Inom Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) finns för närvarande 29 RH-konsulenter som arbetar med elever inom grundskolan. Antalet konsulenter har efter hand vuxit. Ett skäl, som anförts för ökade resurser, har varit att man inte ansett sig ha möjligheter att ge stöd också till särskolans elever.
Detta förhållande gäller fortfarande. RH-konsulenterna gör inga insatser riktade till särskolan. Detta kan givetvis inte längre accepteras. Rörelsehindrade elever inom särskolan och deras lärare har minst samma behov av stöd och rådgivning som rörelsehindrade elever och lärare inom grundskolan. Det finns betydligt fler rörelsehindrade elever i särskolan än i grundskolan; 3 000 respektive 2 500 enligt en undersökning från år 1990. Det är alltså ett stort otillfredsställt behov som det är fråga om och som omgående måste tillgodoses. SIH måste åläggas att fördela sina resurser så att också särskolans elever får vad de behöver. SIH måste också få utökade resurser för sin RH- konsultverksamhet så att inte en stödbehövande elevgrupp blir lidande för att en annan ska få vad den behöver.
Inom SIH finns också 10 konsulenttjänster för blinda och döva utvecklingsstörda elever. Därutöver finns inom landstingen ett antal tjänster för flerhandikappade elever inom särskolan. Enligt särskolekommittén (SOU 1991:30 sid 95) var antalet år 1991 44,5. Dessa finansierades, fram till dess att de öronmärkta pengarna till särskolan togs bort, ofta av statsbidraget till lärarlöner. Särskolekommittén ansåg det inte realistiskt att ersätta landstingens konsulentorganisation med en motsvarande organisation inom de enskilda kommunerna. Därför föreslog kommittén att SIH skulle överta organisationen och att de erforderliga medlen skulle avräknas från de statliga medel som överfördes till huvudmännen för särskolan. Kommittén föreslog dessutom en successiv utbyggnad av konsulentorganisationen vid SIH med ytterligare 20 tjänster.
Inget av dessa förslag har genomförts. Situationen är nu utomordentligt allvarlig. SIH:s nuvarande konsulenter är alldeles för få för att kunna tillgodose de stora behov av stöd och råd som kommunerna har, inte minst när de står inför att överta ansvaret för en så krävande verksamhet som särskolan som de saknar erfarenhet och kunskaper om. De få SIH-konsulenterna kan inte arbeta direkt ute på fältet utan måste verka genom ett nät av konsulenter ute i landet. SIH har varit i färd med att bygga upp en sådan organisation men möjligheterna försämras successivt och ser ut att helt spolieras. Anledningen är att landstingen gör sig av med sina konsulenter inför kommunaliseringen. Några resurser för konsulenttjänster och någon särskild kompetens att ta hand om flerhandikappade elever kommer de därför knappast att lämna över till kommunen.
I prop 1991/92:94 (sid 33) anför föredragande statsrådet bl a följande:
Jag är övertygad om att resurserna kommer att användas på ett smidigare och rationellare sätt om varje kommun själv får besluta om vilken personal den behöver för att tillgodose de psykiskt utvecklingsstörda elevernas behov. Detta utesluter dock inte en samlad lösning i samband med att regeringen behandlar handikapputredningens förslag.
Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande bl a följande (UbU 1991/92:21 sid 14):
Utskottet vill påminna om att kommunerna genom riksdagens beslut om ansvaret för skolan fått frihet att organisera sitt offentliga skolväsende, och därmed särskolan, utifrån sina egna förutsättningar och behov. I det fortsatta arbetet i riktning mot decentralisering och målstyrning är det dock viktigt att följa utvecklingen så att handikappade elevers behov tillgodoses. När det särskilt gäller handikappkonsulenterna hänvisar utskottet till statsrådets uttalande om möjligheten till en samlad lösning när handikapputredningens förslag behandlas.
Det är hög tid att nu rädda vad som räddas kan av den kompetens och de ekonomiska medel som finns inom särskolans regionala konsulentorganisation.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsulentverksamheten för rörelsehindrade och flerhandikappade elever inom särskolan.
Stockholm den 26 januari 1993 Harry Staaf (kds)