Få saker är väsentligare för människor än att deras barn
får en bra start i livet. Därför är det viktigt att vi i Sverige
kan skapa en bra skola för barnen. Vi tror inte att de stora
förändringarna av skolan nås enbart genom att
decentralisera makten till kommunalpolitiker, utan genom
att släppa in nya aktörer nämligen lärare, elever och
föräldrar. Den statliga och kommunala skolpolitiken kan
lägga en grund, men sedan är det engagemanget hos de som
är verksamma i skolan som vi måste lita till.
Under det gångna året har det skett en hel del positiva
förändringar när det gäller skolan. Frågor som Folkpartiet
liberalerna länge har kämpat för är nu under
genomförande. Det gäller t.ex. riksdagens beslut att ge alla
elever och föräldrar rätt att välja skola och beslutet att
skapa likvärdiga ekonomiska villkor mellan fristående och
offentliga skolor. Riksdagen har dessutom beslutat att ge
alla kommuner en generell rätt att jämka i grundskolans
timplaner så att enskilda skolor får möjlighet att ordna så
kallade profilklasser.
För oss i Folkpartiet liberalerna är det nu naturligt att
gå vidare och därmed föreslå en utökad decentralisering av
beslut som gäller skolan, i en form som vi kallar
''självstyrande skolor''.
Åtminstone sedan 1970-talet har det funnits en uttalad
ambition i svenskt skolväsende att decentralisera makten.
Det har emellertid gått trögt. SIA-reformen, SSK-
utredningen, läroplansreformen och reformeringen av
statsbidragssystemet innehåller alla moment av
decentralisering. Det nya förslaget till statsbidrag i form av
en ''påse'' till kommunerna är även det ett stort steg mot att
ge kommunerna större möjlighet till inflytande över de egna
besluten.
Men i början på 90-talet menar ändå de flesta, att ett
grundproblem som motverkar en positiv utveckling av
skolan, är den centraliserade beslutsstrukturen med den
starkt regelstyrda och byråkratiserade skolan.
Så sent som i juni 1990 påpekade såväl
Riksrevisionsverket som en särskild utredningsgrupp som
Långtidsutredningen tillsatt, att det är nödvändigt att föra
ner beslutsrätten i systemet. RRV-rapporten bekräftar det
forskningsrapporter visat tidigare: Trots det myckna talet
om skolans styrning är det ingen som längre styr
skolsystemet. Det kanske kan tyckas tilltalande ur liberal
synvinkel, men problemet med detta förhållande är att inte
någon kan ställas till ansvar för de problem som finns,
eftersom alla med fog kan skylla på andra.
I den nämnda bilagan till Långtidsutredningen talas bl.a.
om att de enskilda skolorna bör ges en självständig
ställning, även i ekonomiskt avseende, med frihet för
skolledningen att profilera utbildningen och förändra
skolmiljö och arbetsformer.
Från Folkpartiets sida har vi sökt driva på
decentraliseringsprocessen. Vi anser att det gått för
långsamt.
För att skolor skall kunna verka i den form som vi kallar
självstyrande skolor föreslår vi:att kommunerna
decentraliserar beslutsrätten i en mängd frågor till de
enskilda skolenheterna,att det i skollagen införs en
bestämmelse som stöder personal, elever och föräldrar om
de kräver att få ta över viss beslutsrätt om deras egen skola
från kommunen,att rågången mellan vad som är politiska
beslut och vad som är beslut av verksamhetskaraktär dels
ändras så att färre frågor inom skolområdet ses som
politiska, dels upprätthålls med konsekvens, eftersom det
är viktigt att lärarnas professionalism samt elevers och
föräldrars rätt till inflytande respekteras,att ambitionen
att åstadkomma likvärdiga skolor i hela landet upprätthålls,
bl.a. genom 1) lagstiftning som lägger fast kommunernas
skyldigheter och medborgarnas rättigheter, 2) statliga
bidrag till kommunerna, 3) av riksdagen antagen läroplan,
4) statlig lärarutbildning, 5) ett system för offentlig
utvärdering av skolan samt 6) i sista hand ett
sanktionssystem som drabbar kommuner som inte lever upp
till sina åligganden,att det i skollagen slås fast att varje
skola bör ha ett beslutsorgan, t.ex. benämnt skolråd,
sammansatt av lärare och övrig personal, föräldrar och
elever, med rektor som ordförande och med möjlighet att
knyta externa krafter, t.ex. kulturpersonligheter,
företagsledare, politiker eller andra till rådet. När det gäller
elevernas inflytande torde det vara rimligt att deras
inflytande ökar i takt med deras mognad och ålder.att
man genom lagstiftning, förslagsvis i skollagen, reglerar hur
de personer som skall sitta i skolrådet skall väljas och för
hur lång tid etc., ett reglerat valförfarande är viktigt ur
demokratisk synvinkel,att det som hittills sagts inte på
något sätt ska inkräkta på det arbete som redan bedrivs för
att hitta andra former för elevinflytande, föräldrakontakt,
samarbete mellan lärare etc.
Vi har noterat ett ökat stöd för idén med självstyrande
skolor i den allmänna debatten. I vårt grannland Danmark
har man sedan snart ett år tillbaka en form av självstyrande
skolor som verkar fungera väl. Vi bör vid vår egen planering
för självstyrande skolor ta tillvara den kunskap och
erfarenhet som man i Danmark har på detta område.
Vi anser alltså att varje skola bör kunna inrätta ett
skolråd. För att genomföra detta kan krävas förändringar i
dagens lagstiftning bl.a. vad gäller skollagen,
kommunallagen, grundskoleförordningen och
gymnasieförordningen. Vi vill alltså ha en lagstiftning som
innebär att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att
överta vissa beslutsbefogenheter. Denna form av
organisatorisk lösning bör komma till stånd när flertalet av
de vid en skolenhet verksamma så önskar.
Följande punkter kan nämnas som exempel på vad vi
anser realistiskt att överlåta till varje skola att besluta om:
Budgetfrågor, dvs. prioriteringar och resultatansvar
inom en given ekonomisk ram. Klasstorlekar, t.ex. en
avvägning mellan specialundervisning och mindre klasser
Skoldagens förläggning Ämnesprofil eller särskild
tillvalsprofil Årskurslös undervisning eller traditionell
årskursindelning Ämnesvis eller ämnesövergripande
undervisning
För att kunna förverkliga vår idé med ''självstyrande
skolor'' anser vi att det snarast bör tillsättas en utredning
som kan ge förslag på hur ''självstyrande skolor'' skall
kunna införas. Utredningen bör dessutom få i uppdrag att
ge förslag på och konkretisera de ändringar som krävs av
lagar och förordningar, samt föreslå vilka frågor som kan
överlämnas till skolorna att själva besluta om och hur
styrelsen på skolorna skall tillsättas.
Vi tror att man i en ''självstyrande skola'' ökar
engagemanget hos alla berörda, vilket leder till att kvalitén
i skolan höjs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om självstyrande skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en utredning
snarast tillsätts för att se över hur man i Sverige skall kunna
införa ''självstyrande skolor''.
Stockholm den 26 januari 1993
Karin Pilsäter (fp)
Olle Schmidt (fp)