Motion till riksdagen
1992/93:Ub488
av Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c)

Konsulentverksamhet vid Statens institut för handikappfrågor för elever i särskolan


Inom SIH (Statens institut för handikappfrågor i skolan)
finns för närvarande 29 RH-konsulenter som arbetar med
elever inom grundskolan. Antalet konsulenter har efter
hand vuxit. Ett skäl, som anförts för ökade resurser, har
varit att man inte ansett sig ha möjligheter att ge stöd också
till särskolans elever.
Detta förhållande gäller fortfarande. RH-konsulenterna
gör inga insatser riktade till särskolan. Detta kan givetvis
inte längre accepteras. Rörelsehindrade elever inom
särskolan och deras lärare har minst samma behov av stöd
och rådgivning som rörelsehindrade elever och lärare inom
grundskolan. Det finns betydligt fler rörelsehindrade elever
i särskolan än i grundskolan: 3 000 respektive 2 500 enligt
undersökning från år 1990. Det är alltså ett stort
otillfredsställt behov som det är fråga om och som
omgående måste tillgodoses. SIH måste åläggas att fördela
sina resurser så att också särskolans elever får vad de
behöver. SIH måste också få utökade resurser för sin RH-
konsultverksamhet så att inte en stödbehövande elevgrupp
blir lidande för att en annan ska få vad den behöver.
Inom SIH finns också 10 konsulenttjänster för blinda
och döva utvecklingsstörda elever.
Därutöver finns inom landstingen ett antal tjänster för
flerhandikappade elever inom särskolan. Enligt
särskolekommittén (SOU 1991:30 sid 95) var antalet år 1991
44.5. Dessa finansierades ofta fram till dess att de
öronmärkta pengarna till särskolan togs bort av
statsbidraget till lärarlöner. Särskolekommittén ansåg det
inte realistiskt att ersätta landstingens
konsulentorganisation med en motsvarande organisation
inom de enskilda kommunerna. Därför föreslog kommittén
att SIH skulle överta organisationen och att de erforderliga
medlen skulle avräknas från de statliga medel som
överfördes till huvudmännen för särskolan. Kommittén
föreslog dessutom en successiv utbyggnad av
konsulentorganisationen vid SIH med ytterligare 20
tjänster.
Inget av dessa förslag har genomförts. Situationen är nu
utomordentligt allvarlig. SIHs nuvarande konsulenter är
alldeles för få för att kunna tillgodose de stora behov av stöd
och råd som kommunerna har, inte minst när de står inför
att överta ansvaret för en så krävande verksamhet som
särskolan som de saknar erfarenhet och kunskaper om. De
få SIH-konsulenterna kan inte arbeta direkt ute på fältet
utan måste verka genom ett nät av konsulenter ute i landet.
SIH har varit i färd med att bygga upp en sådan organisation
men möjligheterna försämras successivt och ser ut att helt
spolieras. Anledningen är att landstingen gör sig av med
sina konsulenter inför kommunaliseringen. Några resurser
för konsulenttjänster och någon särskild kompetens att ta
hand om flerhandikappade elever kommer de därför
knappast att lämna över till kommunen.
I prop. 1991/92:94 (sid 33) anför föredragande statsrådet
bl.a. följande: ''Jag är övertygad om att resurserna kommer
att användas på ett smidigare och rationellare sätt om varje
kommun själv får besluta om vilken personal den behöver
för att tillgodose de psykiskt utvecklingsstörda elevernas
behov. Detta utesluter dock inte en samlad lösning i
samband med att regeringen behandlar
handikapputredningens förslag.''
Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande bl.a.
följande (UbU 1991/92:21 sid. 14): ''Utskottet vill påminna
om att kommunerna genom riksdagens beslut om ansvaret
för skolan fått frihet att organisera sitt offentliga
skolväsende och därmed särskolan, utifrån sina egna
förutsättningar och behov. I det fortsatta arbetet i riktning
mot decentralisering och målstyrning är det dock viktigt att
följa utvecklingen så att handikappade elevers behov
tillgodoses. När det särskilt gäller handikappkonsulenterna
hänvisar utskottet till statsrådets uttalande om möjligheten
till en samlad lösning när handikapputredningens förslag
behandlas.''
I samband med att SIH tillkom beslutades också att
konsulenterna från de tidigare planeringsberedningarna
skulle placeras vid SIH. Ingen utredning eller analys låg till
grund härför. De 29 RH-konsulenterna och de 10
konsulenterna för blinda och döva utvecklingsstörda elever
har ett stort arbetsfält -- hela landet och samtliga elever med
funktionshinder. Det är viktigt för att få en väl fungerande
verksamhet till gagn för elever, föräldrar och lärare att
fältorganisationen för dessa konsulenter blir effektiv och
ändamålsenlig.
Vi anser att en lämplig placering vore vid de resurscenter
som finns i landet. Här kan nämnas t.ex. RPH-centralerna
i Göteborg, Örebro och Umeå samt Solna rph-syn. Vidare
Åsbacka för döva utvecklingsstörda, Folke
Bernadottehemmet i Uppsala, Bräcke Östergård eller
specialskolorna i Örebro.
Det är synnerligen viktigt att konsulenterna ges en fast
ledning och fast tillhörighet.
Vi anser därför att en översyn behöver göras av SIH:s
fältorganisation.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsulentverksamheten för
rörelsehindrade och flerhandikappade elever inom
särskolan,
2. att riksdagen begär att regeringen ser över
fältorganisationen för SIH:s konsulentverksamhet.

Stockholm den 26 januari 1993

Marianne Jönsson (c)

Gunhild Bolander (c)