
ny teknologi.
Även en beteendevetenskaplig kompetens, i hög grad
inriktad mot förändring och lärare i företag och
organisationer, bör byggas upp. Intressanta ämnen är
pedagogik med inriktning mot lärande i arbetet, psykologi,
bland annat inriktat mot industriella och andra
organisationsanknutna applikationer, socialpsykologi och
sociologi med inriktning mot arbetsvetenskap.
Det är vidare angeläget att ökade resurser kan tillföras
högskolans utbildning inom medieproduktion. Inte minst är
detta viktigt för att kunna rekrytera flera kvinnor till
utbildningen, eftersom Högskolan i Skövde för närvarande
har en så liten andel kvinnor i utbildningen att den närmast
kan jämföras med regelrätta tekniska fackhögskolorna.
Utbyggda studier bör även kunna erbjudas inom
grundläggande ämnen som matematik, statistik och
nationalekonomi. Ytterligare utbildning inom dessa ämnen
är även väsentlig av skälet att flickors intresse för sådan
utbildning kan bedömas som relativt stort.
Sammantaget gäller alltså att Högskolan i Skövde
successivt bör tillföras resurser som slutligt innebär 650
helårsplatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av utbildningen vid
Högskolan i Skövde.