I propositionen presenteras förslag som skall leda till högre kvalitet och ett bättre resursutnyttjande i universitets- och högskoleutbildningen. Sverige skall stärkas som kunskapsnation. För att uppnå målen föreslås en större frihet för de enskilda universiteten och högskolorna samt att antalet högskoleutbildade i landet skall öka.
Regering och riksdag skall i lag och förordningar lägga fast de nationella målen för den högre utbildningen.
I samband med de förändringar som genomfördes från och med 1 juli 1992, då bland annat UHÄ avvecklades, försvann de resurser som fanns på myndigheten för särskilda stödresurser till studenter med funktionshinder. I den nu framlagda propositionen framgår inte hur studenter med funktionshinder skall garanteras likvärdiga studiemöjligheter med andra studenter.
För studenter med synhandikapp och andra funktionshinder har tidigare särskilt avsatta resurser inneburit en sådan garanti. Det handlar om assistentservice, lektörsbidrag (inläsning av visst studiematerial), extraundervisning samt individuell examination. UHÄ har tidigare förfogat över ca 7 miljoner kronor för dessa ändamål. Regeringen har också tidigare i regleringsbrev uttalat att de enskilda högskolorna skulle avsätta 0,15 procent av sin totalbudget för extraresurser till studenter med funktionshinder. I regleringsbrev för innevarande budgetår finns ingen procentsats angiven.
Det statliga punktskrifts- och talboksbiblioteket, TPB, svarar i dag för framställning av synskadade studenters litteraturbehov i punktskrift eller på kassett. TPB kan dock inte täcka upp det behov av litteratur och annat skriftligt material som uppkommer under terminens gång och där lektörsbidraget i dag utnyttjas. De enskilda högskolornas självbestämmande vad avser användning av högskoleprov och andra antagningstester får inte utestänga studenter med funktionshinder. Högskoleprovet är i dag inte tillgängligt för bland annat synskadade studenter, d.v.s. överfört till punktskrift och tidsanpassat. I en ökad användning av tester måste dessa tillgängliggöras även för funktionshindrade studenter.
De enskilda högskolornas ökade frihet vad avser resursfördelning, behörighetskrav och urvalsprinciper får inte leda till försämrade studiemöjligheter för studenter med funktionshinder. Högre studier kan i hög grad underlätta dessa studenters inträde på arbetsmarknaden.
Det är angeläget att de nationella målen för högskolestudier också i praktiken kan förverkligas för samtliga studenter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd för funktionshindrade studenter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de enskilda högskolornas ansvar för studerande med funktionshinder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att högskoleprov och andra antagningstester görs tillgängliga för studenter med funktionshinder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att VHS får ett särskilt uttalat ansvar för uppföljning av stödet till studenter med funktionshinder.
Stockholm den 21 oktober 1992 Ulf Melin (m) Christer Lindblom (fp)