med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
En bättre regional fördelning av högre utbildning i
Stockholms län
Stockholms universitet är stort med fler studenter
samlade i ett enda campus än vid de världsberömda
universiteten med den bästa undervisningen, de bästa
professorerna och forskarna, de flesta nobelprisen. Många
anser att Frescati är överfullt. Studenter tvingas ofta trängas
i köerna till biblioteket, till matsalen, till tunnelbanan.
Många lokaler är hårt slitna och otrivsamma.
Studieplatserna är högt utnyttjade men grundutbildningens
prestationsgrad ligger under riksgenomsnittet, konstaterar
utbildningsministern i årets högskolepropositon.
Universitetsledningen vill ta emot fler studenter och
samtidigt öka kvaliteten på olika sätt. För det begär man
ökade anslag.
Vi tror att det behövs helt nya grepp.
Högskoleutbildningen behöver anpassas bättre till de
faktiska förhållandena i länet. Till en viss grad är det
ekonomiskt effektivt för varje producent att ha sin
verksamhet samlad på ett ställe, men -- som erfarenheterna
både från Karolinska insitutet och från många
storstadsuniversitet utomlands visat -- man passerar lätt den
gräns där stordriftens nackdelar börjar visa sig och där det
är fördelaktigt även från producentsynpunkt att dela upp
verksamheten geografiskt. Vi anser att Frescati redan har
passerat den gränsen. Universitetets rektor uttalade nyligen
i en intervju, att det på sikt är motiverat att bygga upp ett
nytt universitet på Södertörn. Karolinska institutets
utbildning och forskning vid Novum och Huddinge sjukhus
hade varit omöjlig att rymma in i campus i Solna, och
delningen ökade vitaliteten och kvaliteten påtagligt. Novum
har efter få års verksamhet vunnit internationell ryktbarhet.
Men det är inte i första hand producenternas synpunkter
som är viktiga. Statsmakterna måste vara lyhörda för
konsumenternas intressen, i synnerhet i en verksamhet som
saknar egentliga marknadsmekanismer och där det är ett
riksintresse att både öka antalet högre utbildade och att
förbättra kvaliteten. Vi konstaterar att Stockholmsområdet
och i synnerhet den södra delen alltmer släpar efter övriga
Sverige i utbildningshänseende. Statistiken talar sitt tydliga
språk. Andelen högskolenybörjare var läsåret 1990/91 i
procent av befolkningen (18--64 år) 0,97 i riket, 0,92 i
Stockholms län, 0,77 på Södertörn och 0,73 i Haninge
kommun. Det betyder att övergångsfrekvensen mellan
gymnasium och högskola i stora delar av Stockholms läns
tätorter ligger på nivåer som i rikets glesbygder, och att det
alltså finns en stor potentiell marknad att ta tillvara där.
Förhållandet är helt annorlunda i nordost- och nordsektorn,
där universitetet, Tekniska högskolan, Karolinska institutet
och Handelshögskolan ligger väl åtkomliga. Dessa
kommuner har en relativt hög andel högskolestuderande
ungdomar. Högskoleutbildning på Södertörn i goda
kommunikationslägen skulle sannolikt öka
övergångsfrekvensen också för ungdomar i
Stockholmsregionens södra delar och även i Sörmland.
Näringslivet i Stockholm--Mälarregionen, och inte minst
på Södertörn, är Nordens mest kompetenskrävande
arbetsmarknad, och samtidigt är våra egna ungdomar
hänvisade till en utbildning som inte passar för den
arbetsmarknaden. Redan i dag måste företagen skaffa stora
delar av sin utbildade arbetskraft från andra landsändar och
bidrar därmed ofrivilligt till att dränera dem på
högutbildade. Det är alltså ett riksintresse att den högre
utbildningen här blir bättre anpassad till den egna
arbetsmarknaden, vilket utbildningsproducenterna hittills
inte visat sig tillräckligt lyhörda för. Vi vet också, att
näringslivet för sin framtid är beroende av att kunna
rekrytera akademiker och forskare i en helt annan
utsträckning än i dag. Det är den verkliga utmaningen för
Sverige, men vi anser inte att regeringen dragit tillräckligt
långtgående slutsater av det.
Riksdagen har i olika sammanhang försökt få gehör hos
högskoleledningarna/producenterna för att sprida den
högre utbildningen till andra delar av länet, men det har --
frånsett Karolinska institutet och på senare år vissa
utbildningar knutna till Tekniska högskolan -- inte varit
särskilt framgångsrikt, trots stort intresse och engagemang,
både från landstinget och från kommunerna på Södertörn.
Riksdagen har tidigare beslutat att Högskolan för
lärarutbildning (HLS) skulle få ett nytt, samlat och effektivt
campus i Södertälje, men genom regeringens allians med
Ny demokrati har beslutet rivits upp. Vi anser att det var
förhastat och olyckligt. HLS arbetar i Stockholm i splittrade
lokaler, utbildningsplatserna utnyttjas dåligt och
prestationsgraden ligger under riksgenomsnittet. En
lokalisering i Södertälje intill järnvägen och nära E4/E20
skulle ge högskolan snabba förbindelser inte bara med
Stockholm och övriga Södertörn utan också med
Södermanland och på sikt hela Mälardalen via de nya
snabbjärnvägarna. HLS skulle få ett uppland med särskilt
stor brist på behöriga lärare i skolan och låg övergång till
högskolan, ett område med större behov av närhet till
lärarutbildningen än högskolans nuvarande omgivning.
Regeringen föreslår i högskolepropositionen att
Stockholms universitet ''skall årligen förlägga 275
helårsstudentplatser till verksamheten i anslutning till
forskningsparken Novum i Huddinge''. Vi ser detta som en
början på en breddad högskole- och forskningssatsning på
Södertörn. Genom anknytningen till Karolinska institutets
verksamhet i Novum kan verksamheten redan från början
få en akademisk miljö och en viss mångsidighet.
Förslaget torde avse det projekt som Botkyrka och
Huddinge kommuner samt landstinget driver under namnet
Näringslivshögskola Syd, NHS, och som skall få inriktning
mot mediakunskap i anknytning till Grafiskt centrum i
Tumba, till medicinsk teknik i anknytning till Novum och
Huddinge sjukhus samt till språk, kultur, ekonomi och
besöksnäringen i anknytning till det internationella centrum
som ligger i Fittja. En viktig del av projektet är det
innovationscentrum som planeras för att ännu starkare
knyta NHS till näringslivet i regionen. Denna del av
projektet utreds för närvarande och har inte hunnnit lika
långt som utbildningsprogrammen, vilka är förberedda för
start i år i lokaler som finns tillgängliga i Novum, Tumba och
Fittja. Propositionens förslag om 275 årsstudentplatser är
en bra början men, för att säkerställa att satsningen blir
långsiktig med minst 600 årsstudentplatser i slutet av
treårsperioden (1995/96), behöver de räknas upp till 1 150
platser för treårsperioden. De föreslagna medlen bör
utökas i motsvarande grad, och det är med tanke på det nya
decentraliserade styrsystemet nödvändigt att hålla dem
åtskilda från universitetets allmänna budgetmedel.
Vi vill peka på att det, utöver den satsning som
propositionen förespråkar, på Novum finns andra viktiga
högskoleverksamheter på Södertörn som kräver ytterligare
satsningar för att kunna utveckas. I Haninge finns t.ex. en
mycket framgångsrik ingenjörsskola, medan den andra
komponenten som förespråkas i den s.k. Elmstedtska
utredningen, dvs. universitetsutbildning i språk och
ekonomi m.m., ännu är mycket outvecklad.
Kommunen har emellertid i början av innevarande år,
med stöd av länsstyrelsen, lyckats få en uppdragsenhet vid
företagsekonomiska institutionen inom Stockholms
universitet att etablera sig i Haninge. Genom lokaliseringen
av Institutet för datorstödd företagsledning (IDF) till
Haninge har en organisatorisk och kunskapsmässig grund
lagts till ett framtida utbildningscentrum i Elmstedtska
utredningens anda.
För att kunna förverkliga visionerna krävs dock statliga
årsstudieplatser inom bl.a. språk- och ekonomiområdet.
Sverige behöver förstärka den högre tekniska
utbildningen. Socialdemokraterna har tidigare i år
föreslagit att ytterligare en teknisk högskola skall inrättas.
Vi anser att Södertörn bör komma i fråga för lokalisering
av en sådan utbildning.
På Södertörn finns många företag och andra
verksamheter som är teknologiskt avancerade. Där finns
också de utbildningar som tidigare beskrivits, och som
skulle passa väl in i ett nytt nätverk där en teknisk högskola
skulle vara stommen. Som vi också beskrivit ovan har
regionen ett underskott på högre utbildning i
Stockholmsregionen och speciellt på Södertörn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av initiativ för att
stimulera att högre utbildning lokaliseras till de södra
delarna av Stockholms län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utöka antalet
årsstudieplatser för näringslivshögskoleutbildning vid
Novum från 875 till 1 150 för treårsperioden 1993/94--
1995/96,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av den
högskoleverksamhet som etablerats i Haninge,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokaliseringen av Högskolan för
lärarutbildning i Stockholm,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av en ny teknisk
högskola till Södertörn.
Stockholm den 11 mars 1993
Anita Johansson (s)
Thage G Peterson (s)
Sören Lekberg (s)
Hans Göran Franck (s)
Mona Sahlin (s)
Eva Johansson (s)
Björn Ericson (s)
Ingela Thalén (s)
Ines Uusmann (s)
Pierre Schori (s)