Det är dagens ungdom som bygger morgondagens
samhälle. Det är därför nödvändigt att skolan utformas så
att alla kan känna sig hemma och få den utbildning som man
önskar. Utbildningens syfte måste vara att ge eleverna
kunskap och färdigheter så att de upplever att de värdesätts
som unika individer och att de behövs i samhället. Målet för
utbildningen ska vara en utveckling av den personliga
kompetensen både på det intellektuella, emotionella och
sociala planet. Skolan ska hävda etiska normer och värden.
Personalism
Ett centralt begrepp i kristdemokratisk ideologi är
personalism. En personalistisk människosyn överbryggar
motsatsparen individualism och kollektivism.
Personalismen innebär att samhället ska tjäna
personlighetens utveckling, där individen i gemenskap med
andra människor utvecklar sin personlighet. Därmed
förhindrar man att människan isoleras samtidigt som
gruppen, kollektivet, inte förkväver individens
personlighet.
Vidgad kunskapssyn
Kunskapssynen måste vidgas utöver den kvantitativa och
mekaniska kunskapsinriktning som i hög grad präglat den
moderna utvecklingen, där de inre värdena lätt blir
svårförståeliga och ointressanta. Kunskap innefattar också
känslor, attityder och den inre intuitiva uppfattningen.
Andra människors uppträdande kan tolkas genom att
man själv kan identifiera sig med dem. Kunskapsbegreppet
måste därför kopplas till frågan om förståelse, mer till
begreppet insikt än åsikt.
Kristen etik
Kulturer och länder har i alla tider ytterst grundat sin
existens och sin verksamhet på värderingar, normer och
etik. Varje kultur har också med olika medel sökt föra dessa
värderingar vidare till nästa generation.
De kristna grundvärderingarna och den kristna etiken
har utövat ett starkt inflytande på vår kultur. Dessa
grundvärderingar har spelat en stor roll vid uppbyggandet
av vårt demokratiska samhälle. Vårt samhälles
grundläggande demokratiska värderingar kan inte
definieras och tolkas fristående från en filosofisk eller
livsåskådningsmässig grundsyn.
Syftet med att förankra skolan i kristen etik är inte
indoktrinering till en kristen bekännelse, utan att förmedla
de värderingar som bör vara grundläggande för det svenska
demokratiska samhället. Därmed erbjuds eleven tidigt en
referensram för olika livsfrågor. Med en uttalad etik i
grunden är det lättare att visa förståelse för svaga, utsatta
och minoritetsgrupper.
Råd och vägledning i det vardagliga livet
Den kristna etiken ger råd och vägledning både i det
vardagliga livet och för synen på samhället. Uppgiften
måste vara att skapa en etiskt medveten skola som förutom
baskunskaper också ger eleven sådana attityder och
värderingar, som ett demokratiskt samhälle grundas på.
Hela skolan ska präglas av den kristna människosynen.
Barn med olika begåvning och ursprung måste behandlas
med samma omsorg och kärlek. Skolan ska reagera skarpt
mot all diskriminering av barn och vuxna.
Undervisningen ska läggas upp så att den fostrar till
solidaritet i enlighet med ''den gyllene regeln'', som säger:
''Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni
också göra för dem.'' Om eleverna ska kunna tränas till
osjälviska insatser, måste de i skolan värdesättas som unika
individer.
Praktisk solidaritet
Undervisningen måste även läggas upp så att den fostrar
till omsorg och medkänsla. Solidaritet måste utövas
praktiskt. Metoder som gynnar hjälpsamhet och omtanke
elever emellan ska i så hög grad som möjligt utnyttjas.
En annan huvudtanke i den kristna etiken är det kristna
kärleksbudet ''Älska din nästa som dig själv''. Utan en sund
självuppskattning i sin egen identitet är det mycket svårt att
älska andra. Den som är trygg i sin egen identitet, har också
lätt att uppskatta andra.
Inre etisk kompass
Det ska finnas en strävan att ge en inre etisk kompass.
Endast genom att dessa inre signalsystem fungerar kan
förbud, yttre regler och förordningar minimeras. Inget
samhälle är nämligen etiskt neutralt.
Många elever har bristfälliga kunskaper om det kristna
kulturarvet och de kristna grundvärderingarna. Förutom att
eleverna får en vag uppfattning om den kristna
livsåskådningen leder detta till svårigheter att tolka stora
delar ur litteraturhistorien, konsten och musiken.
Ödmjukhet inför naturen och universum
De kristna grundvärderingarna påverkar också sättet att
lägga upp undervisningen. I natur- och samhällsorienterade
ämnen bör undervisningen betona den mänskliga
kunskapens gränser och skapa ödmjukhet inför naturen och
universum.
Balansen mellan naturvetenskapliga och humanistiska
kunskaper måste förändras så att man mer betonar etik,
historia och andra humanistiska ämnen och moment.
Förvalta
Förvaltarskapstanken pekar på det personliga ansvaret
för att utveckla de egna personliga resurserna och på
ansvaret för den yttre miljöns fortbestånd och vitalitet. Ett
sådant synsätt kommer att utveckla nödvändig respekt och
ödmjukhet i synen på exploatering av människor och
naturen. Ekologiska samband blir alltså viktiga att betona.
Konsekvenser i samhället
Den kristna etiken får även konsekvenser i hela
samhället. I 1992/93 års regeringsförklaring deklareras:
Ett dynamiskt samhälle ställs inför nya etiska frågor. Inte
minst de senaste årens ekonomiska utveckling visar
moralens betydelse för samhällsklimatet. Där moralen
sviktar, urgröps också tilltron till samhällets spelregler och
institutioner. Nu skärps kraven i politiken på en fast etisk
grundåskådning.
Den svages rätt till trygghet och integritet och den
ensammes rätt till delaktighet utgör grunden för en politik
som slår vakt om människans värdighet och samhällets
sammanhållning.
Begrepp som frihet, rättvisa, solidaritet, respekt,
demokrati med mera måste förtydligas och preciseras. Vi
menar att dessa begrepp ska förstås utifrån kristen etik. Kan
man då förstå begrepp som frihet, rättvisa, solidaritet olika,
så att de skulle behöva preciseras?
Ja, dessa vackra men mångtydiga begrepp behöver
preciseras. Det har gjorts i direktiven till
läroplanskommittén, genom att förankra begreppen i
kristen etik och västerländsk humanism.
Ständig vädjan att älska medmänniskan
Den kristna etikens så kallade utövare kan vara mer eller
mindre goda eller onda -- och det finns förvisso många
människor där lära och liv inte har stämt -- men den kristna
etiken är inte relativ, mer eller mindre god. Den är ett
kärlekens imperativ, en ständig vädjan att älska
medmänniskan.
Hela vårt rättsväsende, våra lagar har kristna rötter. Så
börjar ju också Västgötalagen från 1200-talet: ''Kristus är
främst i vår lag.'' Vare sig vi är troende eller inte, tillhör
kristendomen vårt omistliga kulturarv sedan 1000 år. Själva
FN:s grundläggande mänskliga rättigheter utgår från att
något är sant och rätt.
Vår civilisation står och faller med den kristna etiken
Då den västerländska civilisationen står och faller med
den kristna etiken anser vi att det är rimligt att våra barn
fostras i den traditionen. Kan någon ge oss en bättre etik än
den kristna? Värdeneutralitet är i alla fall inget alternativ.
Våra barn behöver goda normer, regler som gör livet lättare
att leva.
På senare tid har vi i Sverige och i Europa gång på gång
iakttagit hur antidemokratiska stämningar gjort sig
gällande. Respekten för medmänniskan har förtrampats
runt om i Europa. Föraktet för svaghet har visat sig ha
fotfäste i åtskilliga kretsar. Antisemitismens hydra har fått
oss att känna isande kyla. I denna situation, i detta
samhällsklimat fordras självfallet att skolan accentuerar sin
demokratiska fostrande roll.
Vi kristdemokrater har, sedan partiets start, hävdat att
skolan och tillika samhället ska ha den kristna etikens
människosyn som grund. Det är därför oerhört glädjande
att de två senaste regeringsförklaringarna slår fast detta. I
1992/93 års regeringsförklaring kan man läsa: ''Skolans
verksamhet skall grundas i de etiska normer som genom
kristen etik och västerländsk humanism har en djup
förankring i vårt land. Skolan skall också ge barn och
ungdomar en fast grund för etiska ställningstaganden.''
Med denna värdeförankring vill vi bestämma viktiga
grundförutsättningar för tolkningen av det som i för skolan
centrala dokument kallas det demokratiska samhällets
grundläggande värderingar.
Samhällets bästa solidaritetsskola
Många tendenser i samhället antyder att skolan skulle
behöva förändras i en riktning som betonar människors
personliga ansvar för sina handlingar och för sina
medmänniskor. När det gäller skolans
samlevnadsundervisning, måste den ta sikte på hemmets
och äktenskapets roll som samhällets bästa
solidaritetsskola.
Samlevnadsundervisningen måste präglas av förståelse
och öppenhet, och den ska ges med sikte på hem och familj.
Särskild hänsyn måste tas till de många elever som kommer
från splittrade hem. Det bör framhållas att samhället
prioriterar äktenskapet som samlevnadsform, framför allt
för barnens skull.
I alla mänskliga relationer borde konfliktlösning vara ett
mycket viktigt inslag. Att hitta lösningar på konflikter kan
vara en positiv erfarenhet.
Religionens roll som kulturbärare och samhällsbyggare
är av avgörande betydelse. Vårt samhälle har sin grund i den
kristna traditionen och det kristna kulturarvet, vilka har
spelat en stor roll i formandet av värderingar och
livsmönster. Många elever har mycket bristfälliga
kunskaper om det kristna kulturarvet och de kristna
grundvärderingarna.
En förutsättning för att skolan ska kunna grundas i
kristen etik är självfallet att kristendomen inom
religionskunskapsämnet får en central roll i skolans
undervisning.
Neutral religionskunskapsundervisning unik i Europa
Den svenska neutrala religionskunskapsundervisningen
är unik i Europa. Många har trott att att läroplanen 1962,
som följdes upp med läroplanen 1969, där den
konfessionella kristendomsundervisningen togs bort under
trycket av agitation från bland annat Ingemar Hedenius och
Herbert Tingsten, var ofrånkomlig, det enda intellektuellt
acceptabla. Det är i stället så att Sveriges neutrala
religionskunskap är Europas särling.
I det Europa som vi närmar oss med stormsteg är det i så
gott som alla länder utom Sverige en självklarhet att skolan
bedriver en konfessionell kristendomsundervisning, med
möjlighet att välja bort för den som så önskar. Givetvis
måste valfriheten finnas även i den svenska skolan. Men
den svenska situationen påminner faktiskt mer om den i de
gamla kommunistländerna.
Varning för historielöshet
Det är dessutom ytterligt angeläget att skolan tar itu med
en allt mer omfattande historielöshet. Alltså bör även
historieämnet ha en central plats i undervisningen.
Behandla människovärdet noggrant
I synnerhet inom ämnena samhällskunskap och
religionskunskap ska frågor om människovärdet noggrant
behandlas. Det får konsekvenser för till exempel
behandlingen av frågan om krig och fred, u-
landsproblematiken samt medicinskt-etiska frågor.
För att ge eleverna samband och förståelse för olika
skeenden blir ett tvärvetenskapligt synsätt nödvändigt.
Tekniska, naturvetenskapliga och humanistiska ämnen
måste på ett fruktbart sätt knytas till varandra.
Öka inslagen av praktiska och estetiska aktiviteter
En del elever upplever skolan alltför teoretiserad.
Många gånger är det de som lyckas dåligt i de flesta av
skolans ämnen. Hos dem är risken stor att en känsla av
otillräcklighet sprider sig. För att motverka detta bör
inslagen av praktisk verksamhet liksom av estetiska
aktiviteter öka.
Detta kan ske genom integrering i nuvarande
skolämnen. Man bör söka möjligheter att inom varje ämne
få en bättre balans mellan teoretiska studier och praktisk
verksamhet och praktisk tillämpning. Men man kan även
tänka sig att justera timfördelningen. Dock finns det
gränser för hur långt en förändring av timplanen kan tillåtas
gå. Vårt moderna samhälle kräver en mängd teoretiska
kunskaper och färdigheter. Det är därför av största vikt att
alla elever även har bra baskunskaper.
Hjälp till i skolans verksamhet
De praktiska inslagen i skolans verksamhet kan också
ökas utanför den reguljära undervisningens ram. Eleverna
kan överta en stor del av de praktiska göromålen i den
arbetsplats som skolan utgör. I många kommuner har man
prövat sådana inslag med goda resultat -- städning,
kontorsarbete, arbete i skolmåltidsavdelningen och så
vidare. Eleverna ska också medverka när skolans ordnings-
och trivselregler formuleras. Eleverna bör alltefter ålder
och mognad engageras i så mycket av det praktiska arbetet
i skolan som möjligt. De vuxna i skolan kan fungera som
arbetsledare. Målet bör vara att låta elever få egna
ansvarsområden i skolan vid sidan av undervisningen.
Mer praktiskt arbete inom skolan
Praktiskt arbete inom skolans ram skulle kunna öka
elevernas ansvarskänsla för sin skola. Grönsaker odlade i
skolans trädgård, möbler reparerade i skolans verkstad,
anslag tryckta i skolans tryckpress skulle ge eleverna en
upplevelse av varje arbetes värde och en ökad förståelse av
förvaltarskapstanken -- människornas uppgift att tjäna
varandra. Eleverna skulle också få en större förståelse för
vikten av sparsamhet och aktsamhet.
Invandrare en resurs
I undervisningen om andra länder och kulturer måste
invandrarelevernas föräldrar ses som en resurs. De bör ges
möjlighet att delta i undervisningen. Härigenom ökas
förståelsen och samhörigheten mellan svenska och
invandrade elever.
Miljöundervisning måste genomsyra alla ämnen
Det är en självklarhet att hoten mot vår livsmiljö måste
uppmärksammas i skolan. Att vårda och förvalta skapelsen
i stället för att förbruka och föröda den ska vara en bärande
tanke i undervisningen. Miljöundervisningen måste därför
genomsyra skolans alla ämnen och inte enbart tas upp vid
enstaka tillfällen. Detta är viktigt för att vi tillsammans ska
kunna skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. För att klara
detta måste ett etiskt medvetet samhälle eftersträvas.
Föräldrarna har huvudansvaret
Föräldrarna har huvudansvaret för fostran av och
omsorgen om sina barn och ungdomar. Skolans uppgifter är
att ge goda inlärningsmöjligheter, utveckla eleverna
emotionellt och socialt samt att tillsammans med hemmen
skapa trygga och ansvarsfulla individer.
Vi anser att en familjepolitik som ökar föräldrarnas
möjlighet att ge sina barn grundtrygghet är en förutsättning
för att skolan ska kunna lyckas med sina föresatser.
Skolpsykologer och annan elevvårdande personal
framhåller att ett ökande antal elever har nervösa och
psykiska besvär. Många lågstadielärare påtalar att allt fler
barn har koncentrationssvårigheter och andra problem
redan när de börjar skolan. Socialstyrelsens rapporter om
utvecklingen inom barnomsorgen pekar på att problemen
fortsätter att öka.
Också dessa förhållanden påvisar behovet av en
familjepolitik som stödjer föräldrarnas möjligheter att ge
barnen stabila, trygga hemförhållanden. Hem och skola
måste stödja varandra och samarbeta för att ge barnen en
så trygg och harmonisk uppväxt som möjligt.
Familjen är samhällets solidaritetsskola
Familjen är nämligen samhällets solidaritetsskola, där vi
lär oss hänsyn, respekt och omtanke. Ökat stöd till familjen
är det mest radikala steget för att minska ungdomsproblem,
alkoholism, kriminalitet och många andra sociala problem.
Rätt att välja skola
I ett fritt samhälle är rätten och möjligheten att välja
skola och att välja sina barns utbildning viktig. Denna
grundläggande princip har också kommit till uttryck i ett
flertal internationella konventioner som Sverige anslutit sig
till.
I och med möjligheten för kommunerna att införa
skolpeng och deras skyldighet att ge medel till friskolor har
valfriheten för elever och föräldrar ökat markant. Under
socialdemokraternas tid fanns bara valfriheten för dem som
hade råd att betala en terminsavgift. Rätten till att välja
skola måste också följas av rätten till att starta skola, annars
finns det inga skolor att välja mellan.
Flexibelt skolväsende
Behovet av flera utbildningsvägar och pedagogiska
metoder ökar. Ett likformigt system kan inte erbjuda den
variation och flexibilitet som framtiden kräver av
skolväsendet. Vi kristdemokrater har länge kämpat för att
skolan ska kunna rymma flera olika profiler. De fristående
skolorna kommer därför att bli viktiga komplement till det
offentliga skolväsendet.
I den statliga utredningen om fristående skolor (SOU
1992:38) konstateras att många av dem som valt friskolor
har gjort det för att eleven har särskilda behov som den
kommunala skolan inte kunnat avhjälpa.
I samma utredning konstateras också att i länder som
Danmark och Nederländerna, med generösa offentliga
bidrag till de fristående skolorna, är de segregerande
tendenserna obetydliga, om de alls finns.
Den segregation som finns inom dagens skola beror på
ett segregerat boende och hittillsvarande stelbenta
upptagningsområden för skolan. Vi ser därför skolpengen
som en förutsättning för att familjerna på samma villkor och
oberoende av ekonomisk ställning ska kunna välja skola,
därmed motverkas tendenser till segregation. Om inte bra
ekonomiska förutsättningar ges till de fristående skolorna,
konserveras dagens ojämlika och orättvisa system.
Konkurrens på lika villkor
Tyvärr konkurrerar inte de fristående skolorna på lika
villkor. Visserligen är skolpengen på 85 procent av
genomsnittskostnaden i kommunens skola, men då
friskolorna inte är momspliktiga och därmed, till skillnad
från de kommunala, inte kan dra av momsen, utgör
bidraget i realiteten endast 75 procent. Detta är inte
rättvist, och därför bör även friskolorna bli momspliktiga.
De allra flesta friskolorna har dessutom, för att klara
ekonomin, sett sig tvungna att ge sin personal låga löner.
Flexibelt lågstadium
Vi kristdemokrater vill införa ett flexibelt lågstadium där
eleverna går tre till fyra år. Med ett sådant system ökar
förutsättningarna för att de äldre eleverna kommer att
hjälpa sina yngre kamrater och därmed skapas
samhörighet. Varje elev får då den tid som behövs för att
nå grundläggande kunskaper. Med kontinuerlig uppföljning
kan extra resurser sättas in på ett tidigt stadium till de elever
som behöver. Detta leder i sin tur till att det högre upp i
åldrarna inte behöver läggas så stora resurser på svaga
elever. Eleven ska alltså inte lämna lågstadiet förrän eleven
har tillräckliga baskunskaper. Detta sätter i sin tur press på
lärare och skola att lägga ned de resurser som behövs för att
eleven ska kunna lämna lågstadiet efter maximalt fyra år.
Utveckla läslusten
För elevens skull bör utvärdering ske redan efter första
läsåret. Extra viktigt är det att skolan ser till att varje elev
får en fungerande läskunskap och utvecklar läslust.
Elevernas kunskaper bör utvärderas kontinuerligt för att
skolan ska kunna sätta in åtgärder i tid. Görs detta kan man
skräddarsy individuella program vilket borde leda till att
åtgärderna inte uppmärksammas på ett negativt sätt.
Under en följd av år har elever med olika typer av
handikapp i allt högre grad integrerats i den vanliga
undervisningen. Vi finner det mycket positivt att
handikappade elever får möjlighet att vistas tillsammans
med andra elever. Det är dock viktigt att utvärdera
resultatet av integreringen. Tillräckliga resurser måste
avsättas för de handikappades behov.
Betyg
För att skolan ska kunna nå målsättningen att förmedla
kunskaper och attityder för livet, måste skolarbetet präglas
av samarbete utan konkurrens och av kreativitet. Detta
gäller inte bara relationerna lärare--lärare och lärare--elev
utan också elev--elev. Dagens relativa betygssystem medför
stora problem bland annat på detta område. Genom att
elevernas prestationer jämförs med vad deras kamrater
åstadkommer skapas en situation som i vissa lägen urartar i
betygshets och konkurrens mellan kamrater.
Det är därför mycket bra att dagens betygssystem
föreslås att bytas ut. Med ett kursrelaterat betygssystem
betygsätts eleven utifrån centralt fastställda mål och jämförs
därmed bara med sig själv.
Betyg säger inget om människovärdet
Även med ett nytt betygssystem är det viktigt att vara
medveten om att alla betygssystem kan få icke önskvärda
konsekvenser, framför allt för elever med dåliga betyg.
Betygens uppgift är främst utvärdering, antagning till högre
studier, information och för vissa elever motivation. Vid
ansökan till högre studier ska betygen kunna viktas med
hänsyn till utbildningens art. Betygen säger däremot
ingenting om elevernas människovärde, varken under
studietiden eller i framtiden.
Låt hela personligheten komma till sin rätt
Skolan måste också utveckla andra metoder för
utvärdering som låter människors hela personlighet komma
till sin rätt. Praktiska färdigheter bör väga tyngre vid
betygsättningen i ämnen där det är möjligt.
Ingen ska kunna underkännas
I en modern obligatorisk skola ska ingen elev som deltar
i undervisningen få betyget och stämpeln underkänt för sin
insats. Betygssystemet måste vara konstruerat så att det är
praktiskt möjligt för en majoritet av eleverna att nå högre
betyg än endast godkänt. Betyg i grundskolan bör första
gången ges efter ungefär halva skolgången. Därmed
kommer skoltiden, under vilken eleven haft ett fåtal lärare,
att ligga till grund för betyget. Samtidigt som det förbereder
eleven inför högre stadium där hon/han i betydligt större
utsträckning än tidigare väljer ämnen och får flera olika
lärare.
Inför tjänstgöringsbetyg
Vi kristdemokrater menar att det är orimligt att skolan i
sin utvärdering fixerar sig enbart vid att dokumentera
elevernas teoretiska kunskaper, när en av förutsättningarna
för inlärning är en trivsam och trygg miljö. Därför bör
skolan också dokumentera elevernas samarbetsförmåga,
uppträdande och förmåga att skapa trivsel i skolan. Det kan
ske i form av ett slags ''tjänstgöringsbetyg'' som redovisas på
ett separat papper. Detta skulle, förutom att det bidrar till
att öka trivseln i skolan, även vara en bra förberedelse för
arbetslivet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om morgondagens skola.
Stockholm den 26 januari 1993
Åke Carnerö (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Ulf Björklund (kds)