Högre utbildning för ökad kompetens -- i hela Sverige
Regeringens förslag till nytt resursfördelningssystem innebär ett allvarligt hot mot de strävanden som finns för att göra högre utbildning tillgänglig för alla oavsett socialgrupp eller bostadsort. Vi befarar att systemet effektivt kommer att slå ut decentraliserade fristående kurser på de mindre orterna och därmed omintetgöra det mödosamma uppbyggnadsarbete för högre utbildning som pågått sedan mitten av 1980-talet. Det är först under de senaste tio åren som utbudet av högre utbildning i Norrland någorlunda svarar emot den nivå och mångfald som gäller för landet i övrigt. Trots detta är benägenheten för högskolestudier fortfarande låg i många inlandskommuner där studietraditionerna är svaga. Distansutbildningen har bidragit till att de grupper som inte fått del av högre utbildning direkt efter gymnasieskolan fått en andra chans.
Regeringens förslag till beräkningssystem går på tvärs med regeringens påstådda politiska ambitioner om att öka tillgången till högre studier. Tvärtom motverkar systemet de regionala insatserna som behövs för att höja kompetensnivån och utveckla regionen. Man riskerar dessutom att underminera motivationen för Komvux, som ju utgör en naturlig bas för fortsatta högre studier.
Universitetens och högskolornas förutsättningar att vara en regional resurs får inte försämras ytterligare i kommunerna utanför universitets- och högskoleorterna, utan bör tvärtom stärkas. Man måste beakta de speciella förutsättningar som gäller för fristående kurser avsedda för vuxenstuderande utanför högskoleorterna och att särskilda resurser bör avsättas för dessa kompetenshöjande insatser. Hänsyn måste tas till rådande omständigheter beträffande behov av exempelvis resor för lärare, lokaler, arvoden m.m.
Vuxna som vill komplettera sin behörighet eller höja sin kompetens måste i de flesta fall kombinera studierna med arbete och har dessutom i regel en familjesituation som kräver tid och närhet. Många vuxenstuderande behöver bara vissa delkurser eller moment för sin kompetens och avstår därmed medvetet från att genomföra en hel utbildning fram till examination. Det är viktigt att ta hänsyn till de samhällsekonomiska vinster som uppstår när människor skaffar sig högskoleutbildning. Därför bör en annan resursfördelningsmodell tillämpas för högskolestudier som bedrivs på distans och för decentraliserade kurser.
Förutsättningarna för högre utbildning ute i kommunerna varierar kraftigt och för inlandskommunerna är de som bekant mycket speciella. En av de viktigaste faktorerna för framgångsrika studier är närheten till utbildningen. Vi är naturligtvis medvetna om värdet av att läsa på en högskoleort, men vår erfarenhet säger att detta i första hand gäller ungdomar. Vuxna som vill komplettera sin behörighet eller höja sin kompetens måste i de flesta fall kombinera studierna med arbete och har dessutom i regel en familjesituation som också kräver tid och ''närhet''. Detta innebär att genomströmningsgraden inte kan jämföras med kurser för ungdomsstuderande vid högskoleorten. Risken för avhopp är givetvis mycket större för fritids-/distansstuderande. Dessutom finns det många vuxenstuderande som bara behöver vissa delkurser eller moment för sin kompetens och därför medvetet avstår från att genomföra en hel utbildning fram till examination och högskolepoäng.
I ett framtida kunskapssamhälle är tillgången till utbildning av god kvalitet en nyckelfråga. Enligt vår mening bör högre utbildning så långt möjligt även fortsättningsvis vara socialt och geografiskt rättvist fördelad. Den har i stor utsträckning hittills betraktats som en regionalpolitisk satsning. Det är angeläget att högskolorna i norra regionen även fortsättningsvis ges de resurser som behövs för att erbjuda utbildning av god kvalitet och en viss bredd på utbudet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för högre utbildning utanför universitets- och högskoleorterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att en annan resursfördelningsmodell tillämpas för högskolestudier som bedrivs på distans och för decentraliserade kurser.
Stockholm den 11 mars 1993 Elvy Söderström (s) Bo Forslund (s) Sven Lundberg (s) Britta Sundin (s) Hans Stenberg (s) Georg Andersson (s) Berit Andnor (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Margareta Winberg (s)