I propositionen om ansvaret för skolan framhölls att
staten fortsättningsvis skulle erbjuda kommunerna sådant
professionellt stöd att de skulle kunna ta sitt ansvar för alla
elever i skolan. De elever, som kommunerna förutsågs
behöva få särskilt stöd och service för, var elever med
funktionshinder. Inrättandet av Statens institut för
handikappfrågor i skolan, SIH, blev en följd av den
förändrade ansvarsfördelningen mellan staten och
kommunerna.
Med sin konsulentverksamhet, läromedelsutveckling
och läromedelsproduktion, sina resurs- och kunskapscentra
samt de samordningsvinster dessa samlade insatser ger
förutsättningar för, är SIH en resurs för att säkra kvaliteten
i utbildningsinsatserna för elever med funktionshinder.
Inom SIH finns idag konsulentresurser för förskolebarn
och elever med synskador, elever med rörelsehinder, elever
med flerhandikapp samt dövblinda vuxna. Genom resurs-
och kunskapscentra vid de statliga specialskolorna samt via
särskilda medel riktade till den pedagogiska hörselvården
svarar SIH också för insatser till elever med
hörselhandikapp.
Stöd till elever med flerhandikapp i särskolan
Riksdagen har beslutat att ansvaret för särskolan och
särvux successivt ska överföras från landstingen till
kommunerna.
Den kommitté som utredde särskolans kommunalisering
föreslog att de medel som inom särskolan använts för
inrättande av konsulenttjänster inom landstingens särskola
skulle överföras till SIH och den samlade
konsulentorganisationen där. Särskolekommittén framhöll
också att ''det är angeläget och ett rättvisekrav att de
psykiskt utvecklingsstörda eleverna som har
tillläggshandikapp får samma rätt som eleverna i grund- och
gymnasieskolan att ta del av de samlade
konsulentresurserna som SIH kommer att förfoga över''.
Regeringen följde inte särskolekommitténs förslag utan
föreslog att kommunerna skulle svara för detta stöd genom
samverkan. Riksdagsmajoriteten beslutade i enlighet med
regeringens förslag.
Vi socialdemokrater reserverade oss i frågan och
hävdade att behovet av konsulentstöd till flerhandikappade
elever i särskolan inte är tillgodosett och vi förordade därför
att en snabb översyn av konsulentorganisationen görs i syfte
att förstärka resurserna och klarlägga
huvudmannaskapsfrågan.
Skälen att göra denna översyn kvarstår. Det kan förutses
att det kommer att vara svårt för kommunerna att tillskapa
en rationell organisation för detta mycket specialiserade
stöd. Ett stöd som man redan idag får via SIH:s insatser när
det gäller grund- och gymnasieskolan.
Elever i olika skolformer bör få nödvändigt
konsulentstöd från samma organisation. Den likvärdiga
skolan kan bättre försvaras om stödet till handikappade
elever kommer från samma organisation. Det kan också
förväntas att allt fler av de elever som nu får sin utbildning
i särskilda särskoleklasser kommer att få sin undervisning
som integrerad elev i en grundskoleklass.
Med hänsyn till att många kommuner nu förbereder sitt
övertagande av särskolan och att detta redan genomförts i
några kommuner, bör en snabb översyn i enlighet med
socialdemokraternas tidigare reservation i UbU 91/92:21
göras. Detta bör ges regeringen till känna.
Stöd till elever med hörselhandikapp
SIH har i sin anslagsframställning påpekat att det råder
oklarhet beträffande stödinsatser till hörselhandikappade
elever. I samband med ansvarspropositionen sades att
staten genom SIH skulle erbjuda sådan sakkunskap som de
enskilda eleverna inte kan ha eftersom elevunderlaget är för
litet. Till SIH sammanfördes då de resurser inom
''handikappområdet'' som staten tidigare svarat för.
Däremot beaktades inte de insatser som landstingen genom
den pedagogiska hörselvården svarat för gentemot skolan.
Det har nu från en del landsting ifrågasatts huruvida man
i fortsättningen ska bibehålla denna service till
kommunerna. Det är då viktigt att de hörselhandikappade
eleverna inte kommer i kläm, utan även i fortsättningen får
det pedagogiska stöd de behöver.
SIH har i sin anslagsframställning pekat på att det vore
konsekvent att den service som kommunerna är i behov av
skall tillhandahållas genom SIH. Man har därför föreslagit
att medel avsätts för konsulenttjänster inom den
pedagogiska hörselvården.
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att
ytterligare 3 milj kr tillförs SIH till stöd för landstingens
verksamhet på området.
SIH har redan idag genom specialskolor och deras
resursoch kunskapscentra, liksom via SIH Läromedel, en
omfattande verksamhet som riktar sig till elever med
hörselhandikapp. Det är då naturligt att staten tar över det
samlade hörselpedagogiska stödet. Inriktningen bör vara
att ansvaret läggs på SIH som ser till att tjänster som
hörselkonsulenter kan inrättas för att tillgodose behovet i
hela landet. Det bör uppdras åt regeringen att göra denna
omläggning av ansvarsfördelningen av det
hörselpedagogiska stödet. I avvaktan på denna förändring
kan regeringens förslag i budgetpropositionen om att
tillföra 3 milj kr till det hörselpedagogiska stödet
accepteras.
Läromedelsfrågor
Läromedel är en förutsättning för att elever ska kunna
följa undervisningen och göra sina läxor. Enligt
riksdagsbeslut är också målet för samhällets insatser på
läromedelsområdet när det gäller elever med handikapp,
att brist på lämpliga läromedel inte ska få utgöra ett hinder
för att dessa elever ska kunna genomgå utbildning på
likvärdiga villkor med andra.
Det är omvittnat att synskadade elever har problem med
tillgången på läromedel. I början av terminerna har dessa
elever ofta inte tillgång till sina läromedel samtidigt som
sina seende kamrater. Detta är inte tillfredsställande och
det är av vikt att situationen klarläggs så att det är möjligt
att bedöma om riksdagsbeslutet från 1987 uppfylls.
Även när det gäller begåvningshandikappade elever
finns det brister vad gäller läromedel. De resurser som
anslås till denna elevgrupp räcker enligt uppgift inte till
omtryck av t ex basläromedel, utan måste täckas inom
ramen för tillgängliga utvecklingsmedel. Även här är det
viktigt att situationen klarläggs. Regeringen bör sedan
återkomma till riksdagen med en redogörelse för
situationen och vid behov förslag på åtgärder för att
förbättra läromedelstillgången för handikappade elever.
Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en snabb översyn av
konsulentorganisationen för flerhandikappade elever i
särskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av frågan om
konsulentstöd till hörselhandikappade elever,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läromedel för handikappade
elever.
Stockholm i januari 1993
Lena Hjelm-Wallén (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Ingvar Johnsson (s)
Berit Löfstedt (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Eva Johansson (s)
Jan Björkman (s)
Inger Lundberg (s)
Lena Öhrsvik (s)
Inger Hestvik (s)
Anders Nilsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Ulrica Messing (s)