Läroplanskommitténs förslag diskuteras livligt av alla
intressenter. Alla ''slåss'' för just sitt särintresse. Detta är
naturligt och i grunden positivt.
I förslaget är enligt min och många andras mening de
mera praktiskt och fysiskt betingade ämnena allt för mycket
beskurna till förmån för de teoretiska.
Jag har full förståelse för att det kan finnas skäl att utöka
antalet teoretiska timmar och att timmarna måste tas
någonstans. Samtidigt måste detta noga vägas mot
elevernas behov av fysiska och skapande aktiviteter. Dels i
förebyggande syfte för att motverka allt stillasittande som i
långt större grad idag än förr är för handen -- inte bara på
skolbänken utan också genom allt TV- och videotittande --,
dels också vad gäller vikten av att utveckla kreativiteten hos
barnen, när det gäller praktiska utföranden med händerna.
Ett allt för stort åsidosättande av dessa delar i ett barns
utveckling kan få negativa följder för barnens framtida
levnadsmönster, hälsa och välstånd.
De ämnen som jag därför särskilt vill framhålla det som
viktigt att inte reducera antalet timmar för i någon
nämnvärd utsträckning är slöjd och det som förr benämndes
gymnastik med lek och idrott. Med den motivering som jag
ovan framfört om nödvändigheten av rikligt med fysiska
aktiviteter i skolan, för kreativitetsutveckling och god
framtida hälsa, är det synnerligen önskvärt att dessa båda
ämnen även framdeles tilldelas ett tillräckligt antal
veckotimmar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande vikten av tillräckligt
antal veckotimmar i ämnena ''slöjd'' och ''lek, idrott och
hälsa''.
Stockholm den 25 januari 1993
Kjell Eldensjö (kds)