En stor majoritet av landets civilekonomer,
civilingenjörer och övriga tekniker har aldrig erhållit någon
schemalagd undervisning i etik och miljöekonomi. Detta är
negativt för samhället av flera skäl.
Utan en etisk diskussion, en etisk medvetenhet och en
etisk ansats riskerar vi att få en hård kapitalism med stora
sociala och ekologiska problem som följd.
Det är viktigt att ett etiskt förhållningssätt främjas hos
marknadsekonomins aktörer. Brist på god företags- och
affärsetik undergräver marknadsekonomin.
Företagens tilltagande intresse för etik är bra. Men ett
enskilt företag kan inte utforma sin egen etik med den egna
verksamheten som enda utgångspunkt. Samhällets
allmängiltiga etik, grunden för samhällsbygget, måste vara
utgångspunkten. Från kristdemokratiskt håll hävdar vi att
denna etiska grund hämtar sin inspiration från den kristna
etiken. Därefter kan arbetet med att utforma en
företagsspecifik etik börja. Det gäller att tyda vilka krav
samhällsetiken ställer på företagets hela verksamhet.
Mot denna bakgrund utgör det en allvarlig brist att det
största antalet av nuvarande och blivande beslutsfattare
inom näringslivet inte fått eller får utbildning i etik och
miljöekonomi. Gruppen blivande beslutsfattare borde vara
ett högprioriterat mål för att förstärka etik och ett
långsiktigt ansvarigt synsätt inom marknadsekonomin.
Utbildning i etik och miljöekonomi krävs också för att
kunna införa etik- och miljöredovisning vid sidan av klassisk
ekonomisk redovisning i företagen. Detsamma gäller
möjligheten att inrätta etiska råd inom företag bl a för
utarbetande av etisk policy. Och egentligen borde det vara
lika självklart för ett företag att formulera etiska riktlinjer
som att utforma den egna affärsidén.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om undervisning i etik och
miljöekonomi inom ekonom- och teknikerutbildningarna.
Stockholm den 20 januari 1993
Rose-Marie Frebran (kds)
Stefan Attefall (kds)