Riksdagen har tidigare beslutat att skolverket skall
organiseras med en central del i Stockholm och en
fältorganisation ute i landet. Enligt riksdagsbeslutet skall
samtliga tjänster i fältorganisationen inrättas med
tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet att
ständigt tillföra organisationen ny kompetens och aktuella
erfarenheter från utbildningsväsendet.
Skolverkets fältorganisation omfattar i dag ca 120
personer fördelade på åtta fältregioner. Fältorganisationen
skall enligt intentionerna vara en samlad och samordnad
organisation för utvärdering, uppföljning, tillsyn och
utveckling av skolan. Det för skolväsendet så viktiga
utvärderings- och utvecklingsarbetet kommer att i hög grad
bli beroende av den verksamhet som skolverkets
fältorganisation bedriver genom sin personal, de nya
undervisningsråden.
Skolverkets fältorganisation har nu på oförklarliga
grunder fått en sådan utformning att varje undervisningsråd
i princip skall täcka all undervisning från grundskolans
lågstadium till gymnasieskolans sista årskurs, om det i
kommundistriktet finns gymnasieskola. Detta är inte en
realistisk tjänstekonstruktion. Det antal kommuner som ett
enskilt undervisningsråd har inom sitt geografiskt
avgränsade arbetsområde, varierar men torde i medeltal
uppgå till tre. I ett stort antal fall är dessutom
befolkningstalet i de kommuner som ingår i ett sådant
arbetsområde så lågt att det inte ger underlag för en
variationsrik skolorganisation. Verksamheten där ger ett
alltför begränsat erfarenhetsunderlag för att svara mot
syftet med fältorganisationen. I de olika kommundistrikten
upplevs vidare fältorganisationens strikta områdesindelning
inom respektive region som en isolering i de förhållanden
under vilka de enskilda undervisningsråden arbetar.
Det är angeläget att den nuvarande indelningen i
arbetsområde för undervisningsråd snarast omprövas på ett
sådant sätt att den nämnda isoleringen upphör. Detta kan
enklast ske genom att nuvarande områdesindelning
upphävs och en samverkan inom respektive fältregion
etableras vilket i sin tur möjliggör en viss specialisering.
Samtidigt torde undervisningsrådens antal kunna minskas
väsentligt. Det är också viktigt att man i samband med
översynen vidtar åtgärder för att efterkomma riksdagens
beslut om tidsbegränsad anställning för skolråd och
undervisningsråd. Tjänsteorganisationen bör som förebild
ha den tidigare gymnasieinspektionen som framhållits som
en lämplig modell i utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UbU4 Ansvaret för skolan (s. 50).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
Skolverkets fältorganisation i syfte att bryta rådande
isolering i de förhållanden under vilka undervisningsråden
arbetar och åstadkomma en bredare samverkan inom resp.
fältregion.
Stockholm den 20 januari 1993
Rune Rydén (m)
Lennart Hedquist (m)