Motion till riksdagen
1992/93:Ub515
av Kenneth Lantz (kds)

Gymnastikundervisningen


I vårt informationssamhälle, där olika medier tar allt
större del av våra barns tid, är det viktigare än aldrig förr
med en stimulerande gymnastikundervisning. Dagens
samhälle leder såväl vuxna som barn till allt mer sittande
aktiviteter. Barnlekar i skog och mark håller tyvärr på att
försvinna. Våra resor till och från arbete och skola sker till
växande omfattning med olika kommunikationsmedel.
Egen cykel eller promenad har benägenhet att minska i
omfattning.
Detta gör behovet av att påverka barn och ungdomar till
att redan från skolan få med sig kunskaper och attityd till ett
bra ansvarskännande förhållande till sin kropp allt
viktigare. Majoriteten av barn och ungdomar klarar idag
inte av att ta tag i motionerandet på fritiden. Den grupp som
behöver rörlighet, behöver samtidigt mest stimulans till
detta. De aktiva ungdomarna söker sig, oavsett var och när
aktiviteten skall utövas, till dylika sammankomster. Detta
oberoende av om det är en organiserad verksamhet eller
helt frivilligt.
Det vore att göra både samhälle och uppväxande släktet
en ''björntjänst'' med en nedskärning av antalet timmar för
gymnastikundervisning. Hela samhället ropar idag efter
fysiska aktiviteter. Det är därför naturligt att
gymnastikundervisningen får en sådan inriktning att
ergonomi och skötsel av den egna kroppen får en ärlig plats
och tid. Genom ergonomi-undervisning tillskapas en
betydande samhällsinvestering och förebyggande sjukvård,
som ger ekonomiska effekter.
Gymnastikundervisningen är den idag bästa modellen
för att lära ungdomar att bygga upp sin kropp på ett i alla
avseenden sunt och effektivt sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnastikundervisningen i
grund- och gymnasieskola.

Stockholm den 26 januari 1993

Kenneth Lantz (kds)