Den allmänna debatten kring jord- och skogsbruket,
dess produktionsformer, miljöpåverkan m.m. har präglats
av okunskap och tyckande. Massmedia har i regel inte
bidragit till en sakligare debatt. Det är viktigt att vi får till
stånd en debatt baserad på kunskap och saklighet.
Jord- och skogsbruk har under årtusenden varit en del i
det ekologiska kretsloppet. Växtnäringsämnena alltifrån
kolet i luftens koldioxid till kväve, fosfor och kalium m.fl.
beskriver i naturen sina bestämda kretslopp liksom vatten.
Kvävet, som nu framställs som den stora förstöraren, är
ju en av de viktigaste förutsättningarna för mänskligt liv vid
sidan om vatten och luft.
I vårt humida klimat har vi sedan årtusenden haft
läckage av växtnäringsämnen till luft och vatten -- ett
naturligt kretslopp i samarbete med andra organismer i vårt
ekologiska system såsom bakterier, svampar och olika
markdjur, vattendjur och vattenväxter.
Utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras
i grundskolan och gymnasiet. Det måste ske en allmän
förbättring av elementär naturkunskap hos inte bara våra
skolungdomar och studerande på olika nivåer utan även hos
alla dem som har att utreda och fatta beslut i frågor om jord-
och skogsbruk, miljöärenden m.m.
Ett bättre utnyttjande av all den biologiska kompetens,
som finns bl.a. i våra lantbruksnämnder och andra organ,
som nu ägnar sig huvudsakligen åt rent administrativa
uppgifter, måste komma till stånd. Även
utbildningsmöjligheterna i TV och radio bör kunna
utnyttjas bättre. Då kan varje svensk snabbt och effektivt
bli delaktig i de kunskaper som krävs för att rätt kunna
förstå skeendet i vår natur och på ett positivt sätt kunna
delta i miljödebatten.
För drygt tio år sedan beslutade dåvarande västtyska
regeringen att miljöundervisning skulle in i skolorna. Den
skulle in såväl i natur- som samhällsvetenskapliga ämnen,
lärarna skulle fortbildas och eleverna bli miljömedvetna.
Flera av staterna har i dag kommit långt i det arbetet.
Varje stat har utformat miljöundervisningen på sitt sätt.
De fem nya staterna, som tillkom vid den tyska
återföreningen 1989, arbetar för närvarande om sitt
utbildningssystem och har pilotprojekt för
miljöundervisning, bl.a. i samarbete mellan före detta
västtyska respektive östtyska stater. I de nya läroplanerna,
som alla staterna arbetar på, skall miljöfrågorna in.
Enligt EG:s femte miljöhandlingsprogram som gäller
från januari 1993, skall miljön integreras i undervisningen i
EG-länderna. Målen är att öka medvetenheten om
miljöproblemen och hur de kan lösas och lägga grunden för
välinformerade och delaktiga medborgare som skall skydda
miljön och nyttja naturresurserna varsamt. För detta krävs
bl.a. lärarfortbildning samt utveckling av läromedel och
handledningar i miljöundervisning. Programmet skall in i
alla skolplaner senast år 2000.
Det är angeläget att den svenska skolan, på liknande sätt
som nu sker i EG, söker integrera miljökunskap i
utbildningen. För detta krävs bl.a. fortbildning av lärare
samt utveckling av läromedel m.m. Vi får inte heller på
miljöområdet halka efter omvärldens utbildningsinsatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande
inom EG.
Stockholm den 25 januari 1993
Ingvar Eriksson (m)
Jan-Olof Franzén (m)