Idrottsämnet är ett ämne som syftar till att stimulera skolungdomen till fysisk aktivitet, motorisk utveckling och hälsosam livsföring.
Ämnet är viktigt för den unga generationens framtida hälsa och därmed även för den framtida samhällsekonomin. Det bör observeras att färska data beträffande den fysiska konditionen samt motståndskraft mot belastnings- och förslitningssymptom i unga åldrar talar för att antalet idrottslektioner redan i dagens timplan är helt otillräckligt. Det är vetenskapligt bevisat att fysiskt inaktivt förhållningssätt utgör en av de största riskfaktorerna för skilda slag av tidig ohälsa.
Den unga människan behöver rätt stimulans vid rätt tillfälle för att utvecklas. Ett barns motoriska utveckling är avgörande för dess möjligheter att ta tillvara undervisningen i de teoretiska ämnena. Ett flertal forskare har visat på ett klart samband mellan barnens läsinlärning och den motoriska utvecklingen.
En livsstil där fysisk aktivitet utgör ett naturligt inslag kräver kunskaper om dess betydelse och konsekvenser. Kunskaper krävs om hur fysisk aktivitet lämpligen bör utformas för att vara både stimulerande och glädjande och därmed bli ett naturligt behov i vardagslivet.
Skolan bör därmed ta det centrala ansvaret att förmedla sådana kunskaper och färdigheter som leder till en hälsosam livsföring. Detta innebär att läroplanen bör innehålla minst tre veckotimmar för ämnet idrott och hälsa genom hela skolan (grund- och gymnasieskolan).
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att minst tre veckotimmar för ämnet idrott och hälsa införs i läroplanen genom hela skolan.
Stockholm den 26 januari 1993 Leif Marklund (s) Elvy Söderström (s) Monica Öhman (s) Åke Selberg (s) Bruno Poromaa (s)