Resurser för handikappade studenter
De senaste åren har antalet handikappade studenter vid högskolorna ökat kraftigt. Utvecklingen är ett glädjande uttryck för att studenter med olika funktionshinder ges möjlighet till högre utbildning. Men det ställer samtidigt stora krav på att högskolorna anpassar studieförutsättningarna så att studenterna ges likvärdiga möjligheter att följa undervisningen.
För några studenter krävs mycket små anpassningar av t.ex. lokaler för att handikappet inte skall bli ett hinder i studierna. För andra -- t.ex. döva och blinda studenter -- krävs mycket stora insatser i form av teckensspråkstolkar, lektörer, personliga assistenter och omfattande anpassning av lokaler. För att en enskild student på likvärdiga villkor med andra skall kunna följa undervisningen krävs i vissa fall insatser om hundratusentals kronor.
För att inte kostnaderna för enskilda studenter skall bli ett hinder för en student att följa undervisningen innehöll tidigare regleringsbrev krav på högskolorna att avsätta viss andel av linjeanslaget till handikappsinsatser. UHÄ gavs i uppdrag att fördela medel från högskolor och universitet till de högskolor, som hade särskilda kostnader för enskilda studenter.
Om låga eller inga kostnader uppkom under året fördelades avsatta medel vid en enskild högskola via UHÄ till den eller de högskolor, som hade särskilda kostnader för handikappade studenter. I samband med omorganisationen av de centrala verken på högskoleområdet förbisågs omfördelningen av medel till handikappade studenter. Därför finns för budgetåret 1992/93 inga särskilda medel avsatta för handikappade studenter. Det innebär stora ekonomiska konsekvenser för de högskolor, som har en hög andel handikappade studenter. Som exempel kan nämnas att Högskolan i Örebro, som traditionellt rekryterar en hög andel av särskilt döva elever, beräknar att 25 studenter med särskilda behov på grund av handikapp studerar vid högskolan innevarande studieår. Om högskolan avsatte medel av sin budget motsvarande tidigare principer skulle detta motsvara cirka 300.000 kronor. Kostnaderna för olika insatser för de handikappade studenterna uppgår för Örebrohögskolans del till 3--4 miljoner kronor budgetåret 1992/93.
Risken är stor att regeringens förbiseende kan komma att gå ut över högskolornas engagemang för att rekrytera och underlätta studierna för studenter med funktionshinder. Regeringen bör i samband med kompletteringspropositionen återkomma till riksdagen med förslag om hur kostnaderna för särskilda insatser för handikappade studenter skall täckas i 1992/93 års budget.
För budgetåret 1993/94 föreslås i propositionen ett anslag, D4, om 8,9 miljoner kronor till Stockholms universitet. Stockholms universitet skall nationellt samordna och fördela resurser som ställts till förfogande för studenter med funktionshinder. Anslaget är otillräckligt. Redan budgetåret 1991/92 beräknades kostnaderna till 14 miljoner kronor. Sedan dess har antalet studenter med funktionshinder ökat kraftigt, samtidigt som en kraftig utbyggnad av högskolan skett. Vi bedömer att anslaget måste ökas till minst 22 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, om högskolorna skall ges täckning för sina kostnader och studenter med funktionshinder skall ges jämlika förutsättningar för högskolestudier.
Vi känner samtidigt oro för det nya resursfördelningssystemets effekter för studenter med olika handikapp. Med goda insatser för att kompensera handikappet kan flertalet funktionshindrade studenter utan svårigheter följa normal studieordning och studietakt. Det går dock inte att bortse från att handikappet kan kräva att den studerande genomför sin utbildning i något långsammare takt än studiekamraterna.
Ett system för resursfördelning, som enbart ser till formella prestationer och inte den enskilde studentens särskilda svårigheter i olika delar av högskolestudierna, kan minska högskolornas engagemang för att rekrytera studenter med funktionshinder. Det är därför nödvändigt att det nya resursfördelningssystemets effekter för handikappade studenter noggrant följs upp och erforderliga justeringar av systemet görs i syfte att underlätta för studenter med olika funktionshinder att på jämlika villkor bedriva högskolestudier.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av särskilda kostnader för studenter med funktionshinder budgetåret 1992/93,
2. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget D 4 Stockholms universitet: Grundutbildning anvisar 13,1 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av det nya resursfördelningssystemets effekter för studenter med funktionshinder.
Stockholm den 11 mars 1993 Inger Lundberg (s) Maud Björnemalm (s) Sture Ericson (s) Håkan Strömberg (s) Hans Karlsson (s)