med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens
Fullfölj utbyggnaden av ingenjörsutbildningen vid
Högskolan i Borås
Regeringen föreslår att utbyggnaden av den nya
ingenjörsutbildningen bromsas upp till förmån för
utbyggnad av civilingenjörsutbildningen. Detta har bl a sin
grund i att det varit svårt att fylla samtliga platser på
ingenjörsutbildningen på många orter.
Rekryteringsunderlaget för civilingenjörsutbildningen och
ingenjörsutbildningen förefaller idag vara för litet i
förhållande till utbudet av utbildningsplatser. Den
lösningen regeringen föreslår innebär att utbyggnaden av
ingenjörsutbildningen får fullföljas och tom förstärkas på
sex högskolor medan utbyggnaden begränsas med ca 50%
på övriga högskolor.
Vad gäller Högskolan i Borås innebär förslaget att det
femte och avslutande steget av utbyggnaden -- 30
nybörjarplatser -- inte genomförs.
Förslaget är överraskande och som vi ser det omotiverat.
Detta av tre huvudskäl.
a. Högskolan i Borås har till skillnad från många andra
högskolor, bl a från flertalet av dem som nu föreslås få
ytterligare tilldelning, med råge fyllt samtliga platser på
ingenjörsutbildningen. Hösten 1992/93 registrerades 165
nybörjare på årskurs 1. Enligt utbyggnadsplanen tilldelades
Högskolan i Borås 120 nybörjarplatser läsåret 1992/93. Det
stora överintaget förklaras dels av att Högskolan i Borås
efter särskilt medgivande från Utbildningsdepartementet
fick använda andra resurser för att påskynda
genomförandet av utbyggnaden, dels av ett överintag p g a
ett stort antal kvalificerade sökande. I praktiken har alltså
Högskolan i Borås redan fullföljt utbyggnaden.
Regeringens förslag i den nu aktuella propositionen innebär
steg tillbaka.
b. Kvaliteten är hög. Ingenjörsutbildningsrådet som
nyligen genomfört en ingående utvärdering av
ingenjörsutbildningen vid samtliga högskolor i landet
placerar i sin slutrapport utbildningen vid Högskolan i
Borås i en absolut tätposition. Lärarna är mycket
kvalificerade. Två tredjedelar har forskarutbildning.
Tillgången till avancerad utrustning är mycket god bl a
genom HB:s samarbete med Statens Provningsanstalt i
Borås.
c. Antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningen
vid Högskolan i Borås är redan före en nedskärning lågt
jämfört med andra utbildningsorter och hör till de lägsta i
landet. Enligt den argumentering som regeringen själv
tillämpar borde därför snarare en utökning ske vid
Högskolan i Borås. Det stora sökandetrycket och den
erkänt höga kvaliteten innebär att förutsättningarna för en
utbyggnad är uppfyllda.
Vi föreslår mot bakgrund av detta i första hand att
utbyggnaden av ingenjörsutbildningen vid Högskolan i
Borås fullföljs enligt tidigare fattade beslut.
Permanenta den utbyggnad som skedde genom
riksdagens fördelning av de 2 000 nya utbildningsplatserna i
december 1992
Hösten 1992 utökades antalet utbildningsplatser dels i
augusti, dels i december. Vid första tillfället fördelades ca 4
000 platser. Huvuddelen tilldelades universiteten.
Högskolan i Borås tilldelades 30 platser. Denna utökning
föreslås nu gälla under hela den treårsperiod propositionen
avser. Huvuddelen av de 2 000 platserna tilldelades däremot
de mindre och medelstora högskolorna. Högskolan i Borås
fick därvid 120 nya utbildningsplatser. Regeringen föreslår
nu att denna utbyggnad skall vara tillfällig och enbart gälla
1993/94. Motiven för utbyggnaden kvarstår emellertid även
efter 1993/94.
Vi föreslår att utbyggnadsbeslutet i december skall gälla
för hela treårsperioden.
Bygg ut utbildningen i textil design och
klädformgivning vid Högskolan i Borås
Det föredragande statsrådet konstaterar i avsnittet om
designutbildningar att ''utbildningen i textil design och
klädformgivning är dåligt tillgodosedd och svarar inte mot
de krav som ställs'' (s. 67).
Omdömet är hämtat från Gunilla Lagerbielkes
utredning om designutbildningarna i Sverige och syftar på
den utbildning i textil design och klädformgivning som ges
vid Konstfack. Detta framgår emellertid inte av
propositionstexten. Den utbildning i textil design och
klädformgivning som sedan mitten av 80-talet ges vid
Högskolan i Borås behandlas varken i Lagerbielkes
utredning eller i propositionen, vilket vi finner
anmärkningsvärt inte minst därför att Högskolan i Borås
genom utbildning på detta område vunnit stor
uppmärksamhet och uppskattning såväl inom Sverige som
internationellt. Även en annan designutbildning i
Sjuhäradsbygden har visat fina resultat, nämligen nordisk
design i Rydboholm, också denna i Borås och med ett visst
samarbete med Högskolan i Borås. Enligt vår mening bör
de behov av förstärkning av utbildningen i textil design och
klädformgivning som påtalas i propositionen tillgodoses
genom utbyggnad och förlängning av den utbildning som nu
ges i Borås. Det bör i detta sammanhang nämnas att denna
utbildning fr.o.m läsåret 1992/93 är treårig. Antalet sökande
till utbildningen är mycket stort. Inför höstterminen 1992
gick det sex förstahandssökande per utbildningsplats.
I stället för att, som statsrådet Unckel föreslår, tillföra
Konstfack 1 500 000 kr för undersökning av
förutsättningarna för att inrätta en utbildning i
klädformgivning bör enligt vår mening dessa medel tillföras
de existerande och framgångsrika utbildningarna i textil
design och klädformgivning vid Borås högskola och vid
nordisk design.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att utbyggnad av utbildningen
vid Högskolan i Borås fullföljs enligt tidigare fattade beslut,
2. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens
förslag anslå 1 500 000 kr till Högskolan i Borås till
utveckling av utbildning i design och klädformgivning.
Stockholm den 11 mars 1993
Lennart Brunander (c)
Marianne Andersson (c)