Utbyggnad av högskolan i Örebro
Örebro län har drabbats hårt av arbetslösheten. Den tunga arbetslöshet som drabbar hela landet slår hårt mot länet och särskilt det s.k. halvmånebältet, där bl.a. Bergslagen och Karlskogaområdet ingår. Länet har en gedigen industriell tradition, men stora delar av tillverkningsindustrin är sedan flera år tillbaka inne i en smärtsam strukturomvandling, som lett till djup arbetslöshet. För att bryta den svåra utvecklingen krävs mycket kraftfulla infrastrukturella åtgärder. Här spelar Högskolan en viktig roll.
Högskolan i Örebro tillhör de ursprungliga s.k. universitetsfilialerna och är ett exmpel på de nyare högskolor som bedriver forskning på i flera fall högsta nationella, och inom vissa sektorer, också internationella nivåer.
Det stora intresset för högskoleutbildning och den dramatiska situationen på arbetsmarknaden kräver snabba insatser för en snabb, fortsatt expansion av Högskolan. Här kan Högskolan i Örebro ge ett värdefullt tillskott. Redan till hösten 1993 bör Högskolans utbildningsuppdrag vidgas med minst ytterligare 400 utbildningsplatser.
Högskolan har god kapacitet att kraftigt bygga ut utbildningen inom sina kärnområden, samhällsvetenskap och humaniora. Det är samtidigt mycket angeläget att Högskolans kapacitet tas till vara för en ytterligare utbyggnad av den tekniska utbildningen. I propositionen begränsas utbyggnadsvolymen för de teknisk- naturvetenskapliga utbildningarna till 1.700 under planeringsperioden. Med hänsyn till att viss del av bl.a. socionom- och lärarutbildningarna ingår här, är detta en allvarlig begränsning.
Behovet av högskoleutbildade ingenjörer i länet är mycket stort om den nödvändiga förnyelsen av länets industribas ska bli framgångsrik. Internationella erfarenheter pekar nu allt tydligare på att företagen kommer att lokalisera sin verksamhet till de regioner, där rekryteringsförutsättningarna är goda och möjligheter till samverkan med teknisk forskning finns.
Högskolan i Örebro, som framgångsrikt bedriver ingenjörsutbildning inom ämnesområdena elektronik, maskin och bygg, samt civilingenjörsutbildningar i samverkan med Universitetet i Linköping, har goda möjligheter att erbjuda 60 årsstudieplatser för ingenjörer utöver dem som upptagits i propositionen. Förutsättningar för en vidgning av samarbetet om civilingenjörsutbildning med Universitetet i Linköping föreligger också.
Förutsättningarna för en modern ingenjörsutbildning i Örebro stärks ytterligare av att Högskolans profil medger en nära integrering med samhällsvetenskapliga ämnen och humaniora. Det råder idag stor enighet om värdet av samspel mellan teknik och mer humanistiskt inriktade ämnen.
Bland de behov Högskolan i Örebro kan tillgodose finns, som vi framhållit i en motion om lärarutbildning, utbildning såväl av allmänlärare som specialpedagoger.
Utöver de möjligheter till utbyggnad som finns vid den statliga Högskolan finns goda möjligheter att erbjuda ytterligare utbildningsplatser vid den landstingskommunala Vårdhögskolan i Örebro. Många anställda inom vården har stora behov av fortbildning genom enstaka kurser. Inom Vårdhögskolans utbildningsutbud finns också ett flertal kurser, som riktar sig till PA-anställda, arbetsförmedlare, personal inom friskvård m.m. Också här finns stora önskemål om fortbildning. De senaste årens kraftiga utbyggnad av den statliga Högskolan har av olika skäl gått vårdhögskolorna förbi. Det är angeläget att behovet nu möts av en expansion av främst de enstaka kurserna inom dessa.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar utvidga utbildningsuppdrag för Högskolan i Örebro med ytterligare motsvarande 400 nybörjarplatser från hösten 1993 varav minst 60 nybörjarplatser inom ingenjörutbildningen och särskilda resurser för lärarutbildning bör ingå i uppdraget,
2. att riksdagen tilldelar Vårdhögskolan i Örebro resurser för ytterligare 100 årsstudieplatser i form av enstaka kurser från hösten 1993.
Stockholm den 11 mars 1993 Hans Karlsson (s) Sture Ericson (s) Maud Björnemalm (s) Håkan Strömberg (s) Inger Lundberg (s)