Under förra året motionerade undertecknad om att
riksdagen skulle uttala sig för en satsning på cyklotron vid
universitetssjukhuset i Linköping. Utbildningsutskottet tog
i sak inte ställning utan hänvisade till
forskningsrådsorganisationen och väntade förslag från
regering om medel från löntagarfonderna till
forskningsändamål. En cyklotronanläggning är dock av
sådan vikt att riksdagen gott kan uttala en mening.
Arbetet med cyklotronprojektet i Linköping går vidare
och närmast i tiden planeras en stor nordisk konferens i
Linköping om värdet av Neutronterapi mot bakgrund av
internationella fakta. De nordiska onkologerna bör då
kunna ta ställning till om det finns förutsättningar för ett
nordiskt samarbete rörande neutronterapi och forskning
runt effekten av neutronstrålning på tumörer och biologiska
vävnader.
En bakgrund är, som jag också beskrev i förra årets
motion, att neutronbehandling av vissa elakartade
tumörtyper, som spottkörtelcancer, prostatacancer,
grovtarmscancer liksom stora huvud- och halstumörer,
under senare år har visat sig vara överlägsen konventionell
behandling med elektroner och fotoner.
Behandlingsresultaten för vissa av dessa svåra tumörer har
starkt förbättrats.
Positronemissionstomografi (PET) har på samma sätt
visat sig vara en unik möjlighet att studera
ämnesomsättning och kemiska förändringar i kroppens
organ. Hitintills har forskningen koncentrerats till hjärna-
nervsystem, hjärta-cirkulation.
En förutsättning för både neutronterapi och PET är att
det finns tillgängligt en cyklotron med tillräcklig energi för
tumörbehandling och strålbiologisk forskning, samt med
möjlighet till framställning av kortlivade radionuklider för
användning av PET. Det finns ingen cyklotron i
Skandinavien som är byggd för dessa dubbla uppgifter. De
PET-cyklotroner som finns, och planeras i Sverige och
Danmark kan ej användas för tumörforskning och
behandling.
En grupp forskare vid Hälsouniversitetet och
Regionsjukhuset i Linköping har under en längre tid
diskuterat och utrett ett forsknings- och utvecklingsprojekt,
vars förutsättning är att man förfogar över en tillräckligt
kraftfull cyklotron. I Linköping finns utomordentliga
förutsättningar för ett cyklotronprojekt tack vare den
högteknologiska omgivningen med samarbete med
universitetets övriga institutioner och den integrerade
utbildningen vid Hälsouniversitetet där man verkar för
utbildning och forskning över de klassiska revirområdena.
Arbetet är nu inriktat på att pröva möjligheten att
etablera ett centrum för neutronterapi i Linköping. En
neutronterapianläggning skall användas rationellt och
neutronforskningen skulle bl a inriktas på: klinisk
neutronterapi patientselektering strålbiologiska
studier i modellsystem radiofysik effekten av
neutronstrålning på tumörmetabolism borinfångning
(BNCT) övrig forskning.
Den typ av cyklotronanläggning det handlar om skulle
bli unik för Skandinavien på flera sätt:Det blir den första
neutronterapienheten. Det blir den första anläggningen i
Skandinavien med tillräcklig energi att bedriva avancerad
strålbiologisk forskning. Det blir den enda anläggningen
som kombinerar samutnyttjande av cyklotron för
neutronterapi och nuklidframställning för PET. Det blir
en gemensam resurs för Universitetet i Linköping som även
kan användas inom fysik, kemi och tillämpad elektronik.
Nämnas bör också att socialstyrelsen i en utredning 1990
rekommenderat att två anläggningar för neutronterapi bör
byggas i Sverige då nya rön visar att sannolikt ca 15 % av de
patienter som idag behandlas med konventionell strålterapi
får bättre överlevnad och livskvalitet med denna
behandlingsform.
Cyklotronprojektet är ett viktigt högteknologiskt
projekt som borde ligga i linje med regeringens uppfattning
om hur expelvis forskningsmedlen från löntagarfonderna
kan användas. Den medicinska forskningen måste vara
högprioriterad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investering i cyklotron i
Linköping.
Stockholm den 18 januari 1993
Dan Ericsson (kds)
i Kolmården