Lärarutbildning i Örebro
Gymnasielärare
I propositionen ges Högskolan i Örebro behörighet att utfärda gymnasielärarexamen. Beslutet innebär en välkommen bekräftelse på högskolans kompetens och bredd såväl vad avser allmän ämnesinriktning som pedagogik. Rätten att utfärda ämneslärarutbildning begränsas till de ämnen, där högskolan givits rätt att utfärda magisterexamen. Denna grundprincip är förståelig, men får avseende ämnet idrott och blockämnet samhällskunskap, för vilka på grund av sina speciella karaktärer magisterexamensrättigheterna inte ens sökts, oacceptabla konsekvenser.
Högskolan i Örebro ansvarar för den ena av landets två idrottslärarutbildningar. Den idrottslärarutbildning som idag ges vid Högskolan innefattar 80 poäng idrott och ger bl.a. behörighet att undervisa på gymnasiet. Trots detta innebär propositionen inte att högskolan ska ha rätt att utfärda gymnasielärarexamen i ämnet idrott. Såvitt vi kan förstå beror detta på ett förbiseende, vilket vi förutsätter att riksdagen i anslutning till propositionens behandling rättar till.
När det gäller ämnet samhällskunskap i gymnasiet är detta uppbyggt av högskoleämnena statskunskap, sociologi och kulturgeografi och inte ett enskilt ämne vid högskolorna. Sålunda måste också ämnet samhällskunskap ingå i de ämnen vari Högskolan har rätt att utfärda gymnasielärarexamen. Detta är av stor betydelse för studenterna vid Högskolan i Örebro. Högskolan i Örebro har en av landets främsta samhällsvetenskapliga fakulteter.
Grundskollärare, årskurserna 1--7
Högskolan i Örebro har mycket goda förutsättningar för att erbjuda en kreativ och kvalificerad utbildningsmiljö för grundskollärare. Fr.o.m. hösten 1992 har grundskollärarutbildning, årskurserna 4--9, etablerats i Örebro och som ovan nämnts tillkommer gymnasielärarutbildning fr.o.m. hösten 1993. Det är därför med stor besvikelse vi noterat att Högskolan i Örebro inte ges motsvarande uppdrag att avge examen för grundskollärare, årskurserna 1--7, s.k. tidigarelärare. Viktiga förutsättningar finns i idrottsläraroch musiklinje med tunga basinvesteringar och högskolans breda utbud av basämnen. Här finns också förskollärar- och fritidspedagogutbildningar, skolledarhögskolan och en mycket bred pedagogisk konferensverksamhet. I Örebro finns också djup kunskap om barn med olika handikapp bl.a. genom de specialskolor, som lokaliserats till staden.
I staden drivs också sedan några år tillbaka grundskollärarutbildning utlokaliserad av Högskolan i Karlstad. En mycket stor andel av lärarkrafterna vid den till Örebro lokaliserade grundskollärarutbildningen är knutna till Högskolan i Örebro. Erfarenheterna från utbildningen visar att det i Örebro går att uppnå mycket goda resultat.
Det finns ett varaktigt behov av grundskollärarutbildning i Örebro för att motverka bristen på behöriga lärare i länet och dess omland. Örebro län har för närvarande en förhållandevis hög andel obehöriga lärare. Intresset för grundskollärarutbildningen är stort bland de studerande.
Med hänsyn till att den huvudsakliga grunden för fördelning av examensrättigheter skall, enligt bl.a. propositionen 1992/93:1, vara högskolornas förmåga att med erforderlig kvalitet ge utbildning inom det område och på den nivå som gäller för examen i fråga, borde det vara självklart att Högskolan i Örebro också ges rätt att examinera grundskollärare, årskurserna 1--7. Föreliggande proposition poängterar också behovet av en fortsatt hög utbildningsvolym i riket. Ett etablerande av grundskollärarutbildning i årskurserna 1--7 i Örebro skulle också vara ett påtagligt bidrag till en kreativ konkurrens mellan högskolor med lärarutbildning.
Specialpedagogutbildning
Den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen med inriktning mot döva-hörselskadade, 60 poäng, har tidigare lidit av mycket svåra rekryteringsproblem. Det har gått ut över specialskolorna för döva och hörselskadade och möjligheterna att rekrytera speciallärare till barn, som integrerats i den allmänna grundskolan.
För att bryta den allvarliga situationen för de handikappade barnen och öka tillgången på behöriga lärare fanns i regleringsbrevet, augusti 1992, angivet medel till 12 årsstudieplatser vid Högskolan i Örebro. Beslutet att lokalisera speciallärarutbildning till Örebro blev en stor framgång. Från att speciallärarutbildningen i Stockholm lockat ett mycket litet antal elever kom utbildningen i Örebro att fyllas av behöriga sökande. 17 behöriga sökte till de 12 platserna i Örebro och 12 antogs. Samtliga deltagare var godkända i teckenspråkstest, vilket nog är unikt för utbildningen.
Lokaliseringen till Örebro har inneburit en positiv utveckling av utbildningen, där ett nära samarbete skett med de många institutioner inom döv- och hörselområdet, som är lokaliserade till staden. Som framhållits i andra sammanhang utgör Örebro ett centrum för kunskap om kommunikationshandikapp i landet. Tillgången på lärare med hög kompetens inom området är stor i Örebro. Här pågår också kvalificerad forskning inom kommunikationsområdet.
Behovet att rekrytera speciallärare i Örebro är mycket stort under de närmaste åren. Bl.a. kommer under det närmaste året specialskolan, Birgittaskolan, att behöva rekrytera 40 speciallärare enbart på grund av pensionsavgångar. Därtill kommer ett antal hörsellärare i grundskolan. I Örebroregionen, dit många föräldrar med döva och hörselskadade barn flyttar, undervisas cirka 1/3 av landets döva/hörselskadade elever inom grundskolan. Riksgymnasiet för döva/hörselskadade, RGD/RGH, har hela landet som upptagningsområde. Här behöver cirka 100 lärare specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Därtill kommer stora fortbildningsbehov för cirka 300 berörda lärare.
Det framgångsrika beslutet från våren 1992 att lokalisera specialpedagogutbildning för döva/hörselskadade till Örebro läsåret 1992/93 måste därför följas upp av beslut om att ge Högskolan i Örebro examensrätt för specialpedagogisk påbyggnadsutbildning döv/hörsel 60 poäng, samt resurser för 12 årsstudieplatser för utbildningen under planeringsperioden. Vi hemställer sålunda om att utbildningsuppdrag och resurser för högskolan utökas till att omfatta ytterligare 12 årsstudieplatser för specialpedagogutbildning.
Ett beslut om examensrätt för speciallärarutbildning för döva bör följas av rätt att utfärda motsvarande examen för specialpedagoger för blinda/synskadade. Också här finns stora behov i Örebroregionen bl.a. genom att Ekersskolan, landets enda specialskola för blinda/synskadade barn, lokaliserats till Örebro. Behov och rekryteringsproblem för denna speciallärarlinje motsvarar situationen inom döv/hörselområdet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasielärarexamen i ämnena samhällskunskap och idrott vid Högskolan i Örebro,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om examensrätt för grundskollärare, årskurserna 1--7, för Högskolan i Örebro,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Högskolan i Örebro examensrätt för specialpedagogexamen med inriktning mot döva/hörselskadade resp. blinda/ synskadade,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsuppdrag för Högskolan i Örebro med tolv årsstudieplatser för specialpedagogutbildning.
Stockholm den 11 mars 1993 Maud Björnemalm (s) Rose-Marie Frebran (kds) Gudrun Norberg (fp) Bengt Wittbom (m) Anders Svärd (c) Karl-Erik Persson (v)