Dansen är en av de äldsta formerna för kommunikation
mellan människor. Litteratur, bild och musik finns väl
representerade i samhället, men dansen -- en av de mest
ursprungliga och mest direkta konstarterna -- har knappast
alls förekommit.
Inför läsåret 1985/86 initierade den socialdemokratiska
regeringen ett projekt kring kultur i skolan. Syftet med
kultur i skolan-satsningen var att uppmuntra skolorna att
experimentera med nya former för kulturverksamhet. På
högstadiet fick kulturämnena större betydelse genom
möjligheterna till dubbla tillval. I gymnasieskolan -- där de
praktiskt-estetiska ämnena tidigare hade begränsad plats --
kan efter gymnasiereformens genomförande eleverna välja
treåriga estetiska program, en tvåårig estetisk linje eller en
tvåårig musiklinje.
För dansen har det inneburit att många dansprojekt
kommit igång. 1986 fanns dans i skolan under ledning av
danspedagog i 10 kommuner. Hittills har genom statliga
stödinsatser dansen introducerats som ett reguljärt inslag i
skolundervisningen i ett fyrtiotal kommuner. Många av
projekten har bedrivits i kommuner där dansen hittills haft
en svag ställning och i skolor där dans inte tidigare
förekommit.
Intresset för dans växer påtagligt och fungerande
metoder för dansundervisning i skolorna håller på att
utvecklas. Några kommuner tar nu in dansen i det nya
gymnasiets estetiska program. Ytterligare kommuner bör
stimuleras så att dansen blir tillgänglig i fler gymnasieskolor.
Att ge kulturämnena en stark ställning i skolan berikar
och stödjer det teoretiska arbetet. Det är minst sagt
förvånande att den moderatledda utbildningspolitiken går i
motsatt riktning. De direktiv regeringen givit
läroplansutredningen har lett till ett förslag om kraftig
nerdragning av timantalet för estetiska ämnen. Detta är
oacceptabelt.
Ett stort antal barn och ungdomar har aldrig fått
möjlighet att möta t.ex. dans som konstform. Fortfarande
är medvetenheten om dans låg på många plan i samhället.
För att stärka dansens ställning och öka möjligheterna för
fler att komma i kontakt med dans som konstform bör
dansen komma in i lärarutbildningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dansen bör inarbetas i
grundskolans schema och beredas plats bland de estetiska
programmen i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kunskap om danskonst bör
upptas som ett ämne i lärarutbildningen.
Stockholm den 26 januari 1993
Maj Britt Theorin (s)
Sylvia Lindgren (s)