Sverige har under de senaste årtiondena utvecklat ett unikt och levande musikliv inom alla genrer. Den kommunala musikskolan har gett tiotusentals barn och ungdomar möjlighet att lära sig spela instrument och musicera i grupp. Lokala rockklubbar och föreningar har blivit plantskola för grupper som blivit kända vida omkring. 70-talets folkmusikvåg ledde till en explosion av nya musiker och grupper av mycket hög kvalitet.
l974 års kulturpolitiska mål ledde till ett omfattande ekonomiskt stöd till det levande musiklivet och bidrog till ökade möjligheter för professionella musiker och grupper att turnera och genomföra olika projekt.
Utvecklingen inom musiklivet har lett till att svenska musiker idag har en mycket hög standard, vilket märks inte minst internationellt där svenska musiker/sångare, jazzgrupper, rockgrupper och folkmusikgrupper och tonsättare åtnjuter stor respekt.
Stöd till arrangerande föreningar har lett till fler speltillfällen och utan det statliga fonogramstödet hade den svenska fonogramutgivningen varit en blek skugga. Men mer än 90 % av svensk skivindustri ägs idag av multinationella skivbolag.
Det är viktigt att förstå ''musikens makt''. Ingen kulturform når tillnärmelsevis samma spridning och berör och påverkar människor på samma sätt som musiken gör. Musiken är för unga människor en självklar del av tillvaron, ja för många är själva tillvaron musik. Vid en SIFO- undersökning gjord l990 framkom att 36 % av ungdomar mellan 16 och 24 år ansåg att musiker var de som bäst tillvaratog deras intressen. De som svarade att politiska partier tillvaratog deras intressen bäst utgjorde 1 %. I en annan undersökning svarade 94 % ungdomar i samma ålder att de var mycket eller ganska mycket intresserade av musik.
Musiken är en stark resurs för demokratin; den har möjlighet att överbrygga etniska motsättningar och motsättningar mellan generationer, den ger människor ett kulturellt egenvärde i en värld som snurrar allt snabbare. Ett s.k. ''kultursvagt'' bostadsområde där få personer besöker teatrar eller andra kulturinstitutioner kan bubbla av musikverksamhet. Samhället bör enligt vår mening stödja och stimulera ungdomarnas egna initiativ beträffande den musik som är deras.
De senaste årens avveckling av stödet till musiklivet och ständigt minskade anslag till kulturevenemang inom kommuner och landsting hotar inte bara den kommunala musikskolan utan framförallt barn och ungdomar. Detta samtidigt som fritidsgårdar läggs ner, parklekar försvinner och barnomsorgen nedrustas. Det hotar också professionella musiker, där arbetslösheten idag är 25--30 % i Stockholmsområdet och ca 18 % i landet.
Skolan bör utnyttja möjligheten att skapa profilklasser. En väg kan vara att anställa musiker/kulturarbetare som i sin yrkesroll -- inte som musiklärare -- integreras i undervisningen och utnyttjas som en resurs och idégivare i olika projekt. Skolan skulle på så vis kunna erbjuda verklig kunskap inom kulturämnena och stimulera kreativitet inte bara inom de konstnärliga ämnena utan även inom naturvetenskap och orienteringsämnen. För intresserade musiker skulle det innebära en vidgning av deras yrkesroll.
Regeringen bör enligt vår mening verka för att kulturarbetare utnyttjas i skolan som en resurs för både lärare och elever. Förberedande kurser för musiker/kulturarbetare om ca 6 månader bör kunna ordnas via AMS kulturarbetsförmedling.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att kulturarbetare anställs i skolorna som en resurs för lärare och elever,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förberedande kurser.
Stockholm den 26 januari l993 Maj Britt Theorin (s) Sylvia Lindgren (s)