Motion till riksdagen
1992/93:Ub523
av Harry Staaf (kds)

Konsulentverksamhet för elever i särskolan


Inom Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH)
finns för närvarande 29 RH-konsulenter som arbetar med
elever inom grundskolan. Antalet konsulenter har efter
hand vuxit. Ett skäl, som anförts för ökade resurser, har
varit att man inte ansett sig ha möjligheter att ge stöd också
till särskolans elever.
Detta förhållande gäller fortfarande. RH-konsulenterna
gör inga insatser riktade till särskolan. Detta kan givetvis
inte längre accepteras. Rörelsehindrade elever inom
särskolan och deras lärare har minst samma behov av stöd
och rådgivning som rörelsehindrade elever och lärare inom
grundskolan. Det finns betydligt fler rörelsehindrade elever
i särskolan än i grundskolan; 3 000 respektive 2 500 enligt
en undersökning från år 1990. Det är alltså ett stort
otillfredsställt behov som det är fråga om och som
omgående måste tillgodoses. SIH måste åläggas att fördela
sina resurser så att också särskolans elever får vad de
behöver. SIH måste också få utökade resurser för sin RH-
konsultverksamhet så att inte en stödbehövande elevgrupp
blir lidande för att en annan ska få vad den behöver.
Inom SIH finns också 10 konsulenttjänster för blinda
och döva utvecklingsstörda elever. Därutöver finns inom
landstingen ett antal tjänster för flerhandikappade elever
inom särskolan. Enligt särskolekommittén (SOU 1991:30 sid
95) var antalet år 1991 44,5. Dessa finansierades, fram till
dess att de öronmärkta pengarna till särskolan togs bort,
ofta av statsbidraget till lärarlöner. Särskolekommittén
ansåg det inte realistiskt att ersätta landstingens
konsulentorganisation med en motsvarande organisation
inom de enskilda kommunerna. Därför föreslog kommittén
att SIH skulle överta organisationen och att de erforderliga
medlen skulle avräknas från de statliga medel som
överfördes till huvudmännen för särskolan. Kommittén
föreslog dessutom en successiv utbyggnad av
konsulentorganisationen vid SIH med ytterligare 20
tjänster.
Inget av dessa förslag har genomförts. Situationen är nu
utomordentligt allvarlig. SIH:s nuvarande konsulenter är
alldeles för få för att kunna tillgodose de stora behov av stöd
och råd som kommunerna har, inte minst när de står inför
att överta ansvaret för en så krävande verksamhet som
särskolan som de saknar erfarenhet och kunskaper om. De
få SIH-konsulenterna kan inte arbeta direkt ute på fältet
utan måste verka genom ett nät av konsulenter ute i landet.
SIH har varit i färd med att bygga upp en sådan organisation
men möjligheterna försämras successivt och ser ut att helt
spolieras. Anledningen är att landstingen gör sig av med
sina konsulenter inför kommunaliseringen. Några resurser
för konsulenttjänster och någon särskild kompetens att ta
hand om flerhandikappade elever kommer de därför
knappast att lämna över till kommunen.
I prop 1991/92:94 (sid 33) anför föredragande statsrådet
bl a följande:
Jag är övertygad om att resurserna kommer att användas
på ett smidigare och rationellare sätt om varje kommun
själv får besluta om vilken personal den behöver för att
tillgodose de psykiskt utvecklingsstörda elevernas behov.
Detta utesluter dock inte en samlad lösning i samband med
att regeringen behandlar handikapputredningens förslag.
Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande bl a
följande (UbU 1991/92:21 sid 14):
Utskottet vill påminna om att kommunerna genom
riksdagens beslut om ansvaret för skolan fått frihet att
organisera sitt offentliga skolväsende, och därmed
särskolan, utifrån sina egna förutsättningar och behov. I det
fortsatta arbetet i riktning mot decentralisering och
målstyrning är det dock viktigt att följa utvecklingen så att
handikappade elevers behov tillgodoses. När det särskilt
gäller handikappkonsulenterna hänvisar utskottet till
statsrådets uttalande om möjligheten till en samlad lösning
när handikapputredningens förslag behandlas.
Det är hög tid att nu rädda vad som räddas kan av den
kompetens och de ekonomiska medel som finns inom
särskolans regionala konsulentorganisation.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsulentverksamheten för
rörelsehindrade och flerhandikappade elever inom
särskolan.

Stockholm den 26 januari 1993

Harry Staaf (kds)