Turkiska språk talas i ett område som sträcker sig från Kina i öster till det forna Jugoslavien i väster. Av de femton republiker som vuxit fram ur det sovjetiska väldet har sex en dominerande eller omfattande turkiskspråkig befolkning. Turkisk kultur har i flera avseenden präglat utvecklingen i balkanländerna. Stora turkiska minoriteter finns numera i många västeuropeiska stater, inte minst Tyskland. Även i Sverige har turkiskan blivit ett viktigt invandrarspråk.
Sveriges kontakter med de turkiska folken går långt tillbaka i tiden. Diplomatiska relationer med Krimtatarerna upprättades redan under 1500-talet, och de följande århundradena vidgades förbindelserna mellan Sverige och det osmanska imperiet. Turkologin är därför även en hjälpvetenskap vid studiet av svensk historia.
Det är mot denna bakgrund angeläget att det i Sverige finns goda kunskaper i det turkiska språket och de turkiska folkens kultur. Ett flertal svenska forskare har gjort bemärkta insatser inom turkologin. Även bland turkiska invandrare i Sverige finns en viktig vetenskaplig potential. Det saknas därför inte förutsättningar för en intensifierad forskning på detta område.
Inför den senaste forskningspropositionen föreslog UHÄ inrättande av en tjänst som professor i turkiska språk vid Uppsala universitet. Tyvärr fann regeringen inte utrymme för denna tjänst. Vid det forskningsbeslut som nu ska fattas bör en ökad satsning på turkiska äntligen komma till stånd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en satsning på forskning om turkiska språket och kulturen.
Stockholm den 12 januari 1993 Daniel Tarschys (fp)