I förslaget till ny läroplan för grundskolan aviseras en
kraftig nedskärning av ett antal praktiskt-estetiska ämnen.
Timmarna skall istället användas dels till respektive skolas
profilering, dels till elevernas fria val.
Läroplansförslaget skiljer sig mot dagens skola i
kunskapssyn och hur man tar in kunskaper. Forskare hävdar
idag att för att tillgodogöra oss kunskaper och kunna
använda dessa i praktiken krävs också att vi praktiskt
tillämpar det inhämtade kunskapsstoffet och att vi
stimulerar båda hjärnhalvorna. I de olika s.k. praktiska
ämnena tillämpar eleverna också kunskaper i t.ex.
matematik, svenska och språk.
Grundskolans timplan enligt förslaget medför däremot
en stark teoretisering av en redan mycket teoretisk skola.
Detta kommer att missgynna de svagare och mindre
studiebegåvade eleverna och fjärmar från målsättningen en
skola för alla.
Vi saknar resonemang om hur skolan ska ge eleverna en
handlingsberedskap i sin roll som konsumenter. I
perspektivet av ett alltmer enat Europa och en alltmer
internationellt beroende ekonomi är det av stor vikt att
eleverna ges beredskap att handskas med det varuflöde de
kommer att exponeras för i sin vardag och att de lär sig
förstå det ekonomiska spelet och hur det kan påverka deras
egna liv. Vi vill ha en förstärkt hemkunskap respektive
konsumentkunskap i skolan.
Det är idag betydligt svårare att vara konsument än
tidigare. Att ta del av ett allt större internationellt utbud
ställer fler och nya krav på konsumenten för att kunna göra
ett bra val. Valfrihet kräver insikt och kunskap. Samtidigt
anser sig kommunerna behöva skära ner på samhällets
service och tjänster till konsumenterna.
Konsumentvägledarnas goda arbete tas inte längre tillvara.
Att i denna situation också dra ner på de ämnen i skolan där
eleverna lär sig konsumentkunskap ter sig närmast
oansvarigt.
Samtliga praktiskt-estetiska ämnen samt idrott och
hemkunskap har fått mindre utrymme i läroplansförslaget.
Därtill kommer att friluftsverksamheten på 151 timmar
skall belasta det ämne i vilket det utgör en tillämpning. Av
naturliga skäl kommer detta att beröra idrottsämnet. För att
anamma en livsstil där fysisk aktivitet utgör ett naturligt
inslag krävs kunskaper om aktivitetens betydelse och
konsekvenser i sådana mått att 50 minuter
per vecka kommer att innebära ett allvarligt hot
mot barnens och ungdomarnas framtida hälsotillstånd.
Svenska, språk och matematik har fått större utrymme i
timplanen. Det medför en teoretisering av en redan mycket
teoretiskt inriktad skola, vilket vi finner klart negativt och
beklagansvärt.
I betänkandet finns på olika ställen skrivningar, som
förordar en blandning av teori och praktik, att använda
hjärnan och barnens behov av att få röra på sig, använda
sina olika sinnen osv. Dessutom påpekas, att barnens
idrottsaktiviteter på fritiden har minskat, barn rör sig allt
mindre idag, vilket kommer att få konsekvenser för
folkhälsan längre fram.
Den ökade teoretiseringen är därför motsägelsefull. En
mer balanserad timfördelning gynnar inhämtandet av
kunskap bättre. Vi förordar därför en omfördelning av
timmar till ämnena bild, musik, slöjd, idrott och
hemkunskap. Vi vill också ha ett större utrymme för
orientering om utbildning och arbetsliv.
Därför måste timmar tas dels från den del som avsatts till
kommunens egen planering och profilering av skolan och
dels från elevens fria val.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ny läroplan för grundskolan.
Stockholm den 21 januari 1993
Marianne Carlström (s)
Lisbet Calner (s)
Monica Widnemark (s)
Hans Gustafsson (s)
Sverre Palm (s)
Bengt Kronblad (s)
Leif Marklund (s)