Läroplanskommitténs förslag till ny läroplan har utsatts
för stark kritik främst när det gäller minskningen av de så
kallade praktisk-estetiska ämnena, gymnastik, slöjd,
hemkunskap och bild.
Trots insikten om svårigheten att få in alla angelägna
ämnen i tillräcklig omfattning i den kommande läroplanen
instämmer jag i den kritiken. Dessa ämnen handlar i stor
utsträckning om att lära sig leva, att klara av de
påfrestningar som yrkeslivet bjuder, klara sitt dagliga liv
och hushålla med resurser, behålla en god hälsa, att kunna
värdera den påverkan som vi dagligen utsätts för i form av
en aldrig sinande ström av bilder. Utan dessa kunskaper och
färdigheter är det svårare att tillgodogöra sig den övriga
undervisningen och risken är betydligt större att råka in i
olika svårigheter senare i livet.
Allt större andel ungdomar är inaktiva, dvs ägnar sig inte
åt någon form av fysisk aktivitet utöver skolidrotten.
Särskilt gäller detta flickor. Idag kräver det dagliga livet inte
särskilt mycket kroppsrörelse. Det är en allvarlig situation
med tanke på att arbetsskadorna ökar. Allt fler unga
människor drabbas av arbetsskador efter kort tid. Detta kan
bero på monotona och ensidiga jobb som behöver förändras
med annan arbetsorganisation. En bidragande orsak är
säkerligen också att de inte har byggt upp sin kropp i unga
år så att de klarar påfrestningarna i arbetslivet. Detta kan
inte rättas till senare. Att i det läget minska utrymmet för
gymnastik och idrott i skolan ter sig som en mycket dålig
investering för framtiden. Idrottsämnet ska stimulera till
fortsatt idrottsutövning och motion på fritid. Hittills har
detta misslyckats för stora grupper. Därför måste
idrottsämnet få minst den omfattning i skolan som det har
idag.
Den pedagogiska slöjden föddes i Sverige och spreds
härifrån ut i världen. Forskningen har bekräftat den
beprövade erfarenheten: hjärnan och handen, intellektet
och sinnena måste samverka. Slöjden har en stor betydelse
som stöd i den pedagogiska helheten, för att eleverna bättre
ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i andra ämnen.
Kunskap om material och tekniker, egen praktisk kunskap
om att vårda och bearbeta resurser är nödvändiga i den
värld av knappa och onödigt förslösade resurser som våra
barn ska ta hand om. Svensk slöjd och svenskt hantverk har
ett gott namn. Att stå för kvalitet, utveckling och
nyskapande på traditionens grund är en viktig
konkurrensfaktor. Men kvalitetsmedvetande och estetisk
fostran kommer inte av sig själv utan måste kopplas till
konkreta erfarenheter. Det är angeläget att slöjden får
samma omfattning i framtidens skola som den har idag.
I dagens samhälle förmedlas inte längre
vardagskunskaper automatiskt i hemmet. Vardagen
rymmer många triviala beslut, som är avgörande för
överlevnad, produktivitet och livskvalitet. Ämnet
hemkunskap har som övergripande målsättning att utbilda
elever till kompetenta beslutsfattare i frågor som rör deras
vardagsliv; miljö, privat ekonomi, resurshushållning, kost
och hälsa, kulturmöten och jämställdhet. Hemkunskapen
är teknikintensiv, ofta ganska avancerad vilket kan vara en
hjälp att stimulera teknikintresset hos eleverna. I EG
framhävs vikten av kunniga konsumenter och därmed en
bra konsumentutbildning. Enligt vår uppfattning borde
ämnet hemkunskap utökas och i varje fall behållas i
nuvarande omfattning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållande av de praktisk-
estetiska ämnena i minst nuvarande omfattning i den nya
läroplanen.
Stockholm den 26 januari 1993
Marianne Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)