Gymnasieskolan har en nyckelroll i svensk utbildning både vad det gäller yrkes- och högskoleförberedande studier. Genom den gymnasiereform som riksdagen beslöt 1991 kommer dagens linjer att ersättas med program. Vi anser dock att en mycket viktig förändring som dessutom måste ske är att skapa en mer kursinriktad gymnasieskola. Då kan eleverna i mycket högre utsträckning än idag skapa en egen studieprofil genom att välja kurser efter eget intresse. Man kan i ett sådant system betrakta de nationella programmen som ''korgar'' ur vilka eleverna väljer kurser inför varje termin/läsår.
Flexibel studietakt
Kommunerna har enligt lag skyldighet att i princip erbjuda alla ungdomar en treårig gymnasieutbildning.
I de flesta fall förutsättes att studierna ska vara avslutade före 20 års ålder. Vi tycker att de tre åren, inte minst i de yrkesförberedande programmen, skulle kunna utnyttjas mer flexibelt, där studier och yrkespraktik varvas och där utbildningen kan organiseras i ''moduler''. Då kan eleverna avbryta sina studier efter ett eller två år och ändå ta med sig avslutade kurser ut i yrkeslivet. Den som av olika anledningar föredrar kortare studietid i tonåren ska kunna komma tillbaka och läsa vidare, inom ramen för de tre åren. En sådan ''gymnasiebank'' skulle framför allt gynna de skoltrötta tonåringarna.
Ca 90 % av en årskull börjar idag gymnasieskolan. Av dessa avbryter ca 10 % sina studier vilket innebär att ca 80 % av årskullen avslutar sina gymnasiestudier. Av dem som avbryter återkommer många som elever i komvux eller på folkhögskola. Redan idag är medelåldern på komvux endast 23 år, vilket visar att komvux fungerar som en andra möjlighet för elever som valt fel linje, avbrutit sina gymnasiestudier eller av annat skäl vill komplettera sina kunskaper. Genom ett framtida fördjupat samarbete mellan ungdomsgymnasiet och komvux och en därigenom ökad flexibilitet kan en friare studietakt underlättas. Återvändande elever kan berika undervisningen och sina kamrater med sin färska yrkeserfarenhet, och studiemotivationen hos dem kan förväntas vara mycket god.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till flexiblare gymnasiestudier.
Stockholm den 25 januari 1993 Olle Schmidt (fp) Karin Pilsäter (fp)