Problemen med det ökade antalet arbetsskador har med rätta uppmärksammats under senare år.
Orsakerna till ökningen är många även om rena brister i utformningen av arbetsskadeförsäkringen är huvudorsaken. I denna motion skall inte denna fråga beröras utan i stället skall viss uppmärksamhet ägnas det ökande antalet arbetsskador bland unga arbetstagare i form av ryggskador och liknande belastningsskador.
Företagshälsoläkare har funnit att vissa ungdomsgruppers muskulära utveckling har försämrats och menar att detta beror på att barn och ungdomar i dag rör sig mycket mindre än tidigare generationer.
Aktiviteterna på förskolorna kännetecknas av betydligt mindre kroppsliga aktiviteter än när barnen själva kunde leka inte minst utomhus. Tidigare gick eller cyklade barnen dagligen ofta långa sträckor till och från skolan. I dag hämtar skolskjutsar och liknande.
Den alltmer organiserade idrotts- och fritidsverksamheten leder alltför ofta till att barn/ungdomar får uppfattningen att fritidsverksamhet måste ske i organiserade former. Detta leder till att antalet timmar när fysisk verksamhet bedrivs minskar avsevärt. Vad som krävs för att ge de uppväxande en god fysisk utveckling är betydligt mer av spontana och i det dagliga livet återkommande fysiska aktiviteter som cykling, promenader etc för att i vuxen ålder kunna undvika de belastningsskador som blivit allt vanligare.
Skolan bör ta hänsyn till detta vid utformningen av gymnastik och idrottsämnet. Hänsyn till kravet på mer av alldagliga fysiska aktiviteter bör också tas när det gäller skolskjutsverksamhet etc. I många fall borde barnen kunna gå eller cykla till skolan i stället för att erbjudas skolskjuts. Trafiksäkerheten måste dock vägas in.
De nu framförda synpunkterna tycks inte bli beaktade i det läroplansarbete som för närvarande pågår. I debatten har hänvisats till att de nya läroplanerna ger ökade möjligheter för elevernas fria val. Eleverna skulle därför själva kunna lägga fler timmar på gymnastik och idrott. Dessvärre är det nog så att just de elever som har mest behov av viss fysisk aktivering inte kommer att välja ett utökat timantal. Ämnet borde ges en något annan inriktning, vilket redan kommenterats i den i år upprepade motionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av gymnastikundervisningen.
Stockholm den 25 januari 1993 Margit Gennser (m)